"Industrin visste om gift i mineralull"

Det är samma gas som läckte ut från en fabrik i Bhopal då 2 000 människor dog. I arbetslivet är isocyanater främst kända för att orsaka olika allergiska reaktioner.
Uppgifterna i den ännu inte visade dokumentären framförs av kemisten Janina Szpilman, som arbetar inom Danmarks försvar. Hon berättar att hon 1983 skrev en rapport om att hon hittat isocyanat i mineralull. Rapporten skickades till danska producenter av mineralull och uppgifterna presenterades på en konferens för mineralullsindustrin.
Men uppgifterna nådde aldrig allmänheten. I början av 1998 upptäckte Metalls dåvarande arbetsmiljöombudsman Rolf Ählberg att mineralull som värms avger isocyanater. Ytterligare undersökningar gjordes hos de Lundaforskare som tagit fram nya mätmetoder för isocyanater.
-Vi har därefter testat en rad olika mineralullsprodukter och i samtliga fall har vi sett att de då de värms till 200 grader avger metylisocyanat, berättar forskaren Gunnar Skarping.
Då forskarna efter upptäckten vände sig till mineralullsföretagen reagerade de med förvåning.
Mineralullsproducenter i Danmark vill i dokumentären inte kommentera uppgifterna. Senare har de dock tillbakavisat påståendena om att de hade kunskap om att isocyanater bildas när mineralull värms upp.
-Den svenska upptäckten kom som en nyhet för oss, säger Lena Jansén, miljöchef på Gullfiber.
I byggbranschen finns några arbetsmoment där mineralull hettas upp. Bland annat har såväl takläggare som rörmontörer arbetsmoment där de kan komma i kontakt med gas från upphettad mineralull. Dokumentären är producerad av den danske journalisten Sören Kirk Christiansen.