"Ställ krav på behöriga lärare"
I mitten av 1970-talet får Ingrid Berglund, som är i 20-årsåldern, ett fast arbete på järnverket, SSAB, i Borlänge. Hon vill samla ihop pengar till tågluffarresor i Europa och hennes arbete är att väga skrot som ska smältas till stål. När hon riskerar att bli uppsagd erbjuds hon en AMU-utbildning och utbildar sig till industrielektriker.
– Det var mer en slump, jag är inte någon som har hållit på och skruvat. Men jag lärde känna några elektriker på järnverket och tyckte det verkade intressant.
När hon blir ifrågasatt för sitt yrkesval, ser hon det som en utmaning.
– Det kan väl inte vara så svårt, resonerar hon.
Efter sju år som elektriker utbildar sig Ingrid till yrkeslärare inom el. Genom åren har hon flera gånger gått mot strömmen och varit pionjär på flera områden. Hon är exempelvis den första kvinnliga elläraren i Sverige och arbetar flera år på ett yrkesgymnasium i Stockholm.
– Jag tycker om att arbeta med eleverna och att utforska olika sätt att lära sig.
Men Ingrid Berglund är nyfiken och vill lära sig mer. Parallellt med arbetet studerar hon på lärarutbildningen. Hon deltar i ett projekt för karriärtjänster för lärare och skriver 2005 en licentiatuppsats, en akademisk examen på forskarnivå, om elevers lärande av styrteknik i elprogrammet. Några år senare, 2009, skriver hon doktorsavhandlingen ”Byggarbetsplatsen som skola eller skolan som byggarbetsplats”, där hon följer utbildningen på ett byggprogram. Hela tiden brinner hon för yrkesutbildningen och det märks när vi träffas för en intervju i Stockholm.
– Jag vill lyfta fram yrkeskunnandet och vad som krävs att för att bli kunnig inom olika yrken. Man talar om byggyrket som enbart praktiskt, men är ganska omedveten om det teoretiska kunnandet.
Antalet förstahandssökande till bygg- och anläggningsprogrammet
2011/12: 7 666 personer.
2012/13: 6 417.
2013/14: 5 568.
2014/15: 5 231.
Källa: Skolverket
Hur tycker du att synen är på byggyrket inom branschen?
– Det viktigaste är att eleverna ska komma i tid och visa intresse, sedan sköter arbetsplatsen resten. Det är den bild som ges av arbetsplatsens företrädare för att kunna lära sig byggarbetet. Att tala så är nedvärderande för själva yrket och man lyfter inte fram den yrkeskunskap som finns.
I din doktorsavhandling är du kritisk till att arbetslivet på flera sätt styr utbildningen. Vad får det för konsekvenser?
– Det finns aspekter i en utbildning, exempelvis medborgarfostrande frågor och läroplansmål, som inte kan uppfyllas på arbetsplatserna. Det är mycket som händer på arbetsplatsen, som inte överensstämmer med det som ska ingå i utbildningen. Det kan vara svårt för kvinnor att slå sig in i branschen.
Är det inte bra att eleverna får erfarenhet av arbetslivet i skolan?
– Absolut. Det är inte det som jag kritiserar utan att de normer som gäller i arbetslivet tar över redan i skolan.
Du kom också fram till att byggeleverna inte får lära sig tillräckligt om ritningsläsning och monteringsanvisningar. Hur påverkar det yrket?
– De får inte ett komplett yrkeskunnande. Studier visar att byggnadsarbetare som kan ritningar har en bättre position. De får mer makt över sin arbetssituation.
Efter avhandlingen har du gjort flera studier av den gymnasiala lärlingsutbildningen som är förlagd till arbetsplatserna. Vad är ditt intryck?
– Kvalitén varierar. En viktig faktor för utbildningens kvalité är lärarens kompetens. Bara 53 procent av yrkeslärarna inom bygg är behöriga, det vill säga har en pedagogisk examen.
Hur påverkar det utbildningen?
– Många av de obehöriga lärarna kan inte hantera uppdraget som de borde kunna, exempelvis bedömningen av eleverna. Att vara lärare i lärlingsutbildning handlar om att kunna organisera lärande på arbetsplatserna och följa upp elevernas kunskapsutveckling. Yrkeslärarens arbete är ett komplext arbete, eftersom läraren både ska kunna hantera skolans miljö och kontakterna med arbetsplatserna.
Vad är det för risker med att alltmer undervisning förläggs till arbetsplatserna som i lärlingsförsöket?
– Det kan vara svårt att veta vad eleverna lär sig på arbetsplatsen. Det kan finnas handledare på arbetsplatsen som har liten erfarenhet av att ta emot elever. Uppföljningen av elevernas lärande handlar mycket om att pricka av vad man har gjort, men väldigt lite om bedömning av kvalitén.
Gymnasiereformen GY11 innebär att de som går på yrkesprogram inte automatiskt får högskolebehörighet. Konsekvenser?
– Högskolebehörigheten lyfts fram som ett viktigt skäl till att antalet sökande till yrkesprogram minskar. Det är svårt att veta i vilken utsträckning byggprogrammets nedgång beror på det. Byggprogrammet kanske inte är lika drabbat som de andra, eftersom det inte har varit så vanligt att elever som gått byggprogrammet fortsätter till högre studier. Ett problem är att betyg sällan används vid anställning och risken är att eleverna inte pluggar för att få bra betyg.
Vad tycker du att arbetsgivare och fack inom byggbranschen ska göra för att få högre kvalité på utbildningen?
– Jag tycker branschen måste ställa krav på att lärarna är behöriga och jag tycker att man ska titta på vilka byggnadsarbetare man vill ha framöver. Vad finns det för brister? Vad kan man göra? Och göra en analys av det. Det är ingen som kommer att göra det åt branschen.
Kan du nämna något som är positivt med lärlingsutbildningen?
– Jag har mött många lärare och handledare som gör ett fantastiskt arbete med eleverna och har ett stort engagemang. Jag har tagit del av många ”solskenshistorier” där elever som haft en trasslig bakgrund fått hjälp och stöd att bli yrkeskunniga byggnadsarbetare.
Gymnasiereformen GY11
I den gymnasiereform som gäller från och med läsåret 2011/12, infördes ett nytt betygssystem, skala A–F, där A är högsta betyget och F icke godkänt. Det gjordes också förändringar inom ämnesplaner, examen, gymnasieprogram och behörighetskrav till gymnasiet.
Syftet med reformen är att elever, som går ett yrkesprogram, ska blir bättre förberedda för yrkeslivet och detta stärks av införandet av en yrkesexamen. Elever som går de högskoleförberedande programmen ska bli bättre förberedda för högskolestudier.
Före gymnasiereformen 2011 fick alla samma behörighet till högskolan när de gick på gymnasiet. De teoretiska ämnena var lika både för yrkes- och teoretiska gymnasieutbildningar.
Men den som går ett yrkesprogram i dag blir inte automatiskt behörig att söka till högskolan. Eleven måste själv göra ett aktivt val för att få behörighet, exempelvis läsa ämnen som svenska och engelska. Valet av dessa ämnen sker ofta på bekostnad av yrkeskurserna.