info

Vill du söka artiklar i papperstidningen?

Använd sökfunktionen i e-tidningen. Öppna e-tidningen

Utsattes för giftig gas – ett år senare lider de fortfarande

Flera byggnadsarbetare insjuknade hastigt efter att ha utsatts för kolmonoxid i bensin. Idag, mer än ett år senare, lider flera av dem av sviterna efter förgiftningen. ”Var helt slut på orken”.

Trötthet, koncentrationsproblem och huvudvärk. Tre personer jobbar idag deltid efter att de utsattes för kolmonoxid i ett parkeringsgarage i Östersund. De har anpassade jobb och orkar inte med hela arbetsdagar.
– Det värsta är tröttheten, säger träarbetaren Sven Gustafsson.

Allt började vid gjutning av ett golv i ett nytt parkeringsgarage i mars 2019. De fyra byggnadsarbetarna och en arbetsledare befann sig i utrymmet på ett av Peabs husbyggen. De skulle jämna ut och bearbeta betongen och använde betongglättare och en sloda som alla gick på bensin.
– Det var tänkt att det skulle bli ett snabbt jobb men det drog ut på tiden på grund av betongens beskaffenhet, berättar Klas Gustafsson, träarbetare och skyddsombud.

Under dagen hjälptes de åt med arbetsuppgifterna men efterhand började allt fler av dem känna sig olustiga av ångorna, utan att veta vad det berodde på.
– Det kom smygande, som en stor trötthet. Vi trodde att vi hade ätit och druckit för dåligt. Alla började känna sig påverkade i olika grad. Vi använde miljöbränsle och det luktade ingenting, det är nog en orsak till att vi inte förstod vad det berodde på, säger Klas Svensson.

Framåt kvällen blev en av arbetarna, Jan-Olov Rödin, så illa däran att han trodde att han fått en hjärtinfarkt. Läs hela hans berättelse här.

De kallade på ambulans. Men väl på sjukhuset konstaterade läkarna att han inte alls hade fått någon infarkt, däremot var han dåligt syresatt. Då förstod man att kolmonoxiden från avgaserna var boven.

– Då fick vi övriga komma in till sjukhuset och vi låg kvar över natten och fick syrgas och de ventilerade bort kolmonoxiden, berättar Klas Svensson.

Byggnadsarbetarna skadades i olika grad av exponeringen. Sven blev hårt drabbad direkt och sjukskriven en längre tid.

Han sov i princip i en månad efter att ha utsatts.

– Det var en riktigt jobbig tid. Jag var konstant trött i början, hjärntrött och det var svårt att koncentrera sig. Det var helt slut på orken, säger han.

Så småningom började han jobba men bara ett par timmar om dagen, till att börja med. Orken fanns inte där. Idag har tröttheten börjat klinga av men den påverkar ändå honom dagligen. Han orkar jobba halvtid men efter en förmiddag på jobbet behöver han vila. Och så är det glömskan. Svårast är det med närminnet.

Också för Klas Svensson har exponeringen inneburit stora förändringar. Men i början trodde han det skulle gå över snabbt. Symtomen kom efter en tid både för honom och en av kollegorna.

– Nu vet jag att det kan bli så. I början så visst hade jag ont i huvudet och kände mig trött men jag tänkte att det var bara att arbeta på så ordnar det sig. Jag jobbade hela våren men det blev bara värre,  säger han.

Från semestern gick han ner till deltid. Också han känner av tröttheten och problem med koncentration.
– Min fritid går åt till rehab, att äta och sova. Ska jag göra något på kvällen så måste jag vara extra noga och vila i förväg och se till att jag äter. Men det har börjat vända.

Alla fem går idag på gemensam rehab en gång i veckan och får också göra tester av sin funktion över tid.  En är  frisk och de andra har fått besked om att de ska bli bättre men att det kan ta tid.
– Hur mycket bättre vi kan bli, det vågar de inte lova, säger Sven Gustafsson.

Han har dessutom fått andra allvarliga problem. Sedan september är han utförsäkrad från Försäkringskassan och har bara en halvtidslön att leva på.

Då de gick in i parkeringsgaraget och började jobba hade de inte en tanke på de här konsekvenserna. Normalt sett jobbar de med eldrivna maskiner, den här gången blev det bensindrivna.
– Vi gjorde en arbetsberedning med arbetsledningen och jag var med.  Men det var ju en öppen vägg och det skulle bli ett kortvarigt jobb, säger Klas.

På grund av kylan utomhus hade dock öppningen täckts med presenning.

Byggnads regionala skyddsombud Håkan Löfqvist är kritisk till att exponeringen kunde hända och följderna det fått för arbetarna.

– Killarna har blivit väldigt hårt drabbade. Det här ska ju inte kunna ske, det är farliga ämnen man jobbar med, säger han.

Han hjälper nu arbetarna att hantera konsekvenserna av skadorna.  Ytterligare en person förutom Sven Gustafsson, som redan är drabbad, hotas av utförsäkring nu i juni. Håkan Löfqvist ska inom kort träffa Peabs personalansvariga.

Han tycker att Peab borde agerat på ett annat sätt och att de inte levt till kraven i parternas Arbetsmiljöavtal.

– Företaget gjorde en riskbedömning men man skulle då ha tagit in medicinsk expertis.  Man borde också haft med företagshälsan, efteråt, när killarna väl blivit skadade. De skulle även kopplat in oss på facket så att vi kunde bistått med försäkringsfrågorna. Då hade vi kanske kunnat hindra utförsäkring, säger Håkan Löfqvist.

Han påminner om att det alltid är ett arbetsgivaransvar att se till att arbetare inte skadas. Enligt lag och föreskrifter ska arbetsgivare alltid utreda minsta risk och förebygga den.

Arbetsmiljöverket har en pågående utredning om händelsen.
– Det är så pass allvarligt att vi har bestämt oss för en inriktning att vi ska åtalsanmäla. Vår jurist går igenom ärendet för att vi ska se om det också blir så, säger Annika Schmidt sektionschef i region Nord.

Fredrik Timan, är regionchef på Peab och skriver i ett mail att företaget ser väldigt allvarligt på händelsen och att man vidtagit ett antal åtgärder så att det inte ska inträffa igen. ”Självklart har vi tagit vårt arbetsgivaransvar och vårt fokus har varit och är att dessa medarbetare ska må bra igen.”, skriver han. Han konstaterar att Peab strikt följt läkarnas rekommendationer och försökt anpassa arbetsuppgifterna utifrån var och ens förutsättningar. Detta är även med i rehabplaner.

Kolmonoxid är en mycket förrädisk gas. Den är giftig, dödlig i värsta fall och kan också ge skador på sikt. För andra försvinner besvären helt. Hur det drabbar beror bland annat på dosen och det kan drabba människor olika. Besvären kan också visa sig flera månader efter exponering.

Bengt Järvholm är professor i yrkes- och miljömedicin i Umeå med stor erfarenhet av byggbranschen.

– I slutna rum kan avgaserna innehålla så mycket kolmonoxid att det blir farligt. Kolmonoxid binder sig till hemoglobin i blodet, så syret får inte plats, det blir dålig syretransport till blodet. Då blir det i första hand hjärnan som far illa. Man kan bli omtöcknad och få huvudvärk och kan i vissa fall få kvarstående men, säger han.

Om du jobbar med risk att utsättas för kolmonoxid:
 
*Arbetsgivaren är alltid ansvarig för arbetsmiljön och för att hindra skador.
*Riskerna ska bedömas i en riskbedömning.
*Riskerna ska alltid helst helt undvikas.
*Finns det farliga ämnen, som kolmonoxid, ta hjälp av kemiska experter.
*Se till att det är ordentligt ventilerat.
*Vid risk använd personlig skyddsutrustning med andningsskydd.

*Mät halten av farliga ämnen.

Källa: Håkan Löfqvist, regionalt skyddsombud

Gå med i Facebookgruppen Arbetsmiljö på bygget och få de senaste nyheterna i ditt flöde.


Du läser: Utsattes för giftig gas – ett år senare lider de fortfarande