Ökad säkerhet på byggnadsställningar

De som främst har behov av standarderna är de som bygger ställningar, de som tillverkar dem, samt leverantörer. För byggnadsarbetare och andra användare kan det också vara bra att veta vilka krav man bör ha på en ställning.
Standarderna har tagits fram av cirka 20 europeiska länder tillsammans. I den svenska standardiseringskommittén har många olika aktörer ingått: de som producerar ställningar, de som levererar ställningar, ställningsentreprenörer, Sveriges provnings- och forskningsinstitut, Byggnads, samt arbetsmiljöverket.

– Följer man de här standardernas svenska utgåvor parallellt med de svenska föreskrifterna, är man på den säkra sidan, summerar Åke Norelius, arbetsmiljöverket, kommitténs arbete.
Standarder är som handböcker, med råd och tips, tekniska beskrivningar och figurer. Ett särskilt kapitel innehåller enbart monteringsinstruktioner.
– Vi är, med några få undantag, nöjda. När vi ändrar i regelverket, kommer vi så långt det är möjligt, att hänvisa till lämpliga avsnitt i standarderna, säger Åke Norelius.
Standarderna fungerar som rekommendationer och anger krav och metoder för dimensionering och utförande av byggnadsställningar, fasadställningar, rullställningar samt skyddsnät.

Standarderna för skyddsnät innehåller exempelvis information om hur nätet ska se ut, längsta avstånd till dem som ska skyddas och de beskriver också i detalj hur skyddsnätet ska infästas.
– De har inte funnits på svenska förut och kommer nu att bli mycket mer lättillgängliga för en större allmänhet i branschen, säger Åke Norelius och tillägger:
– Målet är att alla standarder som vänder sig till en bredare krets ska översättas till svenska.