info

Vill du söka artiklar i papperstidningen?

Använd sökfunktionen i e-tidningen. Öppna e-tidningen

Annons
Festool 980×240 v49

"Säker på att fler kommer skadas"

I samma ögonblick som Peer Johan Augustssons borr träffade dolan ändades hans gamla liv. Explosionen tog synen, vänsterbenet och tillvaron. Nu vill han varna för dödsfarorna som lurar under jord på landets byggen.

– Jag dog den 16 augusti 2011. När jag vaknade igen, tre månader senare, var mitt gamla liv slut.
Peer Johan Augustsson var 48 år, bergsprängare och familjefar. Han levde ett liv han älskade tills den kvarblivna dynamiten, dolan, ändrade allt.
Det var ett vanligt jobb. Inget tydde på minsta risk den där höstdagen för fem år sedan. Det var bara en bergklack som skulle sprängas bort på bygget i Göteborg. Klacken var helt ren. Men dolan lurade under hans fötter.
– Det sista jag minns är att jag startade borrmaskinen, larvade fram, satte ner borren och började borra. Sedan minns jag inget mer, allt är svart.

Dödsfall och olyckor

Vid de flesta sprängningar finns risk för kvarblivna sprängämnen och fler än Peer Johan har drabbats. Två människor har dött i olyckor orsakade av dolor de senaste tio åren. Samtidigt har 166 anmälningar gjorts till Arbetsmiljöverket där dolor lett till olyckor eller tillbud eller hittats kvarlämnade. Till det kommer sannolikt ett mörkertal, bara en bråkdel av alla sprängplatser genomsöks i efterhand. När nu byggandet går på högvarv ökar risken för nya sprängolyckor. Bergsprängarentreprenörernas riksförbund, BEF, räknar med en 10–15-procentig ökning av jobben bara i år.
– Det ska sprängas en otrolig massa berg. Det är självklart att riskerna för olyckor ökar, säger Jan Johansson på BEF.

46 livsuppehållande operationer

När Peer Johan Augustsson vaknade upp efter olyckan var det till en helt ny tillvaro.
– Jag var så groggy av alla droger att jag inte insåg att jag var blind.
Så småningom kom insikten, bit för bit, om vad som hänt. När borren slog emot dolan kastade tryckvågen iväg honom tio meter. En sten slog emot hans vänsterben som måste amputeras. Vänsterhanden hängde i slamsor, höger armbåge var splittrad, tre kotor i ryggen krossade. Han fick splitterskador i ben och buk som efter krigsskador. Under tiden som sövd stannade hjärtat två gånger, han har gjort 53 operationer, varav 46 livsuppehållande.
– Men de räddade mina armar och händer. I ena handen har jag känsel i dag. Det är livskvalitet. Men det har varit tungt. I början skällde jag på läkarna för att de räddat mitt liv.

Läs mer:
Dödsfall och svåra skador

Trafikverk nobbar den säkraste sprängmetoden

Läs reportaget om Peer Johans olycka (PDF-dokument, 885 kB)

Sprängmedel livsfara i bergmassor

Stor tidspress i branschen

Peer Johan är rädd att nya olyckor ska hända. Han följer branschen och vill till varje pris att det ska hindras.
– Det finns så mycket risker att jag tyvärr är säker på att fler kommer att skadas, även om det skett en skärpning här i Göteborg efter min olycka.
Han får medhåll av Michael Hermansson, sprängexpert som utbildat otaliga bergsprängare.
– De är generellt sett mer välutbildade i dag men samtidigt är tidspressen från byggherrar och andra entreprenörer enorm vilket ökar riskerna. Det kan innebära att man söker av områden sämre eller använder större salvor. Dagens stress gör också att det finns fler arbetare i närheten då det pågår farliga jobb.

Läs också Byggare stal sprängämnen på jobbet – hade arsenal hemma

”Det handlar om tid och pengar”

Michael Hermansson lägger ansvaret på byggherrarna men också på de stora byggbolagen. I båda fallen är det ofta långa entreprenörskedjor med sprängarna längst ner.
– Då hjälper det inte att byggherrar och huvudentreprenörer säger att de värnar om arbetsmiljön. Det handlar om tid och pengar.
Dolor är sprängämnen, till exempel dynamit eller krut, som blivit kvar efter gamla sprängningar. Vid sprängning kopplas ofta hela system av spränghål samman och ibland brinner inte alla av. Det är då dolorna uppstår. Normalt sett behövs ett tryck, som av en borrmaskin eller grävskopa, för att dolan ska explodera. Men ligger där en skadad tändare kan en olycka hända ändå. Risken för att dolor ska uppstå påverkas bland annat av sprängmetod och av hur stora salvorna är. Ju större salvor desto större risk för dolor. Snäva tidsramar kan göra att man väljer en större salva istället för flera små.

En explosion liknande Peer Johans hände 2009 vid Karolinska, Solna vid borrning för att spränga rester efter ett tidigare sprängjobb. Ingen skadades, men ytterligare dolor hittades efteråt.

Sällan sprängområden genomsöks

I de flesta fall genomsöks aldrig sprängområden, framför allt på grund av tidpress och pengar. Det är fel, anser Jonas Segerdahl, som arbetar med dolhundar på företaget Dsec. De kallas till arbetsplatser inför sprängningar eller då någon dola hittats.
– Jag uppskattar att bara runt en procent av alla områden som sprängts genomsöks, säger han.
Deras verksamhet har ökat de senaste åren och de anlitas framför allt av stora beställare.
– När de upptäckt en dola på en arbetsplats, hittar vi oftast fler. Bara i förra veckan hittade våra hundar sju dolor på olika byggen, berättar Jonas Segerdahl.

”Behöver hjälp med allt”

Peer Johan Augustsson har en tydlig uppfattning om orsaken till sin olycka.
– Det var en dola från en annan sprängare. Jag hade övertagit jobbet och bredvid hittade de 25–30 hål som var laddade med ett annat tändsystem än mitt, men aldrig sprängda. Det måste ha varit en laddning som gått av till en del och som bara lämnats kvar, säger han.Därefter hade krossmaterial lagts över laddningen i samband med att man byggde en väg och därför såg han inget. Han tror också att laddningen kan ha flyttat sig och lagt sig under klacken, då man flyttade rasmassorna.
Arbetsmiljöverket och polisen har utrett olyckan men valde att inte gå vidare.
– Jag tycker att både polisen och Arbetsmiljöverket saknar kompetens i dessa frågor, säger Peer Johan.
Varje dag, varje timme, varje minut känner han konsekvenserna av olyckan. Han drömmer om sitt jobb på nätterna, hur han kör ut borrvagnen, sköter entreprenaden. Han var stark och i farten jämt.
– Jag har uppfostrat tre barn, varit anställd, drivit eget företag, betalat ut löner, räknat på jobb och haft massor att göra med folk. I dag behöver jag hjälp med allt. Det är katastrof.

Nytt system kan rädda från olyckor

Risken för dolor varierar med tändsystem, hur och var det används och hur berget ser ut. Nonel, icke elektriska tändare, är vanliga. De anses dock osäkrast genom att de är svårast att kontrollera. Peer Johan Augustsson använde själv alltid elektrisk tändning. Det är säkrare, menar han, eftersom man kan mäta att sprängkedjan är hel före sprängning. De nyaste, de elektroniska tändarna, anses säkrast av alla. De är dock dyrast och används minst.
Peer Johan Augustsson har själv tänkt ut ett system som kunde rädda fler.
– Lägg ett chip, en bricka, längst ner i varje borrhål och scanna av området med en apparat efter varje sprängning, som då man söker folk efter en lavin. Då vet man att varje salva gått av.

Kunde drabbat fler

Det var bara tur att inte fler skadades på arbetsplatsen i Göteborg. En grävmaskinist fick en sten i huvudet, men stenar kunde ha träffat fler. Ett tiotal personer var i närheten. Peer Johans egen son var en av dem. Han hade gått iväg för att hämta dynamit och tändhattar och precis rundat en grävmaskin då det smällde.
– Det var naturligtvis fruktansvärt för honom. Jag hade kunnat dö där och då.

Dessa riskerar att skadas
*Bergsprängare som borrar i berg inför sprängningar. Dolor kan explodera av kraften från borren.
*Grävmaskinister som gräver i, slår sönder och fraktar iväg sprängmassor. Dolor kan explodera av kraften från skopan.
*Stenkrossarbetare, som jobbar med att krossa schaktmassor.
*Snickare, anläggningsarbetare och andra som jobbar på anläggningsjobb i närheten av nya eller gamla sprängjobb. Det gäller både vid borrning inför sprängjobb och då schaktmassor hanteras efter sprängning.


Därför blir det dolor
*Sprängmattor kan ha skadat ledningar på ovansidan av berget eller sprängkapseln ha satts ner snett i sprängämnet, så att det aldrig detonerar.
*En annan orsak är så kallade ryckare. Det innebär att sprängkraften från första sprängraden kan ha tagit sönder hopkopplingssystemet på senare hål, så att det inte blir någon detonation där. I vissa fall kan serierna bestå av 50–100 spränghål. Då händer att man missar att koppla vissa hål.
Då smäller det:

*Det krävs i allmänhet en kraftig påverkan, som orsakar någon form av friktion eller gnistbildning för att dolan ska explodera. Det kan ske vid borrning eller under trycket av en grävskopa.
*Explosionen kan ske vid borrarbeten, utlastning av material eller då sprängmassor hanteras i krossar.

Annons
EHRAB 250×600 v49c
EHRAB 250×600 v49b
EHRAB 250×600 v49a

Du läser: "Säker på att fler kommer skadas"