info

Vill du söka artiklar i papperstidningen?

Använd sökfunktionen i e-tidningen. Öppna e-tidningen

Annons
Festool 980×240 v15
STAD TILL STAD

Ny tågtunnel skapar byggboom i hela staden

Ett nytt tågspår som ger en ny tunnel som ger en ny stadsdel som ger en ny hamn. Ett nytt tågspår som ger en ny tunnel som ger en ny deponi som ger ett nytt naturområde som ger ... Äh, följ med till Varberg så förstår ni vad vi menar.

Foto: Kasper Dudzik

Booom! Det mullrar till och marken skakar under någon sekund. För Varbergsborna är det här inget ovanligt. Sedan arbetet med Varbergstunneln började för ett drygt år sedan har sprängningarna blivit vardag. Där nere i mörkret, långt under marken, tar arbetarna sig fram med sprängämnen och schaktningsmaskiner för att bygga den tre kilometer långa tågtunneln under staden, som ska stå klar 2024.

– På grund av covid jobbar många hemma och kan störas av sprängningarna. Vi försöker få ner vibrationerna och drar ut på sprängsalvorna för att minimera påverkan, halvskriker Mathias Wärja, projektchef för Varbergstunneln på Trafikverket.

Han står ovan jord mitt i staden, precis vid arbetena i den blivande tunnelmynningen, och försöker överrösta en annan process: Förskärningen. En vajersåg gör ett snitt i berget och det slår, durrar och gnisslar. Ljudet är öronbedövande.

– Vi sågar ut berget och sedan spränger vi bort det. Här kommer tunneln att gå ner, säger Mathias Wärja och pekar.

Mathias Wärja, projektchef för ­Varbergstunneln på Trafikverket.

Inte långt från honom står ett äldre par i välstrykta, mörkblå finkläder och följer arbetet. Det paret ser är en del i en stor förändring av staden. Västkustbanan mellan Göteborg och Lund ska bli snabbare med ett dubbelspår på nio kilometer förbi Varberg, vilket leder till en kedjereaktion av byggprocesser.

Eftersom det inte finns plats för dubbelspår i stadskärnan, byggs tre kilometer av sträckningen ner i en tunnel i de centrala delarna. Tack vare tunneln frigörs mark i centrala Varberg och man tänker därför bygga en ny stadsdel, Västerport, med 2 500 lägenheter. Den första etappen av stadsdelen – med bostäder, hotell, torg och promenadstråk utmed vattnet – ska stå klar runt 2028. Men för att kunna bygga Västerport måste den gamla färjehamnen avvecklas och en del av Industrihamnen flytta. Därför byggs befintliga Farehamnen ut med en ny del.

En del av Industrihamnen ­flyttas för att göra plats för den nya stadsdelen Västerport. Foto: Malin Arnesson

En annan viktig del är att schaktmassor från tunnelbygget läggs över stadens gamla soptipp, Lassabackadeponin, som ligger vid ett naturreservat. Genom att täcka över deponin kan man utöka naturområdet, där man bland annat ska bygga en mötesplats och ett utsiktstorn.

Varbergs­tunneln

För att Västkustbanan, som går mellan Göteborg och Lund, ska bli snabbare och säkrare, byggs ett nytt dubbelspår på nio kilometer genom Varberg. Tre kilometer av spåren ska gå under mark i den så kallade Varbergstunneln.

Tack vare tunneln frigörs mark i staden, där man planerar en ny stadsdel ut mot havet. Stadsdelen ska heta Västerport och inrymma 2 500 bostäder.

På grund av att Västerport byggs måste en del av Industri­hamnen flytta. ­Närliggande Farehamnen kommer därför att byggas ut med en ny del, för att trygga kapaciteten i staden.

Den tidigare soptippen Lassabacka­deponin ska ­täckas med massor från bygget av Varbergs­tunneln. På så sätt ska naturområdet ovan jord skyddas från soporna i marken.

Bygget av Varbergstunneln ska vara klart 2024 och beräknas kosta 4,82 miljarder kronor i 2015 års prisnivå.

Utöver alla byggprojekt med koppling till järnvägen, växer redan Varberg så det knakar. Staden får fler invånare och nya bostadsområden byggs på flera håll, något som gläder 25-årige Emil Olsson Pettersson. Han sitter lugnt tillbakalutad i sin hjulgrävare och lastar betongdelar på en lastbil i det uppgrävda, leriga området där stadsdelen Västerport kommer att stå.

– Det byggs överallt här i Varberg. Det är jävligt kul och det ska bli skoj att se hur det ser ut om tio år, säger han och drar lite med handen i sitt buskiga skägg.

Skulle du vilja flytta hit till Västerport när det står klart?

– Haha, det tror jag nog inte att jag kommer att ha råd med. Det blir nog svindyra lägenheter.

Emil Olsson Pettersson sanerar marken till den nya stadsdelen Västerport. Foto: Malin Arnesson

Tillsammans med anläggare och andra grävmaskinister sanerar Emil marken till den nya stadsdelen.

Det är ett tålamodsprövande arbete, där massorna som tas upp läggs i högar för provtagning. Massorna klassas utifrån hur förorenade de är och körs sedan till olika deponistationer.

Området är uppdelat i ett rutmönster, där varje ruta är tio kvadratmeter stor. Allt som grävs upp i en ruta dokumenteras, innan det är dags att fylla igen med rent material.

Emil Olsson Pettersson ser hela rutmönstret på en skärm i grävaren. Bruna streck skiljer rutorna åt.

– Det är lite som att vara mitt i ett dataspel. Allt är i bokstavsordning och sifferordning och här är till exempel ruta J15. Strecken visar var vi ska hålla oss, så jag vet exakt var jag ska gräva, säger Emil.

På skärmen syns även betongledningar, elledningar – och Emils egen skopa.

– När jag har schaktat ut sätter jag ner skopan, trycker här och mäter in schaktbotten. På det sättet får vi en översikt på hur djupt vi har grävt och hur mycket vi har återfyllt, berättar han och förklarar att han tycker om det strukturerade, digitala arbetet.

– Det roligaste med mitt jobb är när jag får köra i grävsystem. Så länge jag läser rätt här på skärmen så gör jag aldrig något fel, säger Emil.

Trots de digitala hjälpmedlen kan det dyka upp överraskningar i marken. En gammal kraftstation från början av 1900-talet har skapat extrajobb för Emil och de andra marksanerarna. Efter inledande undersökningar, i kombination med gamla ritningar, bedömdes det ligga en stor betongplatta i det blivande bostadsområdets mark. Det visade sig i stället vara grundmurar med upp till en meter tjocka väggar och fack från kraftstationen. Ett fack var delvis oljefyllt och sannolikt var det här turbinerna var placerade.

Det mest spektakulära fyndet i området var dock en underjordisk bassäng, fylld med fyra meter djupt vatten. Troligen var det en intagskammare för kylvatten till kraftverket.

En underjordisk bassäng, troligen tillhörande ett gammalt kraftverk, upptäcktes under saneringsarbetet i hamnen. Foto: Malin Arnesson, Jens Berndtsson/BRA Mark

Mattias Johansson, arbetsledare för saneringen på BRA Mark AB, förstår att det kan verka fascinerande med fynden i marken, att råka på oväntade överraskningar från dåtida byggkollegor.

– Visst är konstruktionerna fascinerande att se. Men samtidigt stör det vårt arbete. Vi vill ju komma framåt! säger han och skrattar.

Att Varberg är en tillväxtort märks tydligt när vi tar en sväng i de centrala kvarteren. Jonathan Leding, fastighetsmäklare på Fastighetsbyrån, avslutar precis ett samtal om en lägenhetsförsäljning när vi kommer in på det lilla kontoret.

Jonathan Leding.

– Marknaden är ljus i Varberg och en tvåa centralt kan säljas för två, tre miljoner. Det märks att folk utifrån är intresserade av att flytta hit. Det är en hub för pendlare och så har vi surfingen, säger Jonathan Leding och syftar på sommarstaden Varberg med sina populära stränder dit badgäster och surfare vallfärdar.

Ute på gatan, en bit ifrån Fastighetsbyrån, stöter vi ihop med byggnadsarbetaren Björn Zetterholm som driver Zetterholms bygg. Han bekräftar bilden av den ständigt växande staden.

– Det har byggts mycket under en längre tid i Varberg och alla byggföretagare behöver folk. Vi lånar ofta av varandra, mellan företagen, för att få ihop det. Vi mindre företagare hjälper varandra på det sättet och det är en bra stämning här, säger han innan han fortsätter arbetet med ett fönsterbyte.

När vi lite senare lämnar Varberg i tåg mot Göteborg är det svårt att se något av bebyggelsen i den lilla kuststaden. Sikten från tågfönstret skyms av grävmaskiner, avspärrningar och personer i varselkläder.

Det sista vi ser när vi rullar ut från perrongen är en samling byggbaracker och några högar med byggavfall. Sedan sätter tåget ordentlig fart norrut, ut över de halländska slätterna.


Har du märkt att Varbergstunneln gett fler byggjobb?

Det tycker jag nog. Men det har byggts mycket så länge här och alla bygg­företagare behöver folk. När bygget av Västerport drar igång blir det nog de större drakarna som får jobben, men det kommer att gynna alla.

– Björn Zetterholm, byggnadsarbetare

För mig som ställningsbyggare har det inte märkts så ­mycket, eftersom det finns väldigt mycket jobb i området ändå. Det byggs mycket i Varberg och området häromkring. Bland annat bygger man många lägenheter i Falkenberg, så någon coronaeffekt märker vi inte alls.

– Mehmet Kesertzis, ställningsbyggare

Vi elektriker märker inte det så mycket än. Det är högt tryck redan och det kommer garanterat inte att bli mindre av det här. Tycka vad man vill om tunnelprojektet, men det är framtiden.

– Pontus Johansson, elektriker


Läs mer: Bygg ångar på igen i Västerås: ”Var stendött, men nu har det vänt”

Läs mer: Här är det bygg som regerar – nu är byggarbetarna stadens kungar

Annons
Bluebeam 250×600 v13-18 desktop

Du läser: Ny tågtunnel skapar byggboom i hela staden