Nya prefab-balkar knäcker murarna
Sex murare dignar under bördan när de lyfter den 173 kilo tunga tegelbalken och snabbt börjar baxa den runt huskroppen för att placera den i rätt läge.
Innan det blir för tungt.
De bär sammanbitet och koncentrerat, för det måste ske med precision i hörnorna och utan att någon snubblar eller får kroppen ur balans och gör sig illa.
Här krävs sex fullvuxna karlar för att orka bära bördan av den 5,75 meter långa balken som ska användas till ett fönsterparti. Och detta är ingen engångsföreteelse. Murarjobbet blir allt tyngre.
– Förr hade vi inte så stora balkar. Men nu blir de bara allt större och större, säger Olle Schön, murare med 43 år i yrket.
Murandet har fått ett uppsving. Inte minst efter all uppmärksamhet med fuktskador i samband med putsade fasader. Det gläder Olle och hans kollegor på Karling Fasad, men har samtidigt gett dem tunga problem att brottas med.
-Det är bra med mer murat, men idag vet inte arkitekter och konstruktörer hur man ska bygga med tegel. Därför gör de bredare öppningar som kräver längre och högre och därmed tyngre tegelbalkar, säger Olle Schön.
-Förr var det normalt med vikter på 30-40 kilo för en balk vid ett fönster. Idag kan de vara på flera hundra kilo och vi får vara från fyra man och uppåt för att orka bära dem.
Baxandet har sitt pris.
-Ryggen tar stryk, säger muraren Ingvar Persson, med 40 års erfarenhet, när han andats ut efter lyftet. Och den murare finns knappast som inte redan idag har skavanker efter år av slit på bygget. Belastningsskador är den vanligaste arbetssjukdomen i yrket.
-De har glömt oss härute som ska göra jobbet. De har inte tänkt på att vi ska lyfta grejerna på plats, säger Olle Schön.
Han får medhåll av Niklas Martinsson, marknadschef på Tegelmäster, som levererar tegel och tegelbalkar till bygget i Lund.
-Den gamla kunskapen om att bygga med tegel saknas ofta i arkitekt- och konstruktionsledet. De ritar hus som inte är anpassade till fasadtegel, säger han.
– Vi får lägga lägger mer och mer tid på konstruktionslösningar i efterhand, säger han och berättar att problemen finns över hela landet och på ett stort antal arbetsplatser.
En bidragande orsak, menar han, är att det under putsens tid har byggts mycket hus med stora fönsterpartier och nu när det ska muras igen, fortsätter man att rita sådana hus, fast tekniken inte är lämpad för det.
Staffan Carenholm, är förbundsdirektör i Sveriges Arkitekter, en intresseorganisation för landets olika arkitekter. Han menar att kunskapen om tegel finns i kåren.
– Kunskap om tegel är nog överlag ganska bra i arkitektkåren. Unga arkitekter är idag mycket materialintresserade och följer produktutvecklingen på materialsidan. Däremot är kunskaper om arbetsmiljökonsekvenser inte så stora.
Han tycker det är viktigt att arkitekterna ser riskerna för arbetarna.
– Problemet idag är byggandets stafettlopp. Arkitekter ritar och får aldrig möjlighet att besöka en byggarbetsplats för att följa processen och se vilka problem som kan uppkomma, inte minst då arbetsmiljöproblem. När arkitekterna ritar klart tar byggföretagen över och de saknar många gånger intresse av gemensam uppföljning och kunskapsåterföring.
Läs mer om murarnas arbetsmiljö i Byggnadsarbetaren/nr 3 2010.