Svetsare utsatta – kemiriskerna som kan skada hjärnan
Hjärnans funktioner kan ta stryk av vanliga kemikalier på bygget. De som jobbar med svetsning är några av dem dem som riskerar att bli utsatta. Det visar en ny rapport med målet att hindra skador.
Kemikalier på bygget kan inte bara ge sjukdomar som cancer och genstörningar. En ny kunskapssammanställning visar att kemikalierna också kan påverka hjärnans kognitiva funktioner, som förmåga att minnas, planera, organisera och lära sig nytt. Det kan även få effekter på en persons fingerfärdighet.
Studien är en kunskapssammanställning av det som är känt inom forskningen och den är beställd av Arbetsmiljöverket.
Vvs-montörer och andra som svetsar är några av dem som utsätts för riskerna.
Vid svetsning kan kolmonoxid bildas.
– Vid inandning i höga doser kan man dö av det. Då det gäller hjärnans funktioner kan man få minskad uppmärksamhet, koncentration och arbetsminne. Man kan få svårare att bearbeta information, säger Mirja Johansson, specialist i neuropsykologi vid Arbetsmiljöverket, som beställt studien.
Andra risker är svetsning i rostfritt stål då det kan frigöras aluminium som kan påverka informationsbearbetning. Mangan är en annan kemikalie med samma risker och som också kan ge darrhänthet. Bly i färg kan frigöras vid svetsning, lödning, skärbränning, slipning oh blästring. Bly påverkar bland annat olika minnesfunktioner, planeringsförmåga och fingerfärdighet.
Varför har ni gjort den här studien?
– Det ställs allt högre krav på vår hjärna i dagens moderna arbetsliv och samtidigt måste vi göra allt för att skydda den. Vi ville se hur ämnen som finns i arbetslivet, som aluminium, bly, mangan, kvicksilver, lösningsmedel och kolmonoxid påverkar hjärnans förmågor att koncentrera sig, minnas och så vidare, säger Mirja Johansson.
Andra riskgrupper är de som kommer i kontakt med lösningsmedel av olika slag. Lösningsmedel kan påverka arbetsminne, uppmärksamhet och hur snabbt man bearbetar information. Lösningsmedel i stora mängder och under lång tid kan ge svåra och bestående skador på hjärnan.
– Nu ska man ju inte använda färger med lösningsmedel, men det kan till exempel förekomma vid arbete i kulturbyggnader, säger Mirja Johansson.
Kvicksilver, som också det kan påverka hjärnan, är en risk för dem som arbetar med rivning av väggar och avlopp vid tandvårdskliniker.
Så vad ska man göra för att skydda sig?
– Man måste vara noggrann när man undersöker vilka kemiska risker som finns, riskbedöma farorna, hålla sig under gränsvärdena och använda skydd. Det är också viktigt att alla som riskerar att utsättas för farliga kemiska risker får information och instruktion. Det är också viktigt att försäkra sig om att alla har tagit den till sig, säger Mirja Johansson.
Arbetsgivaren har ansvar för att anställda inte skadas.
Kunskapssammanställningen heter
”Kemiska ämnens påverkan på kognitiva funktioner i arbetslivet”
Den finns ännu bara på engelska. Den är gjord av
Gunilla Wastensson, överläkare, medicine doktor, vid Göteborgs universitet och Rita Bast-Pettersen, psykologiedoktor, specialist i klinisk psykologi och neuropsykologi, Stami, Statens Arbetsmiljöinstitut.