info

Vill du söka artiklar i papperstidningen?

Använd sökfunktionen i e-tidningen. Öppna e-tidningen

Annons
Byggnadsarbetareförbundet

Skuggsamhället: Arbetarna som utnyttjas, skadas och skräms till tystnad

De bygger våra hus och anläggningar för svältlöner och är skrämda till tystnad. De utnyttjas av kriminella, skadas och försvinner ur landet. Elinor Torp har skrivit boken ”Vi, skuggorna”, som skildrar människorna i skuggsamhället.

Elinor Torps nya bok ger röst åt människorna i skuggsamhället. Foto: Margite Fransson (porträtt)

De lever vid sidan av det synliga arbetslivet. Arbetarna som finns men ändå nästan knappt märks på byggen och andra arbetsplatser. De utnyttjas, tvingas jobba för usla löner eller inga löner alls, bor hopträngda i undermåliga bostäder eller på byggen bland asbest och kemikalier.

Som arbetsmiljöreporter på Dagens Arbete har Elinor Torp sett det nya samhället växa fram i flera branscher. Därför skrev hon boken ”Vi, skuggorna” som kommer i veckan.

Inför boken har hon talat med ett stort antal personer som lever i skuggsamhället, däribland byggnadsarbetare.

– Jag berättar om Aura, en kvinna som jobbar inom städ, hotell och restaurang, som bodde i källaren i ett hus tillsammans med en massa andra svartarbetare. Hon är ihop med Jorge som kom dit genom ett byggföretag, ditlockad med ett sålt arbetstillstånd. På byggföretaget är det den vanliga problematiken med att de inte får ut sina löner. Jag skriver inifrån skuggsamhället om hur de bor, arbetar och lever. De jobbar så mycket att det är svårt att fatta hur det är möjligt.

Med i boken finns också byggnadsarbetaren Wilder som i flera år bodde i sin arbetsgivares garage medan han jobbade på olika byggen. ”Jag var inte ens en hund i chefens ögon”, har han berättat.

Många i samhällets skugga skadas utan att få annat än akutvård. Sedan är det stopp.
Elinor Torp beskriver i boken hur en mongolisk man bara försvann från landet efter att ha blivit illa skadad och medvetslös i en byggolycka på Östermalm i Stockholm. Han jobbade med en ställning, då en sten tros ha fallit från 30 meters höjd och krossade huvudet. Han opererades och försvann sedan ur landet.

Kvar i Sverige finns hans bror, som lever med oron och som kan berätta att mannen idag lever med svår huvudvärk men inte vågat söka vård där han befinner sig. Brodern har själv jobbat i byggbranschen men tvingats sluta efter att ha skadat sig. Detta är bara ett av många exempel, enligt Elinor Torp. Ett annat är en mongolisk, papperslös man, som blivit förlamad efter att ha fallit på jobbet och som nu vårdas hemma av sin fru. Han står helt utanför försäkringssystemet.

Bygg, transport, städ samt restaurang, är de absolut värsta branscherna då det gäller arbetslivskriminalitet och att utnyttja utsatta människor, enligt Elinor Torp.

– I bygg finns så mycket pengar och där finns de här långa entreprenörskedjorna. Där köper beställarna ofta inte direkt från de kriminella, utan de finns längre ner i kedjan. I städ är det lika illa. Där är det inte lika mycket pengar men det är i regel offentliga medel det handlar om. Transport är en värld för sig, säger Elinor Torp.

Hon beskriver hur skuggsamhället vuxit enormt de senaste åren på grund av byggboomen, men också på grund av politiska beslut i Sverige, samt genom att kontrollen i arbetslivet nedmonterats.

– Allt det här hänger ihop och det är därför vi ser att det är så mycket av den här illegala arbetskraften och de kriminella mellanhänderna, säger Elinor Torp.

De som lever i skuggsamhället är här med olika villkor, från papperslösa, till tredjelandsinvandrare och EU-migranter, som stannat lite för länge. Det finns en tydlig hierarki mellan olika landsgrupper. Ofta är de papperslösa är räddast och lättast att utnyttja av samvetslösa arbetsgivare.

Vad tycker du är värst av det du sett?

– Det är hur de blir behandlade. Arbetsgivarna ser dem inte som människor. Många arbetare känner sig så förnedrade och är ofta hårt skuldsatta. De är chockade för de förväntade sig inte att bli behandlade på det här sättet i ett land som Sverige. Många kan inte heller återvända hem för de har inte pengarna. I början kom de hit för  att tjäna pengar men de blev lurade, de blir blåsta på alla sätt.

Hon lyfter också fram vad hon tycker borde göras. Tydligare krav från politikerna, mer samordning mellan myndigheterna i tillsyn, stora, statliga beställare måste ta sitt ansvar liksom entreprenörer. I Norge talar man om Arbetslivskriminalitet och har inrättat särskilda A-krimcenter för att motverka utnyttjandet av människor.

– Där sitter myndigheterna tillsammans och de åker ut och stör ut kriminella byggföretag och andra tveksamma verksamheter medan de fortfarande är små.

Fakta: Elinor Torp

Elinor Torp har tidigare gett ut böckerna ”Döden på jobbet” och ”Jag orkar inte mer”.
Hon har i år nominerats till Årets journalist av Sveriges tidskrifter.
Boken ges ut på Leopard förlag.

Gå gärna med i Byggnadsarbetarens nya Facebook-grupp ”Arbetsmiljö på bygget” och få nyheterna i ditt Facebookflöde.

Annons
AKH 640×240 V47-48
arrow_forward Senaste nytt
Annons
Bluebeam 250×600 V46-48 PC