Offerttjänsterna lovar trygghet och kontroll – vi hittar skulder, lögn och hot

Sajterna där privatpersoner kan hitta en hantverkare lockar många kunder och företag. Dorunners sajt hantverkare.se hade i april 3 300 förfrågningar från kunder och mer än 15 000 anslutna företag.

Och förmedlingsföretagen drar in stora pengar på hantverkarna. På Offerta tar man, förutom en mindre startavgift, betalt för varje jobb ett företag lägger offert på. Avgiften beror på jobbets storlek.

– Jag betalar 100 000 kronor per år för varje sajt, säger Adem Dogru, vd för Byggtjänst för dig, som är ansluten till Offerta och Dorunner.

Brabyggare hade 2019 en omsättning på 12 miljoner kronor. Offerta, som också har tjänster som städning och transport, hade en omsättning på 83 miljoner, medan Servicefinders omsättning låg på 20 miljoner.

Sajterna som förmedlar hantverkartjänster lovar att vara en trygg länk mellan privatpersoner och hantverkare. ”Företag du kan lita på”, skriver Dorunner. När man på nätet söker efter ett företag som är anslutet till Offerta kommer man in på en sajt där det står: ”Få kostnadsfria offerter från det här och andra kontrollerade tjänsteföretag!”

”Vi kvalitetssäkrar alla medlemsföretag för att göra det tryggare för beställaren”, skriver Brabyggare på sin hemsida, med sloganen: ”Där beställare möter byggproffs.” Brabyggare, som drivs av Villaägarnas Riksförbund och Beijer Byggmaterial, lovar att företagen ska vara kreditvärdiga, ekonomiskt stabila och utan kvalitetsproblem.

– Det finns klara, tydliga regler, till exempel i marknadsföringslagstiftningen, att det man säger måste vara sant. Man får inte invagga konsumenten i någon falsk trygghet, säger Maria Wiezell, konsumentvägledare på Sveriges konsumenter.

Men hur ser det ut i verkligheten med de kvalitetssäkrade bolagen?

Byggnadsarbetaren lägger ut en förfrågan om ett påhittat altanbygge i skärgården utanför Stockholm på sajterna Brabyggare, Servicefinder, Offerta och hantverkare.se (där förfrågan vidarebefordras till Dorunner).

Jobbet – 60 kvadratmeter altan i vinkel med trappor, räcke och ett fönster som ska göras om till en dörr – lockar nio företag. Fem av företagen tar kontakt via Brabyggare.

Vi granskar de intresserade företagen och ringer deras kontaktpersoner för att få reda på mer.

Läs mer om hur vi gick till väga här.(Klicka eller svep dig fram)

Det blir snabbt tydligt att bolagen är långt ifrån fläckfria.

• En företagare som hör av sig om altanen via Brabyggare säger sig göra allt schyst. Men han är tidigare dömd för grovt bokföringsbrott efter att ha undanhållit bokföring gällande ”betydande summor” under en konkurs.
• Ett annat företag som hör av sig via Brabyggare har också haft problem med rättvisan.  I en dom från 2019 fastställer förvaltningsrätten att företaget har betalat osanna fakturor för svart arbetskraft till bluffbolag för miljonbelopp.  Företagets tidigare företrädare har varit inblandad i liknande svartjobbshärvor med andra företag tidigare.  Företaget och de som står bakom det idag har enorma skuldproblem. Enligt Kronofogden har man en mindre skuld och 37 pågående krav från olika inkassoföretag och byggbolag för nära en miljon kronor. En av företagets företrädare har en skatteskuld på 2,1 miljoner.
• Ett tredje företag som tar kontakt via Brabyggare drivs också av personer med jätteskulder.  En person i styrelsen är svårt skuldsatt och fick i början av året godkänt för skuldsanering, men har redan dragit på sig nya skuldkrav. Bland annat finns en fordran på 167 000 kronor.
  Brabyggares löfte om att företagen ska vara ekonomiskt stabila ekar alltså tomt.

• Det fjärde bolaget som vi får kontakt med via Brabyggare drivs av män som varit inblandade i en droghärva. En person som idag är projektledare startade och drev företaget – men dömdes till fängelse i tre och ett halvt år för grovt narkotikabrott 2016. Tillsammans med sina medbrottslingar hade han framställt 37 kilo cannabis i en gigantisk odling i en stuga på den svenska landsbygden.
  Mannen som driver företaget idag var också åtalad i knarkmålet, men friades.  Bolagets kontaktperson säger att hans företag har tio anställda, men enligt Skatteverket skattar man bara för tre personer.

Sju av de nio företagen som hör av sig om altanen betalar olagligt lite skatt, eller ingen skatt alls, för sina anställda. Flera personer vi pratar med ljuger om att deras företag har kollektivavtal, vilket inget av bolagen har.

När vi ställer frågan om hantverkarna kan ta hela eller delar av jobbet svart får vi snabba svar: ”Det kan vi lösa!”, ”Inga problem!”, ”Ja, men det tar vi när vi ses”. Sex av åtta tillfrågade företag säger ja till svartjobb, ett ger ett tvetydigt svar och bara ett säger blankt nej.

Hos de nio företagen som kontaktat oss finns mängder av andra misstänkta faktorer som snabba styrelsebyten, timlöner som förutsätter svartjobb, tidigare dömda ledamöter och böter för jobb utan fallskydd. Det finns i slutändan endast ett företag av nio som på papperet verkar seriöst.

Har man inte koll som privatperson är man i klorna på de kriminella.

Andreas Falk, vd på Kalkylhjälp AB, har hjälpt oss att ta fram det fiktiva altanbygget. Han har räknat på byggjobb i 25 år och är inte förvånad över att bolagen som hört av sig om altanen inte har rent mjöl i påsen.

– Jag ser det som rent bondfångeri. Hantverkarsajterna är inte direkt kända för att ha seriösa aktörer. De som är seriösa, varför ska de fiska i det här grumliga vattnet? säger han och påpekar att det finns stora risker med webbplatsernas löften om ”kontrollerade bolag”.

– Det är skitsnack. Har man inte koll som privatperson är man i klorna på de kriminella, säger han.

Det rimliga priset som Andreas Falk räknade ut för altanbygget landade på 52 200 kronor med moms. När vi frågar företagen vilket pris de är beredda att ge, undviker alla utom två frågan. De flesta ger bara ett pris per timme.

Enligt Andreas Falk kan det handla om att lura kunden att ta ett bud, för att sedan få timmarna – och pengarna – att rinna iväg. När vi med hjälp av timpriset räknar ut alla företags bud, ser vi att de skiljer sig markant. Ett företag tar endast 13 500 kronor för altanbygget, ett annat vill ha 67 000 kronor. Det lägsta budet klassar Andreas Falk som ”helt orimligt” om man ska ha vit arbetskraft, tre andra bud runt 40 000 går under kategorin ”inte uppenbart olagliga”.

Kunder som Byggnadsarbetaren pratar med säger att de känt förtroende för hantverkarsajterna, men som du kan läsa i den här artikeln har de alla råkat ut för oseriösa företag.

– Jag fick känslan av att företaget var kontrollerat på något sätt, för att det skulle få ta kunder via Offertas portal, berättar Peter, en av de drabbade.

Han hade via sajten blivit kontaktad av en tidigare dömd hantverkare, som utförde ett fuskjobb och sedan hotade Peter med sms: ”Vad som sker med dig och din familj ligger helt på dig.”

Maria Wiezell, konsumentvägledare och expert på konsumentjuridik på Sveriges konsumenter, reagerar starkt när hon får höra om de fuskande företagen i Byggnadsarbetarens altanexperiment – och de lurade kunderna.

– Det här är ju jätteallvarligt, men inget som förvånar mig. Vi har många konsumenter som vittnar om precis samma sak. Man går in på de här offertsidorna och tänker att företagen inte kan lägga upp sina tjänster där om de inte sköter sig, säger hon och fortsätter:

– Men det finns ju allt möjligt skräp på de där sidorna, sådana som gör jobb svart och vitt och inte följer Allmänna reklamationsnämndens beslut.

Hur ser du på sajternas marknadsföring om ”företag man kan lita på” och ”kvalitetssäkring”?

– Det handlar om att kunderna på felaktiga grunder väljer ett företag istället för ett annat. Det är förbjudet att ha den typen av information när man marknadsför sina varor och tjänster, säger hon.

Som du kan läsa om i den här artikeln marknadsför hantverkarsajterna även företag som utnyttjar sina anställda grovt.

Nordiska Golvs vd och ägare har dömts för brott mot utlänningslagen för att ha använt utländsk arbetskraft utan tillstånd. Arbetare som Byggnadsarbetaren har träffat vittnar om att företaget förfalskade deras ID-kort för att de skulle kunna jobba som papperslösa – och att man tvingat dem till omänskliga arbetspass och lurat dem på stora lönesummor.Även ett annat företag, där vi pratar med en arbetare, ska ha lurat svart arbetskraft på lön.

Trots det finns de båda tveksamma bolagen på Offerta, där de på sina företagssidor står som ”kontrollerade tjänsteföretag”. Den som googlar på företagen hittar snabbt sajten som ger bolagen en kvalitetsstämpel.

Maria Wiezell reagerar när hon ser Offertas Nordiska golv-sajt.

– Här kan du inte klicka vidare och se vad Offerta har kontrollerat. Det är missvisande och skulle kunna bryta mot marknadsföringslagstiftningen, eftersom man ger sken av något som inte stämmer. Det här ger normalkonsumenten uppfattningen att Offerta har kontrollerat dem vilket ger en falsk trygghet, säger hon.

Den här typen av kvalitetsbeteckning säger ingenting. Det ger ju sken av att det är tryggare än det är.

På Offertas sida använder man trygghetsmärkningen ”Kontrollerat företag” och skriver att man ”för att hitta ett tryggt företag ställer krav på alla företag som vill ansluta sig till vår tjänst”. Först när kunden klickat sig vidare på sajten ser den att det endast handlar om en inledande kontroll av grundläggande förutsättningar för att driva ett företag enligt reglerna (godkänt för f-skatt, registrerat för moms, inget skuldsaldo och godkänd kredithistorik).

– Offertas märkning är en slags egenpåhittad variant. Den här typen av kvalitetsbeteckning säger ingenting. Det ger ju sken av att det är tryggare än det är. De här certifieringarna som inte leder till någon kontrollerande tredjepart är helt värdelösa, säger Maria Wiezell.

—
Offertsajterna: ”Vi har en bra kvalitetsprocess”

På Brabyggare finns företag som drivs av personer med jätteskulder hos Kronofogden kopplade till sin byggverksamhet. Samtidigt skriver man på sajten att företagen måste vara ”ekonomiskt stabila” för att inte stängas av. Tycker du att sajten håller vad man lovar?

– Nej, det tycker jag låter ytterst tveksamt. Skuld hos Kronofogden tyder ju inte på ekonomisk stabilitet eller kreditvärdighet.

Flera företag på Brabyggare har upprepade gånger fått klagomål på kvalitetsbrister. Sajtens löften om att företagen ”inte ska ha stora kvalitetsproblem” anser Maria Wiezell är omöjliga att hålla.

– Det löftet skulle ju förutsätta att Brabyggare kontaktar alla konsumenter som varit i kontakt med ett visst företag och kolla om det varit några kvalitetsproblem. Och det gör de ju inte, säger hon.

Fotnot: Peter heter egentligen något annat.

---

Läs mer:
Anlitade offerttjänster – kunderna lurade och blåsta
Offertsajterna: ”Vi har en bra kvalitetsprocess”
Papperslösa arbetare utnyttjas på sajternas ”kontrollerade företag”

---