Uppskruvad debatt i USA: Ringde hon ICE för att slippa betala arbetarna?
En amerikansk kvinna påstås ha bussat migrationspolisen ICE på papperslösa byggjobbare för att slippa betala dem. Fallet har väckt en hätsk debatt i USA. Men många detaljer är oklara.
– Snuten har slagit till mot oss, vi är körda. De har omringat oss.
Rösten tillhör en byggnadsarbetare. Han ingår i en grupp latinamerikaner som renoverar villatak hos en privatperson i småstaden Cambridge på USA:s östkust.
När den amerikanska migrationspolisen ICE anländer till platsen för att kontrollera arbetarnas uppehållstillstånd slår byggnadsarbetaren på kameran.
Hätsk debatt i USA
Gripandena går lugnt till. En efter en klättrar takarbetarna ned. De får sitta på marken medan ICE-agenterna kontrollerar deras papper. Förutom byggnadsarbetaren som filmar har ingen av dem laglig rätt att vistas i USA. Sex personer omhändertas.
ICE-agenterna ser ut som kommandosoldater i sina svarta maskeringar och camouflagekläder. Men tonfallet är lugnt. Inga vapen syns till. Dramatikreglaget är nedskruvat nästan till noll.
Ändå har videon orsakat en hätsk debatt i USA. Varför?
Vi kom hit för att fixa hennes hus och hon satte dit oss.
”Hon satte dit oss”
Förklaringen är en anklagelse från byggarbetaren som filmar. I videon pratar han om att det är husägaren som ringt migrationspolisen. Han riktar mobilen mot henne och säger:
– Den där kvinnan. Vi kom hit för att fixa hennes hus och hon satte dit oss. Vi fixade hennes hus och ändå hatar hon oss.
LÄS ÄVEN: Chefen ville bli av med ukrainarna – ringde polisen
Ryktesspridningen tog fart
På internet fick händelsen snabbt ett eget liv. Olika versioner av klippet nådde miljontals visningar. Den digitala ryktesspridningen tog fart.
En mängd inlägg från konton på den politiska vänsterkanten publicerade närbilder på kvinnan, tillsammans med påståenden om att hon ringt ICE för att slippa betala 10 000 dollar, motsvarande nära 100 000 kronor, för takarbetet.
Det hävdades även att kvinnan gripits, misstänkt för att ha använt migrationsstatus som utpressningsmedel.
Kvinnan: Jag ringde inte ICE
Men amerikanska Snopes, som faktagranskar uppgifter i sociala medier, hittar inget som bekräftar att kvinnan ska ha gripits.
Migrationspolisen ICE hävdar att insatsen inte byggde på att någon ringt in ett tips.
Och uppgiften om att kvinnan ska ha varit skyldig arbetarna 10 000 dollar kommer inte från originalvideon, utan från en bildtext på ett Instagramkonto som tidigt delade klippet vidare.
”När jobbet nästan är klart ringer husägarna till myndigheterna som griper arbetarna. På så vis slipper husägarna betala. Dessa jobb kan vara värda mellan 10 000 till 20 000 dollar eller ännu mer”, skriver kontoinnehavaren.
Och kvinnan själv då? Hon dementerar bestämt att hon ringt polisen.
– De anklagar mig för att ha ringt ICE fastän jag inte gjorde det, säger hon till tidningen Baltimore Sun.
För tidningen berättar kvinnan också om en stor mängd anonyma hot.

ICE – en våldsam myndighet i hetluften
Myndigheten ICE är omstridd. I det splittrade USA har dess aggressiva propaganda och brutala metoder blivit en vattendelare.
Allmänhetens förtroendet för migrationspolisen har sjunkit i kölvattnet av flera uppmärksammade incidenter. Som de dubbla dödsskjutningarna av fredliga demonstranter i början av 2026. Liksom fallet där en femårig pojke omhändertogs av ICE-agenter utanför sin förskola och fördes till förvar.
I samtliga dessa fall visade dessutom medierapportering att ICE lämnat felaktig eller falsk information om händelseförloppen.
LÄS ÄVEN: Trumps migrationspolitik oroar USA:s byggföretag
En sanning som håller
Ett upphettat politiskt klimat. En djupgående missto. En våldsam myndighet som slirar på sanningen. Kanske är det förklaringar till den ovarsamma hanteringen av fakta i fallet med takläggarna i Cambridge?
Eller så handlar det om att sociala medier är vår tids folkdomstol; att aktörer som vill påverka opinionen i en viss riktning tycker att ändamålen helgar medlen.
Men det finns en sanning som håller oavsett politisk ståndpunkt. Enligt amerikansk lag har de latinamerikanska takläggarna i Cambridge – alldeles oaktat sin migrationsstatus – rätt till lön för utfört arbete.