Därför är det (nästan) omöjligt att få veta vem som jobbar på ett bygge

Huvudentreprenören håller hårt på informationen

Detta är pudelns kärna. Att huvudentreprenörer betraktar uppgifter om sina underentreprenörer som affärshemligheter. Både kommersiella skäl och byggbranschens kultur ligger bakom, säger Urban Keskitalo, tidigare platschef på flera storbolag, i dag konsult och lärare i entreprenadjuridik på Luleå tekniska universitet.

– Jag skulle absolut inte vilja att namnen på mina underentreprenörer hamnar i händerna på någon rekryterare. Resurser är den viktigaste tillgången som huvudentreprenören har. Allt annat går att köpa, men kunskap om företag och personer är jag otroligt rädd om. Kunskap är en konkurrensfördel, säger Urban Keskitalo.

För huvudentreprenören finns helt enkelt inga vinster, bara möjliga förluster, med att lämna ut UE-listor. Men i kulturen av affärshemligheter finns också en omsorg om underentreprenörerna, menar Urban Keskitalo.    

– Jag skulle aldrig ställa upp på att skapa ett rykte om ett företag som inte skött sig. Har jag åkt på en smäll får jag lägga det på min lärdomslista.

LÄS MER: Efter ett års UE-kontroller: Nio av tio bolag fifflade

Så bara huvudentreprenören vet?

Nej, facket vet också. År 2015 infördes huvudentreprenörsansvar i kollektivavtalet mellan Byggnads och Byggföretagen. I samband med det blev huvudentreprenörer skyldiga att sammanställa en förteckning över alla sina underentreprenörer. I avtalssammanhang kallas detta för en HEA-lista. Underentreprenörslista eller UE-lista är andra termer för samma sak.

– Man hade kunnat plocka fram den informationen tidigare också genom MBL, men det var mer komplicerat. I dag är ansvaret överskjutet till arbetsgivaren. Vi jobbade inte systematiskt med frågan innan, säger Nils Helmersson, ombudsman på Byggnads avtalsenhet. 

Men ibland får facket inte veta allt.

– Listorna är ofta kompletta, men långt ifrån alltid, säger Nils Helmersson. Arbetsgivaren brukar mena att det bara är ett litet fel, men för oss är det inte så litet. Man kan undanhålla bolag som inte har kollektivavtal och därigenom konkurrensutsätta bolag med avtal.  

Listorna är ofta kompletta, men långt ifrån alltid.

Konfidentiellt i Byggavtalet

Med underentreprenörslistorna fick facket bättre insyn. Det fick däremot inte medier och allmänhet. I kollektivavtalet står nämligen att ”Byggnads region ska behandla denna information konfidentiellt”.   

– Byggnads får endast använda listan i syfte att granska berörd arbetsplats samt om eventuella rättstvister uppkommer med anledning av granskningen, säger Nils Helmersson.

LÄS MER: Krav på färre UE – så tycker byggnadsarbetarna

Via MBL går det att få veta, men…

Medbestämmandelagen (MBL) ger fackföreningar rätt till insyn och information. Med stöd av MBL kan en fackligt förtroendevald be att få granska exempelvis en UE-lista. Det görs regelbundet för att kolla så allt står rätt till. 

Det finns inga regler i Byggavtalet som hindrar en fackligt förtroendevald att sprida informationen vidare. Men arbetsgivaren skulle kunna betrakta det som illojalt. Och populärt skulle det inte vara. 

– De skulle inte gilla det om jag gav listan vidare till en tidning. Och de vet ju vem det är som har tagit ut den, de skulle ifrågasätta mig direkt, säger en förtroendevald på ett av storbolagen.  

De skulle inte gilla det om jag gav listan vidare till en tidning.

Offentlighetsprincipen då?

När det offentliga beställer byggjobb kräver lagen om offentlig upphandling (LOU) viss transparens. Avtalet mellan beställaren och huvudentreprenören kan begäras ut. Men avtalen med underentreprenörerna tecknas med huvudentreprenören, utan att beställaren är inblandad, och dessa avtal är privata. 

Om beställaren skulle instruera huvudentreprenören att mejla en förteckning på underentreprenörer så skulle listan bli offentlig handling. Men när Byggnadsarbetaren bett myndigheter om tillgång till UE-listor har svaret konsekvent varit nej. Så svarade exempelvis Högskolan Dalarna när tidningen granskade Nya Campus Borlänge, där NCC:s underentreprenör lurade polska gästarbetare på miljoner.    

Förklaringen är att myndigheten måste ha ett ”verksamhetsbehov av materialet”, enligt högskolans fastighetschef Mikael Wetterstrand.  

– Vi har möjlighet att ta in en HEA-lista när vi har egen nytta av den, men inte i syfte att hjälpa någon annan. Annars blir vi en serviceverksamhet som plockar ut uppgifter på begäran för att få dem offentliga, säger han.

LÄS MER: Rörigt bland UE på NCC:s Lisebergsbygge

Hur är det med personalliggare?

Eftersom bygg är en riskbransch för svartarbete och skattefusk finns det lagkrav på elektronisk personalliggare. Informationen är tillgänglig för exempelvis Skatteverket och Polisen.   

På så sätt kan myndigheterna se vem som befinner sig på en byggarbetsplats. Åtminstone i teorin. I praktiken brister det. 

När hisskatastrofen i Sundbyberg inträffade i december 2023 visade det sig att två av dödsoffren saknade ID06-kort.

Den dödliga branden på Oceana våren 2024 startade i samband med bolaget Whitewaters svetsningsarbeten. Utredningen visade att ingen av de anställda på Whitewaters varit inloggad.