Välkommen till drömboden (men ingen vill betala för det lilla extra)

Tystnaden bryts när Björn Steiner, Jim Dahlmark, Johan Levin, Zeth Enarsson och Olle Andersson från företaget Infrakraft öppnar ytterdörren till sin byggbod, slänger av sig ytterkläderna och tar sig en välförtjänt paus. De håller just nu på att bygga en bro åt Trafikverket utanför Hallsberg. Alla är hyfsat nöjda med vad deras nuvarande byggbod har att erbjuda.

– Ja, här har vi inte så mycket att klaga på. Temperaturen är okej, det går att brassa mat och det är sköna stolar, säger Johan Levin och gungar bakåt på en plaststol med svikt i ryggen.

Flera av dem har varit med om betydligt värre. Hjulbodar till exempel.

– De är hemska. För en ensam grävmaskinist kan det ju vara hållbart, men det fungerar inte för ett stort arbetslag, säger Björn Steiner.

– Jag jobbade på ett mindre bolag för några år sedan. Då bestod ”boden” av ett halvfärdigt pannrum med ett kylskåp nere i marken när vi gjorde ett jobb hos en bonde. När jag tog upp mitt smör upptäckte jag en mus som sprang runt bland maten, säger Olle Andersson.

– Jag minns en fransk bodleverantör där väggarna inte var mer än tre, fyra centimeter i tjocklek. Det var ingen värme över huvud taget och en morgon hade toaletterna frusit sönder. Som tur var har jag aldrig behövt se de där bodarna mer, säger Johan Levin.

Stunderna här inne är de enda gångerna man hinner vila upp sig på dagen

Enligt flera bodleverantörer är öppen planlösning mer eller mindre standard i dag. Det har blivit mer och mer populärt att tjänstemän, konsulter och yrkesarbetare ska äta och umgås tillsammans i byggboden.

LÄS ÄVEN: 7 nedslag i byggbodens historia – från brännvinspaus till tjejtoalett

Byggboden vi befinner oss i har närmare 30 platser i matsalen. Något som inte bara är positivt, enligt brobyggarna.

– Egentligen är det ju trevligt att alla äter tillsammans. Men det blir svårt att slappna av när det hela tiden är någon som pratar. Och det blir ofta jobbsnack även under pauserna, säger Jim som ibland säger sig sakna de klassiska ”gubb-bodarna” med sex platser.

Kan förbättras

Byggjobbarna kommer på fler saker som skulle kunna förbättras. Till exempel duschbåsen som är trånga och att ”det är helt jävla galet att det inte går att sätta in en vanlig blandare i en dusch år 2025”.

Även torka kläder kan vara svårt.

– Det räcker med att en kille hänger in sina grejer i torkskåpet så är det fullt. Jag har varit på andra stora jobb där det fanns ett stort rum med avfuktare, linor i taket och fläktar. Det fungerade perfekt. Det kan jag sakna här, säger Johan Levin innan han och kollegorna börjar spåna fritt om vad deras drömbod skulle kunna innehålla.

Någon minns en etablering där det fanns sköna soffor och ett tv-rum, en annan har erfarenhet av knådande händer.

– En gång i veckan kom en massör ut till bygget, och så var det bara att boka. Just där och då tänkte jag inte så mycket på hur bra det var, men när det upphörde kände jag hur stel kroppen var, säger Björn Steiner.

– I går blev min matlåda snodd ur mikron. Jag hade gärna sett att man hade en egen personlig mikro, säger Olle.

– En bastu och en badtunna hade varit något. Det hade varit jävligt gött för kroppen när man är stel och frusen på hösten och vintern, säger Jim.

– Och en bar!  Och ett rum där man får spela pingis, säger Zeth Enarsson.

>> Se när byggnadsarbetaren får drömma fritt

Få byggbolag vill betala

Ola Lundgren är byggetableringsansvarig på företaget Herok som bland annat hyr ut byggbodar. Enligt honom är det fullt möjligt att klämma in alla de här önskningarna i en byggbod. Problemet är att det är få byggföretag som vill betala för det.

Vi kan inte bekosta någonting som vi inte får tillbaka pengarna för

– Kunderna vill att vi ska utveckla bodarna men de vill samtidigt inte betala för det. Och vi kan inte bekosta någonting som vi inte får tillbaka pengarna för. Tyvärr är den bistra sanningen att en byggbod oftast inte är någon bra affär utan en tung investering med väldigt små eller inga marginaler.

Så byggarbetare kan inte hoppas på någon bodförbättring?

– Jag hör ju själv att jag låter negativ, men bodarna ser ungefär likadana ut som för femton år sedan, eftersom priset är den eviga frågan. Det är ytterst få byggarbetsplatser som inte jobbar med att hitta besparingar. Först när man vänder den trenden kan bodarna bli lite roligare, säger Ola Lundgren.

Finns hopp för innemiljön

Men det finns i alla fall detaljer som gör att miljön inne i boden har förbättrats – och kommer att förbättras ytterligare. Bland annat tittar Cramo på möjligheten att höja takhöjden från 2,40 till 2,70. Det skulle ge en bättre miljö. Företaget ser även över möjligheterna att förbättra värmen på vintrarna, och kylmöjligheterna på somrarna, i sina byggbodar.

Vi tittar på möbler som ger mindre ljud ifrån sig. Har man en matsal med 30–50 stolar kan det bli onödigt mycket ljud

– I framtiden kommer det bli förbättrad ventilation, högre takhöjd, en mer hemtrevlig miljö med genomtänkta färgval. Jag tror fler kommer förstå att det är viktigt att erbjuda sina anställda en trevlig lokal att vistas i. I dag kan det vara ganska sterilt, säger Jens Gromell, byggetableringschef på Cramo i distrikt Stockholm, som även jobbar för att förbättra ljudnivån.

– Det kanske låter lite banalt, men vi tittar på möbler som ger mindre ljud ifrån sig. Har man en matsal med 30–50 stolar kan det bli onödigt mycket ljud.

Att boden ska vara något som byggföretag bör satsa på håller byggarbetarna med om.

– Stunderna här inne är de enda gångerna man hinner vila upp sig på dagen, säger Olle Andersson.

LÄS ÄVEN:

Här får byggbolagets bodar solceller – kan bli standard

Saknas matplats eller byggbod? – här är den som har ansvaret

Det här har du rätt till enligt bodöverenskommelsen

Få de senaste byggnyheterna – direkt i din inbox! Prenumerera på Byggnadsarbetarens nyhetsbrev.

Gå med i Facebookgruppen Arbetsmiljö på bygget och få de senaste nyheterna i ditt flöde