Partierna med flest byggjobbare på listorna – och de som knappt har några alls

Söndagen den 13 september går Sverige till valurnorna. Runt om i landet kandiderar inte mindre än 55 115 personer till riksdag, regioner eller kommunerna.

Hur många av dessa är byggjobbare? Svaret finns i Valmyndighetens data. Registrerade kandidater har möjlighet att uppge ett yrke.

Byggnadsarbetaren har gått igenom samtliga kandidatlistor och identifierat totalt 649 personer som definierar sig som yrkesarbetare.

Annorlunda uttryckt: Drygt en av 1 000 kandidater, eller 0,12 procent, är byggjobbare.

LÄS MER: Snart val – men var är arbetarna i riksdagen?

SD och S dominerar stort

Det finns stora skillnader i hur många byggjobbare riksdagspartierna har på sina listor. Två partier dominerar stort. Sverigedemokraterna med 224 kandidater och Socialdemokraterna med 175.

Kandidatsiffrorna speglar byggjobbarnas partisympatier. När Byggnadsarbetaren för två år sedan gjorde en mellanvalsundersökning bland Byggnads medlemmar utklassade S och SD konkurrensen.

På frågan ”vilket parti skulle du rösta på om det var val i dag” svarade 38,9 procent S, mot 36,7 för SD.

Fyra partier – Centerpartiet, Kristdemokraterna, Liberalerna och Miljöpartiet – hamnade helt utanför riksdagen när fackförbundets medlemmar tyckte till.

Rörmokaren: ”Märks ganska tydligt”

Socialdemokraten Robin Öhqvist-Thoren kandiderar i Motalas kommunval. Han blir inte förvånad över att S och SD har flest byggkandidater.

– Jag är ju själv rörmokare i grunden och ombudsman i Byggnads. Jag träffar mina kollegor ute i byggbodarna och kan konstatera att det här hörs och märks ganska tydligt, säger han.

I dag sitter Robin Öhqvist-Thoren i Motalas tekniska servicenämnd. Just där spelar den politiska konflikten mellan S och SD mindre roll.

– Man brukar säga att den nämnden är ganska oideologisk och lösningsorienterad. Vi har en SD:are som ordförande och jag tycker att han har skött det jobbet väldigt bra. Men utanför vår nämnd märks det tydligt att det är en ganska bred klyfta. Jag vet inte om arbetarna i boden reflekterar över det på samma sätt, att det faktiskt är sådana stora skillnader, men inom politiken märks det i alla fall.

LÄS MER: Vem bryr sig om målaren Adams röst?

Snickaren: ”På äldre dagar har de bytt parti”

Den vanligaste yrkestitel som byggkandidaterna uppgett är ”snickare”, följt av ”byggnadsarbetare” och ”maskinförare”.

Sverigedemokraten och snickaren Mattias Wallin har både det vanligaste byggyrket och tillhör det parti som har flest byggjobbare på listorna. Han sitter i dag i Sjöbo kommunfullmäktige och kandiderar för omval.

– Förr i boden var det mycket Socialdemokraterna. Jag kan tänka mig att många av de rösterna i dag nog hamnar hos SD, säger han.

Siffrorna ger honom rätt. Sverigedemokraternas frammarsch har ritat om den politiska kartan. I riksdagsvalet 2006 röstade 3 procent av LO-väljarna på Sverigedemokraterna. I valet 2022 hade andelen ökat till 27,5 procent.

Partiet har plockat väljare från främst Moderaterna och – bland landets byggjobbare – från Socialdemokraterna. Mönstret går igen i Mattias Wallins familj.

– Jag är själv uppväxt i en arbetarfamilj med min far som snickare, morfar som rörläggare, svärfar som snickare. De är gamla socialdemokrater allihop. Men på äldre dagar har de bytt parti, säger han.

Knappt några byggjobbare i L och MP

SD och S har tillsammans 399 av 649 byggjobbare på kandidatlistorna, strax över 60 procent av det totala antalet.

I andra änden av listan utmärker sig två partier som knappt har några byggkandidater alls. Miljöpartiet, med tio byggjobbare, och Liberalerna med sju.

Det finns nästan inga byggjobbare i Liberalerna. Och i Piteå, ofta kallad ”Sveriges sossigaste stad”, finns det nästan inga Liberaler.

Snickaren Margaretha Berglund, som kandiderar för partiet i kommunvalet, är alltså dubbelt ovanlig.

– Ärligt talat blir jag inte jätteförvånad. Många liberaler har lite högre utbildning och är kanske byggingenjörer snarare än på golvet som oss snickare, säger hon om partiets bottennotering.

LÄS MER: S och SD nästan jämnstora bland Byggnads medlemmar

”Tradition bakom hur man röstar”

Hur ser möjligheten ut för ett parti som Liberalerna att växa bland byggjobbare? Margaretha Berglund låter inte överdrivet hoppfull.

– Många som upplever sig som arbetare vill vara med i ett arbetarparti. Det är lite grann förutfattade meningar och mycket tradition bakom hur man röstar. Jag är från Pite, där är man ju sosse. Det har vi emot oss, säger hon.

Även det egna politiska engagemanget har påverkats av tradition. Mamman satt i styrelsen för Liberalerna i Piteå. Efter att ha skjutsat till ett möte blev Margaretha Berglund själv medlem.

– Jag ville ha sportkörningshinder för häst och vagn här i Piteå. Då tyckte ordföranden att gå med i Liberalerna och driv det. Jag tänkte okej, vill de hjälpa mig driva en så liten fråga, då är jag beredd att gå med i partiet.

Blev det några sportkörningshinder?
– Partiet hjälpte mig att skriva en motion, men tyvärr tyckte inte de styrande i kommunen att vi skulle ha det.