Därför skadas unga oftare av maskiner: "Inte konstigt att unga drabbas"
Olyckor är något som förenar yngre och äldre byggnadsarbetare. Unga och gamla drabbas oftare jämfört med snittet. Vi åkte till ett bygge i Uppsala för att se om statistiken stämmer med verkligheten.
I ett ljust fikarum i Uppsala sitter Gustav Björk, 20 år, tillsammans med sina kollegor på NCC. Matlådan är uppäten och det är dags för kaffe. Håkan Jonsson, 60 år, går runt och häller upp till dem som vill ha. Bygglaget har arbetat tillsammans i många år och består av åtta snickare och betongare, fyra över 55 år och två under 25 år. Ett högriskbygge, om man tittar på siffror från Afa försäkring. Statistiken visar att olycksrisken är högre bland både unga och gamla.
Byggnadsarbetare mellan 16–25 år drabbas nästan dubbelt så ofta av olyckor med maskiner och verktyg jämfört med snittet. Äldre drabbas i lika stor utsträckning, men av en annan olyckstyp: fallolyckor, och skadar sig allvarligt med långa sjukskrivningar som följd.
– Som tur är har jag inte drabbats av några allvarligare skador, bara en del
små skärskador. Det tror jag beror på att jag haft bra handledare och att det är ett bra gäng. Vi har jobbat tillsammans i flera år och det finns inte så mycket machokultur här. Man vågar ställa frågor, säger Gustav.
Han tycker inte att det är konstigt att unga är överrepresenterade när det gäller skador i samband med användningen av maskiner.
–Alla borde få utbildning på olika maskiner. Tänk på motorkapen. Det är ju en farlig maskin. Det finns folk som satt den i benet, fått den i ansiktet och fått skador för livet. Det är också viktigt att äldre arbetare berättar för oss yngre vilka risker som finns.
Gustav har gått alla kurser som är tillgängliga för snickare: till exempel heta arbeten, säkra lyft, fallskyddsutbildning.
–Men vad jag vet finns det inga utbildningar på maskiner, vilket är synd.
Afa:s statistik visar att ungefär var fjärde maskinolycka är allvarlig. Och bland dessa olyckor är det tyvärr så att de allra flesta incidenter leder till bestående men, så kallad medicinsk invaliditet. De vanligaste maskinerna som orsakar olyckor är borrmaskiner och sågar.
Leif Janestam, 57 år, minns en händelse när han var ung på bygget. Han blev utskälld av sin handledare, en händelse som gjorde starkt intryck på honom. I efterhand tycker han att handledarens kraftiga reaktion var bra.
– Vi arbetade med byggsågen och kapade brädor. Det fanns en massa småbitar kvar. Sågen var nedfälld och jag sopade undan alla bitar genom att dra med hela armen över sågbordet. Om den andra personen hade höjt klingan i det ögonblicket hade jag sågat av mig handen. Utskällningen gav mig en tankeställare.
Olyckor är något som förenar yngre och äldre byggnadsarbetare. Men när det gäller de äldre är risken för att tappa balansen och falla, den största arbetsmiljöfaran. Äldre som närmar sig pension har nästan dubbelt så stor risk för att drabbas av en fallolycka. Skörare skelett, sämre muskulatur och balans, sämre syn och mediciner hör ihop med stigande ålder och är riskfaktorer. Äter man medicin mot högt blodtryck, hjärtsvikt eller kärlkramp kan man bli yr vilket är en annan riskfaktor.
Snickaren Stefan Lundin, 57 år, skrapar ur sin matlåda. Han har precis kommit tillbaka till bygget efter en lång sjukskrivning på grund av en fallolycka.
– Vi höll på att formsätta. Jag byggde en arbetsplattform och skulle ta mig upp till den. Jag minns inget från händelsen. Jag föll, fick en blödning i huvudet, skadade tre muskler och senor i axeln, säger Stefan.
NCC har en nollvision mot olyckor. Det är förbjudet att använda stege i byggbranschen. Men ibland är ritningarna sådana, att säkra lösningar inte går att använda. Arbetsmiljöregler och ritningar går inte ihop och de som drabbas är byggnadsarbetarna.
– Vi ska göra vårt eget skydd. Men under tiden man sätter upp skyddet med plank och stämp kan det hända saker. Jag satte upp en arbetsplattform för att inte behöva jobba från stege. Men då hände olyckan. Min första allvarliga fallolycka efter 38 år på bygget, säger Stefan.
Afas statistik visar att många fallolyckor inträffar på grund av att arbetskläderna hakat fast i något och att personen tappat balansen.
Jakob Wagner ansvarar för ungdomsfrågor inom Byggnads. Han brinner för att den goda arbetsmiljön ska omfatta även dem som är anställda hos underentreprenörer. Han talar utifrån
sin egen erfarenhet från tiden som plåtslagare.
– Underentreprenörerna har ju oftast inte några egna skyddsombud på arbetsplatsen. Så de är beroende av att skyddsombudet i det stora företaget, exempelvis Skanska, bryr sig om att minimera riskerna även för dem.
Jakob Wagner menar att unga byggnadsarbetare löper större risk att skada sig på maskiner eftersom de ofta inte får samma grundliga information som de fastanställda hos huvudentreprenören. Äldre från mindre firmor är också mer utsatta.
Jakob anser att problemet har blivit större på senare år, bland annat för att byggena styckas i mindre beståndsdelar, ofta med underentreprenörer i flera led.
– Om man inte har någon relation till andra på bygget så kanske man inte säger till på samma sätt när man ser en farlig situation.
Stefan Lundin packar ner sin matlåda i väskan och reser sig från bordet. Han avslutar sin halvtidsdag med lunch. Han var sjukskriven nästan ett helt år efter fallolyckan.
– Det känns bra att sitta ner och äta med kollegorna. Man blir lätt lite folkskygg när man är sjukskriven så länge.
Om ett år kommer Stefan att få ett kvitto på om operationen i axeln har hjälpt eller om han fått bestående problem.
– Jag kan i alla fall lyfta armen, säger han hoppfullt och sträcker upp höger arm.
Olyckshändelsen inträffade förra året veckan före semestern, den 3 juli. Så typiskt.
– Innan vi gick ut sa jag till mina kollegor: ”Nu skärper ni er, inga olyckor”, säger han och skrattar. Sen försvinner han iväg för att byta om.