info

Vill du söka artiklar i papperstidningen?

Använd sökfunktionen i e-tidningen. Öppna e-tidningen

Annons
Annons

Oklara krav för arbetstillstånd

Vad ska en byggnadsarbetare från länder utanför EU tjäna för att få stanna i Sverige? Det beror på vem du frågar, visar vår granskning.

– Jag tycker att det är ett maktmissbruk eller ett godtycke, säger isoleringsmontören Ivan Stefurak.
– De är inte konsekventa i sitt beslutsfattande. Jag är förbannad för att det finns inga tydliga regler och krav och kriterier utan man får tolka och välja som man vill, säger Yauhen Blahadarau, vd på Belstroj där Ivan Stefurak arbetar.
De pratar om hur Migrationsverket tillämpar byggavtalets löneregler vid beslut om arbetstillstånd i branschen. Byggnadsarbetaren har gått igenom 29 beslut om arbetstillstånd (beviljade och avslagna) för jobb på företaget Belstroj, fattade de senaste tolv månaderna. I handlingarna refereras till snittlön, till byggavtalets lägre grundlön och till lön anpassad efter om den sökande saknar svenskt yrkesbevis.

”Inte hållbart”

Yauhen Blahadarau menar att det finns en otydlighet som gör att man inte kan veta vad man kan vänta sig för svar på en ansökan.
– Jag tycker inte det är hållbart, säger han.
Migrationsverket kritiserar, å andra sidan, gång på gång att arbetare som vill ha förlängda arbetstillstånd på företaget inte nått upp till de löner de lovats när de fått sina tidigare tillstånd. Det talar mot förlängningar. Yauhen Blahadaraus förklaring är att avtalsenliga löner varierar med projekt och löneform.


Ivan Stefurak och hans kollega Andrei Myslivets har nekats permanenta uppehållstillstånd efter att ha jobbat på Belstroj med tillfälliga tillstånd i fyra år. De tror att det gör skillnad vilket kontor ärendena hamnar på. Deras fall avgjordes på Migrationsverket i Malmö.
– Skulle jag ha hamnat i Stockholm skulle jag fått ett positivt beslut, tror Ivan Stefurak.
Vi kan inte bevisa något sådant samband, men att systemet är oförutsägbart blir tydligt i vår granskning:

Grundlön eller snittlön?
Byggnads ger Migrationsverket underlag om kollektivavtalets löneläge när någon söker arbetstillstånd. De har angett snittlöner, som verket också hänvisar till i flera beslut. Men i ett beslut från i mars i år skriver myndigheten plötsligt:
”Migrationsverket noterar att arbetstagarorganisationen har i sitt yttrande angett att avtalsenlig lön ligger på 32 190 kronor per månad. Migrationsverket konstaterar dock att minimilön enligt kollektivavtal ligger på 25 926 kronor på per månad eller 149,00 kronor per timme från och med den 1 april 2015 till och med den 31 mars 2016.”
Detta är byggavtalets grundlön, som är betydligt lägre än snittet. Vi har sett ytterligare något exempel på att Migrationsverket hänvisar till den. Arbetsgivarsidan har hävdat att den nivån är vad som bör krävas för arbetstillstånd. Samtidigt har Migrationsverket tidigare sagt till Byggnadsarbetaren att det är en för låg nivå.
– Vi ska ju förhålla oss till kollektivavtalsenliga nivåer. Det ska vi ha som utgångspunkt när vi gör vår bedömning, sen om vi har olika nivåer i olika ärenden så har jag inget bra svar på varför det är så. Jag har ju inte sett de här ärendena själv, säger nu Robert Kollberg, enhetschef gällande arbetstillstånd på Migrationsverket i Stockholm, till Byggnadsarbetaren.
Han konstaterar att det kan finnas olika lönenivåer för olika kategorier arbetare, men att han inte är expert på just Byggnads avtal.
– Men det är ju självklart att två ärenden som är exakt likadana ska bedömas på exakt samma sätt, det strävar vi efter, säger han.
Byggnads har argumenterat för snittlön, eftersom grundlönen normalt sett är till för väntetid och permittering, inte arbete. Samtidigt framgår av Migrationsverkets handlingar att Byggnads själva hänvisade till grundlönen på 23142 kronor i åtminstone tre yttranden från 2011. När samma arbetare sedan ville förlänga sina tillstånd två år senare uppgavs i stället löner på drygt 31 000 kronor, alltså en ökning på runt 35 procent.
Roger Johansson, chef för avtalsenheten på Byggnads förbundskontor, förklarar detta med att fackets uppdrag förändrades runt den tiden och att det i början saknades tydliga riktlinjer.

Full lön eller 88 procent?
Enligt byggavtalet ska arbetare utan yrkesbevis tjäna 88 procent av yrkesarbetarlönen. Trots att den som söker arbetstillstånd rimligtvis saknar svenskt yrkesbevis har Byggnads uppgett full lön till Migrationsverket. Man har menat att det inte finns anledning att hämta annat än yrkesmän från länder utanför EU. Nu har detta nyligen ändrats i och med en dom i Arbetsdomstolen. Läs mer om domen och vad den kan betyda för den utvisningshotade isoleringsmontören Ivan Stefurak här.
Migrationsverket har i tidigare fall å ena sidan refererat till 88-procentregeln i brev till personer som sökt arbetstillstånd på Belstroj, å andra sidan inte hänvisat till den lönenivån i själva besluten.

13 000 som krav?
Flera avslag gällande arbetstillstånd på Belstroj påverkas också av ett generellt krav på att tjäna minst 13 000 kronor varje månad.
Tillämpningen av den regeln har blivit striktare det senaste året. Även den som generellt har haft okej inkomster under tidigare tillståndsperioder kan nekas förlängning för att inte ha nått upp till 13 000 någon månad.
– Det är klart att det kan tyckas vara väldigt hårt att avslå någon förlängningsansökan och utvisa personen i fråga bara för att den under en månad har tjänat för lite. Men vi måste ju också försöka vara konsekventa i våra bedömningar, för att skapa en förutsägbarhet där man vet vad man kan förvänta sig måste vi hålla en linje, säger Robert Kollberg på Migrationsverket.

Långa väntetider

En ytterligare problematik som blir tydlig vid genomgång av besluten är de hisnande väntetiderna. I åtminstone åtta ärenden har beskeden dröjt i över ett år. I ett fall hade den tvååriga tillståndstiden redan gått ut när beviljandet kom. Ivan Stefurak fick vänta i 22 månader på ett tidigare beslut om förlängning. Han upplevde situationen som stressig, under väntan kunde han inte lämna Sverige.
– Migrationsverkets förklaring var ”vi har en massa flyktingar, vi prioriterar deras ärenden”, säger han.
– Det är inte optimalt att ha så långa handläggningstider som du beskriver, sen måste man ju komma ihåg att vissa ärenden kan ta tid för att de är komplexa. Men om man har ett standardärende som tar så lång tid är det självklart inte bra, säger Robert Kollberg på Migrationsverket.


SÅ GJORDE VI
1.
Vi begärde ut alla beslut fattade gällande arbetstillstånd på Belstroj sedan tolv månader tillbaka. Det blev 29 ärenden, gällande såväl nya arbetstillstånd som förlängda tillfälliga tillstånd och permanenta (den som haft tillstånd i fyra år kan söka om permanent).
2. I de flesta beslut redovisas inte gällande lönenivåer närmre, men i de där det görs kan vi se de variationer som beskrivs i artikeln.
3. Vi har inte bedömt om besluten i sig är korrekta, men har tittat på vilka lönenivåer som används som referenser då alla beslut ska tas på samma grund.

Jenny Berggren
Annons
Annons
Annons
Annons

Du läser: Oklara krav för arbetstillstånd