info

Vill du söka artiklar i papperstidningen?

Använd sökfunktionen i e-tidningen. Öppna e-tidningen

Annons
Bluebeam 980×240 V49-50 PC

Fler maskinförare i olyckor – här är de vanligaste orsakerna

Antalet arbetsolyckor med förarstyrda maskiner har ökat med nästan 40 procent på fyra år. Det visar nya siffror från Arbetsmiljöverket.
– Vi måste bli medvetna om hur farligt det här yrket är, säger maskinföraren Conny Kolsjö.

– Stålband på berg är snorhalt och börjar det glida kan man inget göra, säger Conny Kolsjö i Hölö söder om Södertälje. Foto: Mostphotos

Sedan 2014 har antalet maskinförare som råkat ut för en allvarlig olycka i arbetet ökat från 917 på ett år till 1 269 under 2018. Hårdast drabbade är män i åldern 18-24 år. Därefter kommer män i åldersgruppen 45-54 år.

Den allra vanligaste formen av olycka är att föraren förlorar kontrollen över ett transportmedel för förflyttning av material. Under de senaste fem åren har det inträffat 1 432 sådana olyckor.

– Det kan vara hela maskiner som kommer i glidning. Man hamnar i sådana lägen. Det kan vara en maskinist som står på en klippkant för att gräva broinfästningar. Stålband på berg är snorhalt och börjar det glida kan man inget göra, säger Conny Kolsjö i Hölö söder om Södertälje.

Han har varit maskinförare i nästan 30 år och är också huvudansvarig för Maskinistgruppen på Facebook med 61 000 medlemmar.

De näst vanligaste olyckorna är olika former av fall. Under åren 2014-2018 var drygt 1 000 maskinförare med om någon form av allvarligare fall, som ledde till sjukskrivning.

Conny Kolsjö känner igen problemet med fallolyckor, som ofta inträffar i samband med att förarna kliver i och ur maskinerna.

– Det kräver en del träning för att kunna kliva upp i en maskin. Det är lätt att halka på något band. Fallhöjden kan ibland vara bara någon meter, men jag har själv halkat och landat på sprängsten och slagit mig rejält, säger han och diskuterar möjligheten att förse maskinerna med stegar, men konstaterar att det skulle vara svårt att få plats för dem utan att de riskerar att sticka ut och störa arbetet.

Hampe Mobärg, vd på arbetsgivarorganisationen Maskinentreprenörerna, blir inte så förvånad över siffrorna angående olyckor.

– Men vi måste utgå ifrån arbetade timmar. De har gått upp extremt mycket de senaste tre åren eftersom arbetsmängden ökat så mycket med alla stora anläggningsbyggen som pågår både i storstäderna och längs Norrlandskusten. Antalet anställda maskinister har fördubblats från 10 000 till drygt 20 000 sedan 2011, säger han.

De tillbud som sker har inte med bristande arbetsmiljöarbete eller avsaknad av säkerhetsrutiner att göra, enligt Mobärg.

Det är oftast personliga skäl till att det händer olyckor. Numera finns vetskapen om arbetsmiljö. Men vissa är fortfarande omedvetna och tar risker som man inte borde göra. Varför har man till exempel inte säkerhetssele när man klättrar upp på en hög maskin, säger Hampe Mobärg.

En annan förklaring till olycksfallen är den ständiga bristen på maskinister. Gymnasieskolans bygganläggningsgrenar har tappat ungefär hälften av eleverna på tio år.

Vi får inte tag på de förare vi behöver. Det stressar marknaden och skulle kunna påverka olycksfrekvensen. Men när det gäller tappade skopor ser vi att det blivit mycket bättre. Tekniken har blivit bättre och begränsar riskerna, säger Hampe Mobärg.

Conny Kolsjö ser inte de allt mer avancerade digitala hjälpmedlen som en självklar förbättring.

I dag ska allt lösas med teknik, men ju mer säkerhet vi stoppar in i maskinerna, desto mer curlade blir människor. Det bästa vore om vi kunde få folk att skärpa sig och blir mera medvetna om hur farligt det här yrket är. Vi jobbar med krafter som krossar en människa på en nanosekund, säger han.

Många av de nya förarna har sämre kunskaper om till exempel markförhållanden och olika materials bärighet, enligt Conny Kolsjö.

Det har skett en kunskapsdecimering som bland annat beror på att många yrkeslärare inte har någon förankring i branschen. Man måste också ha förståelse för att det inte bara handlar om att gräva och lasta sina lass. För även om det finns digitala grävsystem med bredder och höjder så är maskinistyrket fortfarande ett hantverksyrke, säger han.

Gå gärna med i Byggnadsarbetarens nya Facebook-grupp ”Arbetsmiljö på bygget” och få nyheterna i ditt Facebookflöde.

arrow_forward Senaste nytt
Annons
Byggnadsarbetaren 250×600 V49-50