info

Vill du söka artiklar i papperstidningen?

Använd sökfunktionen i e-tidningen. Öppna e-tidningen

Klyftorna ökar i Sverige

Inkomstspridningen i Sverige har ökat stort sedan 1995. Det slår en ny rapport från OECD fast. Störst effekt tros jobbskatteavdragen ha haft.

Det var länge sedan Sverige kunde titulera sig ett av världens mest jämlika länder när det kommer till inkomstskillnader. I en ny rapport om inkomstspridning och relativ fattigdom från OECD, organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, konstateras det att Sverige rasar på rankingen. År 1995 hade Sverige den lägsta inkomstspridningen av alla 34 OECD-länder. 2010 hade vi trillat ner till en fjortonde plats. Det innebär att vi ligger på samma nivå i inkomstspridning som Ungern och Frankrike.
Inget annat land uppvisar samma snabba förändringstakt.
– Om den här utvecklingen fortsätter i fem-tio år till kommer Sverige inte längre vara ett jämlikt skyltfönster bland OECD-länderna, säger författaren till rapporten, Michael Forster, till Svenska Dagbladet.

Jobbskatteavdraget har bidragit

Den främsta orsaken till att inkomstspridningen har ökat så pass mycket är de jobbskatteavdrag som har införts i omgångar sedan 2006.
– De som jobbar får ut mer pengar nu och de som inte jobbar, som är arbetslösa eller sjukskrivna, får inte det, säger Hans Heggeman på Statistiska Centralbyrån.
Ökad inkomstspridning brukar dela upp tyckarna i två läger. Från borgerligt håll hörs ibland åsikten att en större spridning ökar incitamenten till arbete. Vänstern däremot ställer sig överlag kritiska till ökad inkomstspridning.
– Det finns argument för båda sidor. Men jag vet att det finns en undersökning som visar att människor i länder med låga inkomstskillnader mår bättre, säger Hans Heggeman.

Björn Wendelborn Barr
arrow_forward Senaste nytt