info

Vill du söka artiklar i papperstidningen?

Använd sökfunktionen i e-tidningen. Öppna e-tidningen

Annons
Festool 940 x 260 V20-21

Nya villkor för gammalt hantverk: "Aldrig varit med om något liknande"

Krasch! Ännu en tjuv som krossat en ruta och ännu ett samtal till glasjouren. Inbrottsvågen har gett glasarbetarna mer att göra, samtidigt som yrket har förändrats i grunden.
Michael Andrén rensar splitter i en av de 106 rutor som vandalerna krossade en lördagsnatt i Nacka.

Andelen hem som har blivit utsatta för inbrott har ökat de senaste åren. 2014 var siffran 0,8 procent och två år senare 1,2 procent. Ökningen märks tydligt i glasbranschen, där serviceföretagen får allt fler uppdrag att laga rutor efter ovälkomna besök i lägenheter och villor.
– Jag är chockad och har aldrig varit med om något liknande när det gäller inbrott. Jag har kört jouren i 16 år, men så här mycket hade inte jag när jag jobbade, säger glasarbetaren Thomas Lundberg, en veteran i branschen.
Byggnadsarbetaren möter honom på Ryds glas huvudkontor i Länna söder om Stockholm, där han numera är arbetsledare och koordinator.

De nya, ljusa lokalerna vittnar om att det är ett företag som går bra. Ryds har 30 personer som jobbar med glasservice i Stockholm. Thomas visar oss runt på lagret, där mängder av stora rutor står uppradade. En radio står på och Nanos ”Hold on” ekar i det stora rummet där glasmästaren Peter Gustafsson står vid ett filtklätt bord och skär till glas.
Peter drar upp en precis skåra med en glasskärare. Han häller en sträng t-sprit över rutan och tänder på. Lågorna slår upp. Värmen från elden har gjort plastfilmen mellan glasen varm och lättare att skära av.

Glasmästare Peter Gustafsson eldar för att laminatet mellan glaset ska bli varmare och lättare att skära. Foto: Anna Simonsson

– Att skära glas är det inte många som behärskar. Det måste man lära sig från grunden, säger Thomas Lundberg.

De två erfarna glasarbetarna är överens om att deras gamla yrke, där de skar i glas och kittade rutor, till stor del har försvunnit.
– Hantverket är nästan borta. Nuförtiden kan de ta in vem som helst från en parkbänk och säga: ”Lyft i det här”, säger Peter med ett sorgset leende.
Thomas påpekar att fönstren i dag är av en mängd olika modeller och att man därför måste göra specialbeställningar.
– Förut kunde man åka ut, göra klart jobbet och sedan åka därifrån. Nu är det mer ut och måtta först och vänta på att grejerna kommer hem. Sedan kan man åka tillbaka.
Andra förändringar är att rutorna har blivit betydligt tyngre, eftersom de skyddar mot ljud, sol och inbrott. Fönsterkittet är utbytt mot en metallytterbåge med plastprofil som håller fast glaset.
Två av dem som jobbar på fältet i glasarbetarnas nya verklighet är Wesam Kareem och Michael Andrén. Duon har en svettig vecka framför sig i en brandgul skolbyggnad i Nacka där vandaler dragit fram under helgen.

Wesam, som hade jour, fick ett samtal tidigt på söndagsmorgonen om att 106 rutor hade krossats i området under lördagsnatten. Någon hade troligen skjutit sönder dem med luftpistol.
– Jag kom hit och började skyddstäcka. Jag satte en plast för glaset så att ingen skulle skada sig. Och så städade jag rätt mycket, berättar Wesam.
Därefter mätte Michael och Wesam upp storlekarna på fönsterrutorna och beställde rätt fönster. Nu har monteringsarbetet börjat i tegelbyggnaden. Wesam sopar upp några glasskärvor utanför ingången till den sönderskjutna glasdörren. Sedan tar han tillsammans med Michael tag i glaslyften, verktyget som är försett med sugkoppar, och sätter försiktigt en ny ruta på plats.
– Hade det varit förr i tiden, med bara tremillimetersglas, så hade det här glaset vägt tre kilo. Nu väger det 30. Då var det ett glas, nu är det tre. Så branschen blir tyngre, förklarar Michael, sträcker lite på sig och fortsätter:
– Men å andra sidan finns det mer hjälpmedel. Vi har till exempel en egen kranbil när vi lyfter i butiksrutor.

Tyngden på fönstren har ökat kraftigt de senaste åren, på grund av ökat skydd mot buller och inbrott. Foto: Anna Simonsson

Hur håller ni kropparna hela?
– Vi går på gym och böjer knäna när vi lyfter. Det gäller att träna mycket rygg. Man kan få lite ryggont om man inte har tränat tillräckligt, säger Michael.
Han anser att det utöver de tunga lyften finns många faktorer som motiverar en högre lön för glasarbetare. Michael berättar att han och kollegorna har en månadslön på mellan 28 000 och 30 000 kronor.
– Vi ligger lågt jämfört med golvläggare eller snickare. Men vi är specialister. Det är så mycket i dag som vi måste kunna. Förut var det bara ett vanligt fönster man skulle kitta. Nu sätter vi solfilm, duschglas och butiksrutor. Och så sätter vi glas i stället för kakel och styr mobilkranar, säger han.

Samtidigt är han nöjd med sin egen lön, som får ett lyft tack vare jourarbete och nattjobb i tunnelbanan, där han bland annat byter ut söndersparkade entrédörrar och klotterfilm i t-banevagnarna.
Var fjärde vecka har Wesam eller Michael jour. Då åker de runt i en specialutrustad bil och tar hand om akuta lagningar. De sover på dagen och börjar jobba vid fyra på eftermiddagen. Trots de udda tiderna uppskattar båda jourarbetet, eftersom det är varierat och oförutsägbart.
– Det är jättespännande. Vi åker på inbrott och skadegörelse, skyddstäcker och fixar butiksrutor, säger Michael.

Wesam och Michael förstärker bilden från huvudkontoret i Länna: Skadorna på glas efter inbrott har ökat ordentligt.
– De senaste åren har det blivit mycket mer inbrott som vi åker på. Det handlar ofta om brytskador, att de har knäckt sönder altandörrar och fönster, säger Wesam.
Michael berättar att jourjobbet har blivit allt intensivare på grund av de ökade inbrotten. Han gissar att han och kollegorna har runt 20 jobb under varje jourvecka.
– Det betyder att vi har 80 jobb i månaden bara på jour, efter arbetstid. Det är mycket.

Wesam, som kom från Irak till Sverige 2009, blev glasarbetare av en lycklig slump.
– När jag gick språkskola hade jag en lärare som var världens bästa för mig. Han peppade mig och såg att jag kämpade hårt. Han tipsade mig om en hantverkarskola i Nykvarn.
Efter två års utbildning blev Wesam lärling och förstod snabbt att han hittat rätt i sitt yrkesval.
– Att vara glasarbetare är ett spännande jobb eftersom det är så varierat. Jag trivs väldigt bra, säger han, går bort till servicebilen och tar fram en ruta.
Sedan skär han snabbt och exakt en skåra med glasskäraren och bryter av rutan med en väl avvägd knyck.
En del av hantverket lever vidare, trots allt. 

I glasarbetarens verktygslåda:

  1. Kröjseltång: Används för att nypa av några millimeter av glaset.
  2. Kittkniv: För att jobba med kitt.
  3. Avbitartång: För att ta bort spikar.
  4. Tysken: Bästa verktyget för att ta bort lister. ”Vi vet inte vad verktyget egentligen heter, men kallar det tysken”, säger Michael Andrén.
  5. Skrapa: För att göra rent i falsen. Man tar bort gammalt kitt med den.
  6. Popnitstång: För att fästa rutan med popnitar, när det inte är skruvat.
  7. Glasskärare: För att skära glas, har en speciell olja som underlättar när man skär.
Annons
Aerfast 250×600 V21-22
info

Byggnadsarbetaren.se använder cookies för att optimera upplevelsen för dig som besökare. Läs mer