info

Vill du söka artiklar i papperstidningen?

Använd sökfunktionen i e-tidningen. Öppna e-tidningen

Så vill de stoppa svartjobbet

Byggnadsarbetarens reportage om Svartjobbsfabriken startade en debatt om problemen med fusket i branschen. Vi lät engagerade politiker och branschfolk tycka till i frågan.

Läs om hur politikerna vill stoppa svartjobb inom bygg. Foto: Colourbox

Byggnadsarbetaren skrev nyligen flera avslöjande artiklar om det kriminella nätverket som vi kallar Svartjobbsfabriken, där fuskande företag varje år drar in 100 miljoner på oskattat byggjobb och släpps in på skattefinansierade storbyggen. Svartjobbet bara fortsätter, med nya företagsnamn och målvakter.

Efter att ha läst artiklarna skrev Aftonbladets Daniel Swedin i sin ledare att ”det är en sörja av svartjobb, miljonomsättningar, utblottade målvakter, bulvaner, falska fakturor, svarta löner, uteblivna arbetsgivaravgifter, grov kriminalitet och handfallna myndigheter.”

Swedin anser att ett första steg mot en förbättring är regeringens förslag om hur EU:s direktiv om utstationerade ska fungera i landet: Svenska löner och villkor ska gälla i Sverige, oavsett var den som utför arbetet bor. ”Samvetslösa arbetsgivare kommer alltid att försöka utnyttja utsatt arbetskraft. Men reglerna möjliggör för fack och politik att bättre arbeta för rättvis behandling av arbetare inom EU”, skriver Daniel Swedin.

Flera andra tyckte till om granskningen i sociala medier, bland annat den verbale byggnadsarbetaren Calle Fridén, som kommenterade: ”välkommen till min vardag”. Han skrev sedan den här krönikan, om den långa traditionen av svartjobb inom bygg: ”Idag tror jag ingen av mina extrajobbande kompisar från den tiden ser den röda linjen från deras egna extraknäck fram till det industriella fusket med svarta pengar i miljoner, som idag drivs av riktigt kriminellt folk ”, skriver han.

Byggentreprenören Jessica Löfström, grundare av byggbemanningsföretaget Expanderamera, reagerade också på granskningen och skrev den här krönikan, bland annat om hur situationen för de värst drabbade byggnadsarbetarna ser ur: ”Snittlönen för dem som kommer via trafficking är 30 kr timmen. Jag har själv träffat några av dem. De som bodde 30 personer i en etta i Stockholmsförorten Fittja, där lägenheten var täckt av madrasser på golvet och de åt ur konservburkar från sina hemländer”.

Arbetsmiljöverkets inspektionsverksamhet behöver stärkas.

Ali Esbati (V)

Men hur vill politikerna lösa problemet? Vi frågade några av dem som är engagerade i frågan. Ali Esbati, arbetsmarknadspolitisk talesperson för Vänsterpartiet, anser att brottsligheten är komplex och att det därför inte finns någon enkel lösning.

– Men bland annat behöver Arbetsmiljöverkets inspektionsverksamhet stärkas. Den har fått ta mycket stryk. Arbetsmiljöbrister och att man har struntat i arbetarnas säkerhet går ofta ihop med hur arbetarna är rekryterade och hur de avlönas, säger han och slår ett slag för att samverkan mellan myndigheterna borde bli bättre.

– Dessutom behövs en generell förstärkning av trygghet på arbetsmarknaden, mindre av långa entreprenörskedjor och inhyrd arbetskraft och fler trygga anställningsförhållanden.

Hur reagerade du när du läste granskningen?

– Jag blev förvånad över omfattningen, hur välorganiserad den är och hur mycket den drabbar människor i sårbara situationer. Det är ett väldigt bra avslöjande och ett enormt viktigt journalistiskt arbete som har utförts. Samtidigt är det lite beklämmande att det är så svag täckning av arbetsmarknadsfrågor i många andra medier.

LÄS MER: Så vill Vänsterpartiet stänga Svartjobbsfabriken.

Det finns stora möjligheter att överbrygga ett gap av oseriös verksamhet med framtida kompetens.

Fredrik Lindstål, arbetsmarknads- och integrationsborgarråd (C)

Fredrik Lindstål, arbetsmarknads- och integrationsborgarråd för Centerpartiet i Stockholms stad, tycker att utbildning är ett nyckelord när det gäller att komma till rätta med fusket. Han nämner mentorskap, praktikplatser och möjligheten att kunna plugga på sfi som viktiga faktorer för att få in fler i en byggbransch som skriker efter arbetare.

– Stadens uppdrag är att skapa möjligheter för alla. Det handlar inte minst om dem som står utanför arbetsmarknaden, om nyanlända till staden, eller om dem som vill skola om sig. Här finns stora möjligheter att överbrygga ett gap av oseriös verksamhet med framtida kompetens, säger han och påpekar att det är viktig att ha sociala klausuler i upphandlingarna för att ge mer långsiktighet i branschen.

Riksdagsmannen Leif Nysmed (S) kommer att använda artiklarna om Svartjobbsfabriken som en ingång till ett seminarium om bostadspolitik i höst.

– Det är en jättebra granskning som jag har delat en hel del själv i sociala medier. De som läser tycker att det är för jäkligt, säger han.

Leif Nysmed anser att det kan ta lång tid att få bort kriminaliteten på arbetsmarknaden.

– Vi kommer inte att vända på det här på några år. Den som säger att det är enkelt att lösa är en stor lögnare. Det här är så långtgående och utbrett.

Trots att Leif Nysmed anser att det krävs ”rejäla omtag” för att få ordning på fusket tycker han att man är på rätt väg.

– Vi har nu en myndighetssamverkan ledd av Arbetsmiljöverket, där myndigheter gör tillslag på arbetsplatser. 2018 hade man ökat till 1 100 tillslag. Ett år tidigare var tillslagen runt 250, säger han.

En av de viktigaste frågorna enligt Leif Nysmed är att minska sekretessreglerna mellan myndigheterna som jobbar mot arbetskriminalitet och få dem att samarbeta mer.

– I Norge har man ett centrum för arbetskriminalitet där de olika myndigheterna jobbar tillsammans. De ligger minst 10–15 år före i det här arbetet.

Man måste sätta press på beställaren så att denne kan göras delvis skyldig.

Magnus Persson, arbetsmiljöpolitisk talesperson (SD)

Magnus Persson, arbetsmiljöpolitisk talesperson för Sverigedemokraterna, berättar att han själv har jobbat i byggbranschen och sett hur problemen med kriminalitet inom bygg har eskalerat.

– Det här är ett hot mot seriösa företag, det är ju inte konkurrens på lika villkor, säger han.

Vad ska man göra?

– Jag tycker att man måste ha utökat beställaransvar. Man måste sätta press på beställaren så att denne kan göras delvis skyldig. Sedan måste det också bli hårdare straff. De här problemen kommer att öka ännu mer när vi går mot en lågkonjunktur. Vi vill också ge polisen mer tid och resurser att utreda arbetsmiljöbrott, för dålig arbetsmiljö hänger ihop med det här.

Kristdemokraternas arbetsmarknadspolitiska talesperson Sofia Damm anser att det behövs en rad olika åtgärder för att stoppa svartjobbet inom byggbranschen.

– Man behöver förbättra kontrollsystemen, alltså utveckla och förbättra personalliggarna och Skatteverkets kontroller av dessa och ge Migrationsverket direktåtkomst till vissa uppgifter hos Skatteverket för att kunna kontrollera att regelverken efterlevs. För att rättsväsendet ska kunna prioritera dessa brott behöver också mer resurser tillföras, vilket KD har föreslagit, säger Sofia Damm.

Fotnot: Alla riksdagspartier har givits möjlighet att kommentera frågan.

arrow_forward Senaste nytt