info

Vill du söka artiklar i papperstidningen?

Använd sökfunktionen i e-tidningen. Öppna e-tidningen

Annons
Brandskyddsföreningen 980×240 V34

"Det slutar med månadslön"

Byggnads konflikt med NCC är över. Resultat: En fast del på 180 kronor och en rörlig del som styrs av inarbetning och ekonomiskt resultat. "En propp som ryckts loss från de nedre regionerna. Sedan har allt forsat ut mentalt". Så säger Conny Johansson, avtalsansvarig på Byggnads Väst. Men alla är inte nöjda.

På NCC:s arbetsplats Kvarnbyterrassen i Mölndal ska det i etapp 1 uppföras hundra bostäder fördelade på flera olika huskroppar. Det handlar om halvfabrikat, med prefabricerade väggar och filigranelement. En snabb blick skvallrar om att det är ett bra ackordsobjekt. En möjlighet som nu ändrat karaktär med tanke på den nya uppgörelsen.
– Det har blivit svårare att tjäna pengar. Jag skulle säga att vi har en form av delaktighetslön nu. Företaget vann den här striden, men jag försöker se positivt på möjligheterna, säger lagbasen Håkan Fredrin.
Konflikten har pågått i ett och ett halv år och därmed dränerat plånboken för de cirka 150 byggnadsarbetare på ett tjugotal byggen som gått på stupstocken i västra Sverige. Det har handlat om oro och frustration i väntan på en uppgörelse. Något som har satt djupa spår. Förtroendet för både arbetsgivare och fack har skadats.
På bygget i Mölndal är arbetarna väl medvetna om vad som ligger i potten i det långa loppet: om det klassiska premieackordet ska överleva eller om det ska ersättas med en individuell månadslön.
– Förr styrdes det här landet av arbetare, men så är det inte längre, säger snickaren Jimmy Teifell.
Han är besviken på uppgörelsen. Att de nu måste ”slita hårt för att nå upp till NCC:s timlön på 198:19”. En timlön som bolaget bestämde sig för att betala ut till samtliga konfliktarbetsplatser före sommaren av arbetsmiljöskäl.
– Jag vet inte vad som hände. Facket var här för några månader sedan och sa att det kommer bli vanligt ackord och så kommer detta med resultatlön. Hur gick det till? undrar Jimmy Teifell.
Lönebråket i Byggnads Väst är bara ett av flera som pågått under de senaste åren. Två andra segdragna tvister som utmärkt sig är de i Östergötland och Skåne.

DET HÄR GÄLLER SAKEN

  • Striden har rasat i cirka 1,5 år i Byggnads Väst. Det vill säga i Halland och Västra Götaland.
  • Byggnads har slagits för en fast del som utgår från utbetalningsnivån med en rörlig del som utgörs av tid och inarbetning.
  • NCC har jobbat för en högre fast del och en rörlig del som styrs av projektets ekonomi.
  • Det hela slutade med en kompromiss där parterna möttes på halva vägen.
  • Cirka 150 byggnadsarbetare har gått på stupstocken.
  • Runt 20 byggen har varit indragna i konflikten.

Konflikterna har haft flera saker gemensamt. Bland annat samma motståndare. I ena ringhörnan Byggnads. I den andra NCC, Peab eller Skanska. Det handlar alltså om återkommande matcher mellan facket och det tre stora rikstäckande byggbolagen. Innehållet då? Jo, i princip likadant hela tiden. Bråk om prestationslönen med samma skiljelinje. Byggnads vill att den rörliga delen ska vara så stor som möjligt och handla om inarbetning. Företagen vill se en hög fast del och att den rörliga delen i så stor utsträckning som möjligt ska bygga på ekonomiskt resultat.
Uppgörelsen i Byggnads Väst ryms inom paragraf tre i Byggavtalet. Det är båda parter överens om.
Problemet är att båda vill använda avtalet för att gynna sina egna intressen. Byggnads utgångsbud är i princip alltid att premieackord ska gälla. Samtidigt vill byggföretagen prova annat i avtalet.
– Båda parter i Byggavtalet är överens om att alla prestationslönemodeller har samma värde. Arbetsgivaren ska ta fram det underlag som man ska förhandla om och det är det som ska diskuteras. Byggnads har valt att begränsa paragraf tre i löneavtalet till att bara omfatta ett slags prestationslön – ackord, säger Mats Åkerlind, förhandlingschef på Sveriges Byggindustrier.
Du menar att Byggnads motarbetar det som står i avtalet?

– Det tycker jag absolut.

”Förr styrdes det här landet av arbetare, men så är det inte längre.”

För fackets del har detta inneburit problem vid löneförhandlingar. De lägger sitt bud om att ackord ska gälla. Sedan blir det förhandlingar och kompromisser som ofta slutar i en dragning åt arbetsgivarnas håll.
– Det är ett jättesvårt läge. Och det blir inte bättre av att de stora drakarna hotar lagbasar och regioner och säger att tar ni inte det här budet så säljer vi ut bygget. Det har jag själv suttit med och hört i centrala förhandlingar, säger Torbjörn Hagelin, avtalssekreterare på Byggnads.
Samtidigt menar Torbjörn Hagelin att det är en stor skillnad mellan de stora rikstäckande företagen och de små- och medelstora som han tycker är mer positiva till det traditionella premieackordet.
På Mölndalsbygget finns det en oro över hur den rörliga delen som handlar om det ekonomiska resultatet på projektet ska följas upp. Byggnadsarbetarna är medvetna om att det blir svårt då de i slutändan måste ”tro på bolagets siffror”. Håkan Fredrin är införstådd med att det i princip blir omöjligt att göra någon egen kontroll.

Men uppgörelsen till trots, det är inte över den som frustrationen och irritationen är störst på arbetsplatsen. I stället levereras det kritik mot hur NCC och Byggnads hanterat konflikten. De tycker att NCC körde med ”fulspel” när de började med timlönen på 198:19. Att hela konflikten tagit för lång tid att lösa och att båda parter kunde kört med mer öppna kort.
– Ombudsmännen skulle behövt vara på arbetsplatserna mycket mer. Och när det gäller NCC så har de hållit sig undan och hela tiden bara skickat ut information via papper, säger Håkan Fredrin.
Han beskriver det hela som en konflikt mellan organisationen Byggnads och företaget NCC. Att byggnadsarbetarna inte bara är medlemmar i facket utan även medarbetare på NCC, men trots det stått utanför striden och bara fått ta den ekonomiska förlusten. I runda slängar 4 500 kronor per månad.
Johan Gillberg är förhandlingschef på NCC.
– Det är tydligt i Byggavtalet vem som är part. Det är företaget och Byggnads. Vi har haft en dialog med medarbetarna, men sedan har Byggnads tagit över. Samtidigt har det här varit en jättekonflikt och den löser man inte i stora grupper.

LÄS MER: Fler stora lönekonflikter (PDF-dokument, 1,1 MB)

Under konflikttiden var stämningen på arbetsplatserna dålig. Och det har varit oenighet inom lagen då det fanns skilda uppfattningar om hur frågan skulle lösas. I en sådan här orolig miljö när ingen vet vad som händer florerar det ofta rykten. Så även i detta fall. Ingen byggnadsarbetare på NCC lär ha missat ryktet om att de stora byggbolagen i området ”pratat ihop sig” om att inte anställa någon som eventuellt skulle säga upp sig från något konfliktbygge.
– Jag vet inte, men jag tror att det kan vara sant, säger betongarbetaren Jonas Riikola.
Faktum är att ryktet spridit sig ända från byggena på västkusten upp till högsta ledningen på Byggnads förbundskontor i Stockholm. Enligt NCC har företagen inte pratat ihop sig.
– Möjligen att något annat bolag inte tänkt sig att anställa någon från NCC, men vi har inte snackat ihop oss på något sätt och ett fyrtiotal på NCC har bytt företag under konflikttiden, säger Johan Gillberg.
Och möjligen är det ett nytt rykte på gång. På frågan om varför uppgörelsen blev som den blev med resultatlön är en av byggnadsarbetarna på Kvarnbyterrassen övertygad om att det handlar om att NCC och Byggnads gjort upp bakom ryggen på byggnadsarbetarna. ”Någon måste ha mutat någon”.

SÅ HÄR BLEV AVTALET

  • En fast lönedel på 180 kronor i timmen. Sedan en rörlig del där hälften styrs av inarbetad tid, hälften av det ekonomiska resultatet på projektet. Utfallet av resultatlönedelen bestäms av om byggprojektet håller sig till företagets budget eller ej. Ett resultat bättre än budget påverkar lönerna positivt. Om det blir sämre så blir lönen lägre.
  • Uppgörelsen gäller alla NCC:s kommande projekt i Byggnads region Väst fram till mars nästa år. Den omfattar även tio pågående projekt där löneförhandlingarna ännu inte är avslutade. Däremot ligger fem projekt som slutat i oenighet centralt utanför överenskommelsen.
  • Uppgörelsen är möjlig att säga upp med en uppsägningstid på tre månader.

Conny Johansson, avtalsansvarig på Byggnads Väst är medveten om att frustrationen varit stor.
– Det är beklagansvärt att våra medlemmar känner så. Vi har försökt hålla alla informerade. Vi har haft regelbundna träffar med lagbasar och skickat ut sms till alla anställda på NCC när det varit något viktigt.
När det gäller besöken på arbetsplatsen handlar det enligt Conny Johansson om att resurserna inte räcker till.
– Vi skulle velat vara på varje NCC-projekt två gånger om dagen under den här resan men det har inte varit möjligt.
Uppgörelsen gäller fram till sista mars nästa år. När prövotiden är över verkar bygglaget övertygade om att dagens lösning kommer fortsätta om den fungerar. På längre sikt är de ännu mer säkra på utvecklingen.
– Det kommer att sluta med en månadslön. En individuell månadslön är jag rädd för, säger snickare Ulf Andersson.

Mats Åkerlind tror att Byggnads linje, att hela tiden driva på för premieackordet och att de vägrar testa andra alternativ, handlar om ren och skär rädsla. Han tycker att det är dags för facket att förstå att det är viktigt att företagen gör ett bra ekonomiskt resultat. Att det inte går att betala ut höga löner om en arbetsplats går dåligt ekonomiskt.
På Byggnads är Torbjörn Hagelin bekymrad över utvecklingen med en allt hårdare press från Skanska, NCC och Peab.
– Jag är väldigt orolig. Jag tror att storbolagen håller på att slå sönder den svenska byggbranschen på bekostnad av våra yrkesarbetare och våra små och medelstora byggföretag.
Han är medveten om att arbetsgivarna vunnit mark de senaste åren. Frågan är hur facket ska vända utvecklingen.
– Vi har avtalsrörelsen 2016. Jag tror att vi kommer få en stor diskussion om lönerna.
I väntan på den tycker han att byggnadsarbetarna kan agera själva.
– Jag tycker de ska se över sin situation där de blir värderade efter hur mycket de producerar.
Du menar att de ska byta jobb?

– Ja, och jag tror att det här kan bli ett problem framöver för Skanska, NCC och Peab om de fortsätter med den här taktiken.

En som däremot inte tänker byta arbetsgivare är Jimmy Teifell. Han har arbetat på NCC i elva år.
– Jag följer skeppet ner till botten. Om jag slutar så gör jag det för att byta bransch. Den här konflikten gör inte att intresset för byggbranschen blir starkare.

arrow_forward Senaste nytt