Ute i kylan

Det är en regnig förmiddag i början av juni förra året. 19-årige Anders Othén står tillsammans med 31 andra byggelever och klappar händerna, sjunger och hoppar av förväntan. Hela kroppen pirrar, om några minuter ska han storma ut från Af Chapmangymnasiet i Karlskrona och ta de första stegen mot vuxenlivet.

De tunga järndörrarna svänger upp och klassen rusar ut på trappan. Anders blir helt ställd när han blickar ut över skolgården.

Så mycket folk! Och där – nere till vänster – står hela familjen och vinkar.

Plötsligt bryter solen fram genom molnen. Vädret är med på noterna, det här ska bli en dag att minnas för livet. I dag spelar det ingen roll att NCC precis sagt nej till att ta emot Anders som lärling. Han har fått sommarjobb som snickare på en mindre firma och är säker på att han får vara kvar till hösten.

Det är ju ändå därför han har gått byggprogrammet, där får man jobb direkt.

Blev ändå arbetslös

Åtta månader senare. Anders har varit arbetslös sedan sommarjobbet. Löftet om att få vara kvar som lärling var inte värt ett dugg. Trots att han snabbt kom in i jobbet och kollegerna gillade honom tvingades han sluta efter fyra veckor. Uppdraget tog slut och något mer jobb fanns inte.

Nästan varje dag sedan dess har han varit inne på Arbetsförmedlingens webbplats och ringt runt till byggfirmor utan napp. Han känner sig lurad av skolan, när han skulle välja linje på gymnasiet stod det mellan bygg och musik. Helst hade han velat satsa på musiken men när han fick höra att nästan alla får jobb som snickare var valet lätt.

– Det var det intrycket vi fick från skolan, att lärlingsplatsen var klar. Jag tror att det är många som söker byggprogrammet för att de tror att de ska få jobb direkt efter studenten.

Jobbar med annat

Nu hankar han sig i stället fram på olika deltidsjobb, senast som sekreterare på en vårdcentral. Det ger lite rutin på dagarna men är knappast drömyrket för Anders. Han vill jobba med händerna, se resultatet av alla timmars slit på ett bygge.

– Jag försöker att tänka positivt men det är svårt. Jag får ju inte fortsätta med min utbildning.

Anders situation är inte unik. Över 3 000 bygglärlingar runt om i Sverige var arbetslösa vid årsskiftet, enligt Arbetsförmedlingen. Allra värst är läget i Blekinge. Men ombudsmän på flera av Byggnads regioner vittnar om att lärlingar står utan jobb.

Snart får de sällskap.

Till sommaren tar en ny kull elever studenten som också ska konkurrera om lärlingsplatserna. Och de är många, i fjol var det drygt 5 000 elever som gick ut gymnasieskolans byggprogram. Siffran för i år kommer att ligga på ungefär samma nivå.

– Det är ungefär tusen personer mer än vad branschen kan hantera, säger Lars Tullstedt, som jobbar med kompetensförsörjning på Sveriges Byggindustrier (BI).

”Borde sätta en gräns”

Utvecklingen har sett likadan ut under flera år.

– Någonstans måste man sätta en gräns för hur många som kan utbildas. Det gör man till exempel när det gäller frisörer men inte inom byggsektorn.

Christer Carlsson, ansvarig ombudsman för lärlingsfrågor på Byggnads, håller med. Före valet 2006 hade fack och näringsliv ett bra samarbete med regeringen om byggutbildningen. Antalet utbildade låg i nivå med branschens behov. I dag ser det helt annorlunda ut.

– Vi har helt tappat kontrollen på antalet utbildningsplatser. Regeringen anser att de företräder näringslivet så bra att de inte behöver lyssna på oss. Det är faktiskt förvånande.

Men det är inte bara byggprogrammets popularitet som är orsaken till de höga arbetslöshetssiffrorna. Snedrekryteringen är ett annat stort problem. En majoritet på byggprogrammet väljer träinriktning trots att det är svårast att hitta en lärlingsplats. Hade fler elever satsat på plåtslageri eller anläggningsarbete hade situationen kunnat se annorlunda ut, tror Christer Carlsson.

– I dag väljer eleven själv och skolorna anpassar sig. Med många elever så finns det en ekonomisk vinning för skolorna att erbjuda utbildning oavsett vad branschen behöver för folk.

Värst är ändå att ingen informerar eleverna, de måste veta vad de ger sig in på, säger han.

– Det är ett cyniskt spel som pågår. Man lovar guld och gröna skogar till ungdomar som är intresserade av byggjobb utan att berätta om hur svårt det är att få en lärlingsplats.

Dessutom har företagen blivit sämre på att ta emot lärlingar de senaste åren. Framför allt är det mindre byggfirmor som drar sig för att anställa, enligt Lars Tullstedt på BI. Han tror att det beror på yrkesutbildningsavtalet som trädde i kraft under 2006. Där står det att lärlingarna ska ha en tillsvidareanställning och att de ska ha möjlighet att fortsätta på företaget efter utbildningstidens slut. Det gör att företagen inte vågar ta emot lärlingar.

”Ger det till sommaren”

Anders Othén nickar tankfullt när han får höra fackets och BI: s förklaringar. Skönt att inte vara ensam i eländet förstås, men det hjälper honom inte att hitta något jobb. Flera från hans gymnasieklass har flyttat från Karlskrona för att leta lärlingsplatser på andra orter. Frågan är bara vart han ska ta vägen. Det är inte bara i Blekinge som situationen för lärlingar är svår. Kanske blir det musik trots allt och han har redan haft en del spelningar. Oavsett så närmar han sig en brytpunkt.

– Jag ger det fram till sommaren, har jag inte fått en lärlingsplats då lämnar jag nog byggbranschen.