Så byggdes Varbergs nya landmärke: ”Väldigt annorlunda”

Kärven! Det är så den heter – Varbergs nya stolthet. I alla fall på ritningen.

– När jag började här visste jag inte vad en kärve var för någonting, säger snickaren Jesper Ericsson på MTA Bygg och skrattar.

– Nu vet jag, men jag tycker mer att det ser ut som ett timglas.

Vad utsiktstornet kommer att kallas i folkmun får framtiden utvisa. Vad som är klart redan nu är att bygget kommer ge Varberg ännu ett utflyktsmål. För det finns sannerligen fler här; Varbergs fästning som vaktat staden sedan medeltiden, Kallbadhuset med sina frestande nakenbad och Våga, ett alldeles nytt och ovanligt vattentorn. Och så har vi nu alltså även Kärven.

– Det blir ett landmärke, det blir ju det. Det är mäktigt, ett imponerande bygge. Väldigt annorlunda och första gången jag bygger något liknande, säger snickaren Christoffer Wiman, inte helt utan stolthet i rösten.

– Det är ett riktigt fint jobb, ett riktigt snickarjobb, säger Jesper Ericsson.

Inget rutinjobb

Hantverket på plats är långt ifrån ett rutinjobb som att gipsa mellanväggar, montera fönster eller spika panel. Jesper, med nio års snickarerfarenhet i verktygslådan, berättar att bygget tvingat honom att tänka till lite extra.

– Det svåraste har varit den yttre delen av väggen som står på betongplattan. Det var klurigt att räkna ut hur vi skulle göra. Den lutar samtidigt som den svänger runt i en cirkel. Vi ritade ut radien på ett betonggolv i en hall där vi testade lite olika formar. Till slut fick vi ihop det, berättar Jesper.

Kärven har en fascinerande konstruktion. Föreställ er en vanlig kärve, där en bunt sädesstrån är bunden med ett strå. Byt ut sädesstråna mot 13,5 meter långa, brandklassade reglar, och det ensamma stråt mot tio 45 mm tjocka stålringar. Simsalabim så har du utsiktstornet.

Det svåraste har varit den yttre delen av väggen som står på betongplattan. Det var klurigt att räkna ut hur vi skulle göra. Den lutar samtidigt som den svänger runt i en cirkel.

Varje stålring är unik, varierar i storlek och är urjackad som ett kugghjul. I dessa jack placeras reglarna. Kärven hålls alltså ihop av stålringarna som i sin tur hänger på plats tack vare virket. Konstruktionen sitter fast genom att träreglarna bultas fast i järn som gjutits in i den cirkelformade väggen på betongplattan.

Vän av ordning undrar så klart hur ringarna och de första reglarna kom på plats utan att det hela slutade med ett plockepinn av megaformat. Svaret är stödstänger och en dator med ett avancerat beräkningsprogram. När datorn gjort sitt fick arbetsledningen fram rätt vinklar för stöden och var hålen på stöden skulle borras så att det gick att dra fast ringarna på rätt höjd. Sedan var det bara att placera ut montagestöden och hänga upp ringarna. Stöden plockas sedan bort när 60 procent av reglarna är på plats. Då håller konstruktionen ihop av sig själv.

Borra 1700 hål

När Byggnadsarbetaren hälsar på har monteringen av reglarna precis kommit igång. Det svänger och kränger i kranen trots att blåsten i den annars så vindpinade stan är svag den här dagen.

– Det är ett litet vindfång, men det räcker för vinden. Om det börjar blåsa mer får vi ta fram ett rep så de kan styra in regeln, men än så länge är det lugnt, säger Magnus Svensson, kranförare på Bjällemad Kran & Transport.

Han är mer orolig för åska. Väderapparna är tydliga: åskrisk efter lunch. Marigt då de står på en kulle och kranarmen reser sig högt över bygget. Om åskan kommer för nära så ”packar de ihop”. Därför skyndar de på med monteringen av reglarna. Dessutom – ackordet måste gå ihop. Jesper fäster i toppen från en skylift, Christoffer står på backen och drar fast reglerna i botten.

– Det går smidigt. Nu drar vi fast längst ner, högst upp och i mitten och sedan blir det bra däremellan. Ungefär som när man monterar trall på en altan, säger Christoffer.

– Sedan ska vi borra 1 700 hål och dra i bult på resten av ringarna, säger Jesper.

Komplext smidesjobb

Bygget rullar på och de värsta utmaningarna verkar vara över. Som att hitta 13,5 meter långa reglar med rätt hållfasthetsklass och behandling var tidskrävande. Eller uppdraget att få tag på en smed som kunde tillverka de ovanliga stålringarna.

– Till slut hittade vi en lokal smed, Kungssmide, som har gjort ett kanonjobb med det komplexa smidesjobbet, säger Anders Jarlmo, platschef på MTA Bygg.

Och för snickarna väntar en sista kreativ hantverksutmaning. Bjälklag längst upp i tornet, där folk ska stå och titta ut över omgivningarna utanför Varberg, ska ha ett speciellt mönster. Inga raka bitar, utan mer som ”tårtbitar”.

– Då är det dags att tänka till igen, säger Jesper och ler.

En bit bort från bygget rullar ännu ett tåg in mot Varberg. Det kommer från norr. Från tågfönstren går det att se hur Kärven växer fram. Utan tvekan kommer den att bli ännu en turistattraktion i stan och en som kommer åka dit även när jobbet är klart är Christoffer.

– Det kommer jag garanterat att göra. Det är kul att vara med på ett sådant här projekt, särskilt när man är från Varberg.

Det är kul att vara med på ett sådant här projekt, särskilt när man är från Varberg.

Få de senaste byggnyheterna – direkt i din inbox! Prenumerera på Byggnadsarbetarens nyhetsbrev.