Byggnads format av bostadspolitiken

Den sociala bostadspolitiken, med storskaligt byggande av lägenheter i flerfamiljshus, inleddes efter 1945. Den kännetecknades av politisk styrning av bostadsmarknaden och kom att forma fackförbundet Byggnads. Det hävdar Carina Gråbacke, forskare vid ekonomisk-historiska institutionen vid Handelshögskolan i Göteborg.
Ett exempel på att Byggnads formades av politiken är att man etablerade sig på marknaden som storföretagare genom Riksbyggen och BPA. Ett annat exempel är att Byggnads funktionärer fungerade som nätverksbyggare och innehade centrala positioner i de sammanhang där politiska beslut togs om bostadspolitiken.

När marknaden förändrades, på 1970-talet, med kraftigt växande efterfrågan på småhus, minskade Byggnads inflytande och Byggnads företag hamnade i en mindre gynnad position. Det medförde, enligt Carina Gråbacke, att förbundets strategi blev mer planekonomisk.
– Byggnads utredning Bygg 70 hade i praktiken inneburit, om förslagen genomförts, att hela branschen flyttats bort från marknaden, säger hon.

Carina Gråbackes studie av Byggnads är en del i den doktorsavhandling hon lägger fram för disputation i morgon, fredag. Den centrala frågeställningen i avhandlingen är hur enskilda fackförbund agerat när deras branscher utsatts för förändringar. Byggnads är ett exempel, facket i textilbranschen när den utsattes för konkurrens ett annat och Handels agerande i branschens centralisering och rationalisering ett tredje.
Carina Gråbacke menar att tidigare forskning framför allt fokuserat på LO:s, och därmed framför allt exportindustrins, roll. Därmed har forskningen missat underliggande förklaringar till fackets roll i samhällsutvecklingen eftersom de enskilda facken inte sällan agerar tvärtemot vad som sägs vara arbetarrörelsen ideologi.
– Ta textilbranschen där facket var emot frihandel och medverkade till en protektionistisk politik trots att LO alltid sagt sig vara för frihandel, säger hon.