Ny HD-dom väcker förhoppning i bygg: "Behandlas närmast som slavar"
En dom i Högsta Domstolen, den första i sitt slag, kan bli vägledande för polis och domstolar i arbetet mot exploatering av utländska arbetare. Byggnads ordförande Johan Lindholm kallar den för ”den viktigaste domen på många år”.
Domen i HD handlar inte specifikt om byggbranschen. Det är istället frågan om två studenter från Bangladesh som 2018 fick jobb på en restaurang i Norrköping. De fick mat och husrum, men betalningen uteblev. Det som gör just det här fallet intressant är att arbetsgivaren anses ha utnyttjat parets beroendeställning.
– De här personerna har själva sökt sig till anställningen frivilligt, därför är det inte människosmuggling. Men de har befunnit sig i en väldigt utsatt situation. De hade inte pengar att klara sig själva, de kände ingen och arbetsgivaren blev samtidigt deras hyresvärd. Därför har man kunna tillämpa den nya lagstiftningen, förklarar Anneli Ohlsson Anderbjörk, förbundsjurist på Byggnads.
Lagregeln kom till 1:a juni 2018. Den täcker in allt ifrån rent slaveri till att tvinga någon att tigga, men kan också tillämpas vid utnyttjande av arbetskraft, som ju blivit ett stort problem i byggbranschen. Lagregeln innebär att en arbetsgivare kan dömas till max fyra års fängelse om de genom ”utnyttjande av någons beroendeställning (…) eller svåra situation exploaterar en person i (…) arbete under uppenbart orimliga villkor”.
Den nya lagstiftningen gäller inte endast papperslösa, det kan lika gärna röra sig om utnyttjande av arbetstagare som har full rätt att vistas och arbeta i Sverige. Det är alltså själva exploateringen som man nu kan fällas för.
Det har länge behövts lagstiftning mot exploatering av arbetare. När polisen påträffat arbetare (”anställda” är inte alltid rätt ord i sammanhanget) utan arbetstillstånd har det lett till att dessa blivit utvisade, något som vissa arbetsgivare utnyttjat som hot. Arbetsgivarna själva har många gånger klarat sig undan straff.
Problemet har legat i att det hittills varit oklart precis vad en ”svår situation” eller ”uppenbart orimliga villkor” är. Därför har det varit svårt för polis och åklagare att agera på lagen. Men nu har alltså Högsta Domstolen exemplifierat och förklarat hur den ska tillämpas. Det öppnar upp för nya möjligheter att bekämpa utnyttjandet av utländska arbetstagare, vare sig de har arbetstillstånd eller är papperslösa.
I det här fallet arbetade det bangladeshiska paret 11-12 timmar per dag, 6-7 dagar i veckan. De begärde flera gånger att få sin lön utbetald men restaurangägaren hotade med att få dem utvisade. Den nya domen visar att det inte bara är ett avtalsbrott utan också exploatering. Ägaren döms nu till villkorlig dom motsvarande fyra månaders fängelse.
– Alla är väldigt nöjda med det HD gjort i det här fallet, de har verkligen lagt ner kraft och tid på att förklara. Nu vet vi att när man jobbar så många timmar i veckan för en lön som ligger på hälften av kollektivavtalet och man är så pass beroende av arbetsgivaren, så är det människoexploatering och ett brott, säger Anneli Ohlsson Anderbjörk.
Vi hoppas att den får genomslag och används i myndigheternas kontroller av arbetsplatser
Byggnads ordförande Johan Lindholm menar att domen kan få stora konsekvenser även för byggbranschen. Han välkomnar att det äntligen finns lagstiftning som går att tillämpa vid utnyttjandet av arbetare med svår livssituation.
– Inte en dag för sent! Det här är den viktigaste domen på många år. Vi hoppas att den får genomslag och används i myndigheternas kontroller av arbetsplatser. Exploatering är ett stort problem i vår sektor. Det är job trafficking på hög nivå, det hör inte hemma i ett modernt samhälle. Vi ser otaliga exempel på människor som närmast behandlas som slavar, utan vare sig lön eller förutsättningar för ett drägligt liv.
Johan Lindholm drar paralleller till länder där utnyttjandet av importerad arbetskraft satts i system och skapat en hel samhällsklass som arbetar under slavliknande förhållanden.
– Ta ett land som Qatar där man bjuder in människor till landet och sedan låter dem jobba med nästan obefintlig lön sex dagar i veckan, utan sjukvård eller rätten att förflytta sig. Det här är något som borde förpassas till historiens soptipp.
Hur tycker du att myndigheterna bör jobba med frågan nu?
– Nu är det upp till bevis! Man måste vara mer ute i verkligheten och göra tillslag. Det handlar om att tillämpa den här lagstiftningen som kommit till. Och det måste stå den som utnyttjar människor dyrt. Det behövs sanktionsmöjligheter på plats, direkt. Vidare måste dialogen mellan myndigheter fungera så att de kan hjälpa varandra. Idag försvårar sekretessen det jobbet.
– Det är staten som har det yttersta ansvaret här. Vi kan inte acceptera ett parallellsamhälle.