Så blåser byggföretagen sina kunder – med fejkade spöksajter

Låt oss börja på en liten bakgata i Abrahamsberg i västra Stockholm. På ena sidan dundrar tunnelbanan förbi, på den andra står brungula smalhus från slutet av 1930-talet med små butikslokaler i bottenvåningen.

Här ska det – enligt internet – ligga ett företag som heter Alviks plattsättning. Bolagets sajt beskriver dem som ”ett professionellt byggnadsföretag” med ”gedigen yrkeskunskap” som bildades 2001 och som fixar allt inom bygg, snickeri, betong och armering.

Men på den här gatan finns inget sånt.

– Jag har varit här sedan 2010 och aldrig hört talas om dem, säger Magnus Andersson, som driver en cykelverkstad på samma gata.

En annan företagare skakar på huvudet när vi visar honom sajten till företaget som påstås vara hans granne.

– Det ser ut som ett jävla blufföretag om du frågar mig. Jag har ju gjort en del renoveringar, så jag hade aldrig gått på det. Men en ung tjej till exempel, som behöver hjälp att fixa något i sin lägenhet och går ut och googlar – det är lätt att bli lurad …

Samma resultat får vi när vi letar efter Bromma byggföretag & snickeri några kilometer därifrån. Även Norrtälje Måleri & Tapet i Roslagen lyser med sin frånvaro på den lilla villagatan där företaget påstås ligga.

Och i Järna, där firman Järna Plåt Takrenovering ska ligga, kliar sig den lokala plåtslagaren Gösta Henricsson i huvudet:

– Jag har halkat in på deras sida någon gång och reagerat på att jag aldrig sett deras bilar ute. Jag växte ju själv upp i närheten av där de ska ligga och det är ju ett villaområde – det är jättekonstigt att ha ett företag där!

Framstår som riktiga byggbolag

De är bara några av över 900 hantverkarsajter som Byggnadsarbetaren har granskat. Vid en snabb anblick på nätet framstår de som riktiga byggbolag, med projektbeskrivningar, bilder, kontaktformulär, recensioner och allt som hör till.

Men i verkligheten är de en slags webbspöken som ofta lyckas norpa de högt eftertraktade topplaceringarna på Google. Placeringar som små hantverkarfirmor bara kan drömma om.

– Jag tror att det här bara kommer att bli värre, på alla fronter. Tyvärr. Det sägs ju att det är den här typen av innehåll som kommer att döda internet som vi känner det i dag.

Det säger Marcus Nohlberg, cybersäkerhetsexpert och forskare, som har stött på liknande sajter i andra sammanhang.

– Riktigt jobbigt blir det ju för vanliga snickerifirmor som vill ge sig ut på nätet. De kommer inte ha en chans i världen att sticka ut där. Inte när de ställs mot en organisation som dels har förmågan att göra skitsnygga sidor, dels sökmotoroptimera dem industriellt.

Riktigt jobbigt blir det ju för vanliga snickerifirmor som vill ge sig ut på nätet. De kommer inte ha en chans i världen att sticka ut där.

Hamnar högt upp i Google-listan

Att byggföretag använder sig av ett antal olika lokala landningssidor – som den här typen av sajter kallas på webbspråk – är inte ovanligt. Har till exempel en villaägare i Finspång problem med avloppet kommer hen knappa in rörmokare + Finspång i telefonen. Företag som landar högt upp i den Googlelistan har alltså störst chans att casha in.

Det är därför många sajter nuförtiden ser ut som de gör – mänger av ortsnamn finns utströsslade i rubriker – formuläret för gratisofferter följer strax därpå. Vissa har också guider för gör-det-självprojekt som hemmafixare kan landa på när de försöker fatta hur man bygger en altan – men de ska också snabbt kunna beställa tjänsten utförd av ett proffs.

Jobben ska in. Och webb- och marknadsföringsbyråerna som riktar in sig på byggföretag vet exakt hur de ska få in fler förfrågningar till sina kunder.

Oftast sker det på ett någorlunda transparent sätt. Det är riktiga företagsnamn på sajterna, organisationsnummer, kontaktuppgifter och bilder på verkliga byggprojekt som företaget utfört finns med. Är det en sajt som samlar in kundförfrågningar för att sälja vidare brukar det också stå, även om det ofta är lite halvgömt.

Läs mer: Vägrar svara på Byggnadsarbetarens frågor – men sajterna ändras

Men på sajterna vi granskat ser det inte ut så. Företagsnamnen är påhittade och väldigt generiska. Det saknas organisationsnummer. Adresserna är ofullständiga – oftast påstås till exempel kontoret ligga på en anonym mindre gata, utan specifikt gatunummer.

Och när det kommer till projekten som ska ha utförts börjar det bli riktigt vilt.

Sollentuna rörmokare & VVS har en lång beskrivning på hur de gick till väga vid en ”Konvertering från oljepanna till fjärrvärmeanslutning” i stadsdelen Häggvik i Sollentuna. Bilden – som är uppenbart AI-genererad – visar ett otroligt avancerad fjärrvärmecentral där båda värmepumparna passande nog är av fabrikatet ”Häggvik”.

Skurup bygg och renovering berättar på sin sajt om hur deras ”certifierade bygg- och anläggningsfirma” nyligen byggde en ”tidlös” stenmur på en gård på Svaneholmsvägen i Skurup. Den här gången ser bilden ut att vara ett verkligt foto – men det finns inget sådant hus på hela Svaneholmsvägen. Samma bild dyker också upp på en mängd andra sajter – för att illustrera ett avloppsjobb i Tungelsta, en renovering i Vellinge och bygget av en carport i Trelleborg. Bland annat.

Andra fotografier är uppenbart snodda från mäklarfirmor, lokaltidningar och andra företag.

Flera av de påstådda företagen har också recensioner på Google – nästan alltid femstjärniga och med utförligt beröm från någon som utger sig för att ha varit deras kund.

Men när vi tittar närmare på några av recensenterna börjar det – även här – se märkligt ut.

Vi kan ta ”Kristina Gustafsson”. Det senaste året har hon lämnat 16 sprudlande femstjärniga recensioner på olika byggbolag, vars sajter ingår i nätverket vi granskar.

Enligt recensioner har hon tagit in firmor för att måla om en lägenhet i Horns-tull i Stockholm, fixa tak i Huddinge, Storvreta och Höganäs, renovera i Rosersberg, bygga ut i Ljungsbro, samt fixa lite i fastigheter i bland annat Norrtälje, Upplands Väsby och Bunkeflostrand. Och allt gick fantastiskt.

Men finns det verkliga byggbolag bakom de här sajterna?

Vi ringer några telefonnummer som finns på webbsidorna. De ska gå till Nicklas – han dyker upp på flera av sajterna med ett leende fotografi och titeln samordnare eller medlare.

– Vi har ingen möjlighet att svara just nu. För snabbast återkoppling, skicka in din förfrågan genom kontaktformuläret på hemsidan, svarar en robotröst.

Så vi testar det. Vi utger oss för att vara kunder och hör av oss till en handfull av spökföretagen med några veckors mellanrum.

Av några får vi inget svar. Men av en – Järna Plåt Takrenovering – kommer svarsmejlet nästan direkt när vi frågar om de kan hjälpa till med en renovering av en sommarstuga. De efterfrågar ritningar och bilder – men när vi ber dem om ett organisationsnummer blir det knäpptyst.

Se klipp när Byggnadsarbetarens reporter ringer Nicklas:

Ida Hallberg är jurist på Konsumentverket. Enligt henne har myndigheten inte stött på fenomenet med den här typen av hantverkarsajter tidigare.

– Generellt kan jag säga att marknadsföring måste vara sann och inte vilseleda konsumenter. Man får inte använda sig av felaktiga påståenden eller andra framställningar om sin verksamhet som inte stämmer, säger hon.

Enligt Ida Hallberg kan innehållet på dessa webbsidor röra sig om vilseledande marknadsföring, enligt marknadsföringslagen, om den påverkar – eller sannolikt påverkar – mottagarens förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut.

– Jag känner som sagt inte till fenomenet med alla de här hantverkssidorna. Men man kan verkligen fundera över syftet, säger Ida Hallberg.

Läs mer: Så ser du om en byggsajt tillhör ett riktigt företag

Läs mer: Han är ansiktet utåt för spöksajterna – men vem är Nicklas?

Pumpar ut sajter med hjälp av AI

Cybersäkerhetsexperten Marcus Nohlberg misstänker att syftet med sidorna är att få in kundförfrågningar som senare säljs vidare till olika hantverkarfirmor – ett fenomen han känner igen från flyttbranschen.

– Då kan det sitta någon tjomme någonstans som har ett helt nätverk med flyttfirmor som han förmedlar uppdragen till. Men jag känner till fall där de misstolkat offerten och skickat för få killar med för små bilar, så att de anställda skadat sig. Och dessutom fått jättelite betalt i jämförelse med vad kunden faktiskt betalat…

Utvecklingen av AI har gjort det lätt att snabbt pumpa ut sajter, som både ser proffsiga ut och känns lokala, säger han.

– I det här fallet har man helt enkelt hittat en lucka där man skapat det här i industriell skala. Jag skulle själv kunna sätta en AI på att skapa 600 sidor på bara ett par dagar – och för knappt några pengar alls skulle jag ha täckt hela Sverige.

Men går folk på det här?

– Absolut! I mina lekmannaögon ser det här ut som seriösa sidor, det känns ju helt orimligt att någon skulle fejka saker i den här skalan. Och jag tror inte folk som är i branschen förstår hur otroligt lite folk som köper hus faktiskt kan – har du på det en övertygande säljare som ger en offert på 20 000 billigare än den lokala firman – och som dessutom kan komma och göra klart altanen i juni i stället för i oktober – det är klart att det är lockande.

”Missleda kunderna”

Även Gösta Henricsson, plåtslagaren i Järna, är inne på spåret att det kan röra sig om att man vill få in offertförfrågningar som man sedan säljer vidare till andra firmor.

– Jag blir ofta kontaktad av såna som erbjuder den här typen av jobb i utbyte mot lite pengar i marginalen, men jag brukar ignorera dem. Är det så med de här sajterna är det ju oärligt att kalla sig takläggare, det kan ju missleda kunderna.

Han tog över sin pappas firma Järna-plåtslagaren för ett gäng år sen och i samma veva byggde han själv en webbsida och ett Instagramkonto för att nå ut till nya kunder.

– Det är viktigt. Ungefär hälften av vår omsättning är från nya kunder och de flesta hittar mig via nätet. Tak är ju en ganska stor grej, så kunderna vill gärna se bilder på att det ser schyst ut.

Skulle du kunna tänka dig att använda AI för att göra bilder till dina sajter?

– Nej, det skulle väl vara för att ta fram en ny logga eller något sånt. Men aldrig för att göra bilder till projekt jag aldrig gjort. Jag är ingen advokat, men det låter ju som falsk marknadsföring. Och ganska absurt …

Det låter ju som falsk marknadsföring. Och ganska absurt …

Exakt hur många sajter av den här typen som finns vet vi inte, men i vår kartläggning har vi kunnat knyta över 900 till nätverket.

Och allt tyder på att det är samma tillverkare bakom dem. Källkoderna är snarlika, innehållet likaså. Flera av dem länkar också till varandra.

Och flera av telefonnumren som ska gå till den där samordnaren Nicklas – de är registrerade på en webb- och marknadsföringsbyrå som specialiserar sig på byggbolag, med kontorsplats ett stenkast från Stureplan.

Av dem får vi inga svar – men kort efter att vi kontaktat dem börjar sajterna förändras.