Ny lag om arbetskrafts- invandring kritiseras
Arbetare inom EU ska även i fortsättningen ha företräde till lediga jobb. I dag avgör arbetsförmedlingen, med hjälp av berörd facklig organisation, om det råder brist på arbetare inom EU. Nu tar den arbetsgivare som vill rekrytera från länder utanför EU över ansvaret för den bedömningen. Det motiveras med att arbetsgivaren själv bäst känner sina behov.
Miljöpartiet och regeringspartierna röstade igenom beslutet i riksdagen igår. Socialdemokraterna och vänsterpartiet var emot.
Byggnads ordförande Hans Tilly är också kritisk. Han tycker att det är bra att öppna upp om det saknas kompetens inom EU och Sverige, men att arbetare här ska ha företräde. Mikael Cederbratt (m) tror inte att det blir något problem.
– Om jag skulle ha ett företag tror jag inte att jag skulle sticka till Bombay om jag hade en ingenjör i grannkvarteret, sa han under riksdagsdebatten, och hänvisade till att det också finns EU-regler om att EU-medborgare har företräde.
LO tror dock att brist på arbetskraft kan bli ett svepskäl för arbetsgivare som egentligen vill komma åt billigare arbetskraft än den som finns närmst till hands. Enligt LO finns alltså en risk för att arbetskraftsinvandrare erbjuds dåliga villkor. Och man låter sig inte imponeras av att det finns inskrivet i de nya reglerna att Migrationsverket, med fackets hjälp, ska kontrollera att de erbjudna villkoren är lika bra som för svenska arbetare.
– Det är svårt att tro att regeringen verkligen vill backa upp den deklarationen, säger Monika Arvidsson från LO i en kommentar i dag.
Lagändringarna innebär också nya undantag från att uppehålls- och arbetstillstånd ska vara ordnat innan man kommer till Sverige. Personer som har haft arbete under tiden som asylsökande men sedan får avslag på asylansökan kan exempelvis få uppehållstillstånd om anställningen fortsätter.
Kritikerna menar att det leder till en farlig sammanblandning av asylsystemet och systemet för arbetskraftsinvandring. För den som vill stanna kan behovet av asyl bli mindre viktigt än kompetensen, lyder resonemanget. I riksdagsdebatten pekade LiseLotte Olsson (v) också på risker med desperation hos den som just nekats asyl.
– Om alternativet är att återsändas till förföljelse eller väpnad konflikt, vilka villkor och vilken lön är man då inte beredd att acceptera för att få stanna i Sverige? frågade hon.
Hon framförde också kritik mot att arbetstillstånd ska knytas till en viss arbetsgivare, utifrån att det kan skapa en stark beroendeställning.