Dramatisk ökning av arbetslösa lärlingar

Lågkonjunkturen slår hårt mot de yngsta i byggbranschen, där många idag står utan lärlingsplatser för att kunna fullgöra sin utbildning.
-När eleverna har gått ut från byggymnasiet ska de gå som lärlingar i två och ett halvt år på företagen för att bli färdiga. Men här bryter man deras utbildning, säger Per Samuelsson.
Och problemen för dem att få jobb minskar inte.
-Nu till sommaren går det ut ytterligare cirka 6 000 nya lärlingar som ska konkurrera om byggjobben, säger Per Samuelsson.

Han ser en klar risk att eleverna som går ut i lågkonjunkturen och inte kan göra klart sin utbildning, tappar i konkurrens och sedan går förlorade för branschen. Byggbranschen behöver byggnadsarbetare i framtiden för att ersätta stora grupper med byggjobbare som går i pension. Men han ser ändå med oro på de stora kullar som nu kommer ut och de blir bara allt större.
Tidigare fanns en bättre dialog mellan kommunerna och parterna om hur många byggnadsarbetare som skulle utbildas, menar han. Kommunerna bestämmer hur många utbildningsplatser som ska finnas, men att det tillkommit friskolor har gjort att det totala antalet utbildningsplatser för byggnadsarbetare har ökat.

Efter att en byggelev har gått ut byggymnasiet, har eleven ett antal arbetstimmar inskrivna i en lärlingsbok. Maximalt kan man ha 3 400 timmar inskrivna då man lämnar skolan. När är de är färdigutbildade i byggbranschen ska elevena ha kommit upp i 6 800 timmar. Då avlägger de ett yrkesteoretiskt prov. Klarar de provet får de ett yrkesbevis och blir fullbetalda.