info

Vill du söka artiklar i papperstidningen?

Använd sökfunktionen i e-tidningen. Öppna e-tidningen

Annons
Annons

Kampen om minimilöner ska avgöras – "Sverige måste dra en röd linje"

Byggnads linje är glasklar efter att den svenska regeringen oväntat sagt ja till ministerrådets förslag om minimilöner i EU.
– Sverige måste få fullständiga garantier för att vår modell står helt fredad från klåfingriga EU-byråkrater, säger Byggnads ordförande Johan Lindholm till Byggnadsarbetaren.

"Jag personligen har väldigt lågt förtroende för byråkraterna i EU" säger Byggnads ordförande Foto: Mostphotos/Byggnads

EU-kommissionen la förra året fram ett förslag om lagstadgade minimilöner i EU.

Förslaget har mött hårt svenskt motstånd från en enad kör: regeringen, oppositionspartier, fack och arbetsgivare vill alla värna om den svenska modellen – där arbetsgivare och fack sätter lönerna utan politikers inblandning.

Förutom Sverige sa flera andra länder också nej till minimilöner, om än av olika skäl.

  • Danmark av samma anledning som Sverige.
  • Länder i det forna Östeuropa som har konkurrensfördel med låga löner på EU:s gemensamma arbetsmarknad.

Men i förra veckan gjorde regeringen plötsligt en helomvändning. Då beslutade en majoritet i riksdagens EU-nämnd att regeringen ska förhandla vidare om direktivet om minimilöner i EU. I måndags träffades arbetsmarknadsministrarna i EU och Sverige sa då ja till ministerrådets förslag.

– Det viktiga för mig är att vi är med hela vägen in i kaklet i förhandlingarna, sa arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) till SVT Nyheter vid ministermötet i Bryssel.

Ett ja kan enligt arbetsmarknadsministern ge större möjligheter att påverka processen.

Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) inför rådsmötet som hölls i veckan. Foto: EU-representationen

Byggnads är helt emot att EU-lagstiftarna går in och petar i något som arbetsmarknadens parter klarar själva. Facket kräver att den svenska modellen värnas.

I en tidigare intervju i Byggnadsarbetaren sa Johan Lindholm, Byggnads ordförande, bland annat att ”Alla politiker ska hålla tassarna borta från våra kollektivavtal”.

Så här svarar Johan Lindholm via mejl på frågor om de nya turerna om minimilöner till Byggnadsarbetaren.

Vad anser Byggnads om att regeringen nu stöttar ministerrådets förslag om minimilöner?
– Regeringen får svara för sitt eget beslut. Det här är en extremt viktig fråga där Byggnads är väldigt aktiva. Vi har ställt krav på politiken att man måste vägra införa alla direktiv som på något sätt attackerar vår svenska arbetsmarknadsmodell.

Vad är Byggnads kommentar till regeringens svängning i frågan.
– Sverige måste få fullständiga garantier för att vår modell står helt fredad från klåfingriga EU-byråkrater. Jag vet att regeringen jobbar för det men Byggnads bevakar och pressar på i varje steg.

Om vi inte får fullständiga garantier för att vår partsmodell är fredad måste Sverige vägra införa direktivet.

– Sedan återstår att se vad som blir det slutgiltiga budet från EU och där är Byggnads glasklara. Om vi inte får fullständiga garantier för att vår partsmodell är fredad måste Sverige vägra införa direktivet.

Vad innebär det för svenska byggnadsarbetare om det blir lagstadgade minimilöner i EU?
– Det skulle vara ett direktangrepp på hela den svenska modellen. Om politiker får sätta lönerna blir de lägre och det blir sämre övriga villkor än när ett starkt fackförbund förhandlar med sin motpart.

Finns det en oro hos Byggnads att minimilöner kan komma att avgöras i EU-domstolen, som Laval-domen?
– Jag personligen har väldigt lågt förtroende för byråkraterna i EU och har svikit löften och trampat på vår arbetsmarknadsmodell förr. Sverige måste dra en röd linje om resultatet av förhandlingarna inte är bra nog.

Efter EU-kommissionens förslag har det skett förhandlingar på två parallella nivåer inom EU, Europaparlamentet och ministerrådet.

  • EU-parlamentets linje blev klar förra veckan och vill gå längre än kommissionens förslag.
  • Det förslag som förhandlats fram i ministerrådet (och som regeringen alltså stöttar) skulle innebära ett undantag för länder som Sverige, där lönebildningen sköts av arbetsmarknadens parter.

– Generellt sett hamnar rådet ofta i en ståndpunkt, där medlemsländerna får större frihet att själva bestämma hur de ska göra, säger Hanna Björknäs, jurist på LO.

I januari nästa år börjar förhandlingar mellan ministerrådet och EU-parlamentet. Efter att förhandlingarna är klara kommer det att mynna ut i ett slutgiltigt förslag som det ska röstas om i både EU-parlamentet och i rådet.

Byggnads ser med stor oro på de kommande förhandlingarna i EU.

– Byggnads kommer att bevaka dessa förhandlingar extremt noggrant. Parlamentets linje är helt oacceptabel, säger Johan Lindholm, Byggnads ordförande.

Jättekort tid kvar

Frankrike är ordförandeland från och med januari och har sagt att förhandlingarna ska vara klara i slutet av mars, före presidentvalet.

– Så då är det jättekort tid kvar om den planen håller, säger Hanna Björknäs, jurist på LO.

Minimilöner
  • Minimilön är den lägsta lön en arbetsgivare lagligt får ge en arbetstagare för utfört arbete.
  • I EU har 21 av 27 länder en lagstadgad minimilön medan lönenivåerna i de övriga sex länderna (Österrike, Cypern, Danmark, Finland, Italien och Sverige) fastställs genom kollektivavtal.
  • EU-kommissionen la i oktober 2020 fram ett förslag kring minimilöner i EU. Redan i förslagets första paragraf betonas att det inte handlar om att tvinga på länder ett system med lagstiftande minimilöner. Sverige och en rad andra länder befarar dock att EU:s domstol i slutändan kommer att fastslå att reglerna måste följas av alla.

Källa: Wikipedia och SvD Näringsliv

Katarina Connheim, reporter
Annons
Annons
Annons
Annons

Du läser: Kampen om minimilöner ska avgöras – "Sverige måste dra en röd linje"