Ny rapport: Byggbolag favorit för gängkriminella

Totalt har svenska nätverkeskriminella kontroll eller inflytande över knappt två procent av alla Sveriges företag, visar en ny rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå). Det handlar om runt 23 000 företag som används för allt ifrån att tvätta och tjäna pengar till knarksmuggling.

14 procent av bolagen finns inom byggverksamhet, vilket gör det till det till de kriminellas näst vanliga näringsgren efter handel. Bryter man ner siffrorna på branschnivå ser det ut så här:

• Byggande av bostadshus och andra byggnader: 796 företag
• Slutbehandling av byggnader: 731 företag
• Elinstallationer, VVS-arbeten och andra bygginstallationer: 333 företag
• Rivning av hus samt mark- och grundarbeten: 301 företag
• Annan specialiserad bygg- och anläggningsverksamhet: 256 företag

Enligt Li Hammar, utredare på Brå och medförfattare till rapporten, ska siffrorna dock tolkas med viss försiktighet, då de inte gått in på djupet i de olika branscherna och branschkoder är lätta att manipulera.

– Men vi vet ju att byggbranschen är en riskbransch, både när det kommer till arbetslivskriminalitet och till exempel penningtvätt, svarta löner eller avfallsbrottslighet, säger hon och fortsätter:

– Så det finns ju många potentiella dörrar och arenor som ett byggföretag kan öppna upp. Och det kan användas för en mängd olika brottsupplägg.

Knark och falska fakturor

I de gängkriminellas numera knäckta chattar, som utredarna gått igenom, finns diskussioner om hur byggbolag kan användas både som fasader för att tvätta pengar genom falska fakturor eller som front för investeringsbedrägerier.

Bolagen förekommer också bland annat som beställare i penningtvättsfabriker, som ett sätt att skaffa sig en vit inkomst på papperet eller som täckmantel för smuggling, där knark göms i importerat byggmaterial.

LÄS ÄVEN: Jättelika penningtvättshärvan: Fem döms till flera års fängelse

Rapportförfattarna har också identifierat nätverkskriminella i 33 företag som under åren 2020-2023 hade tillstånd att hantera sprängmedel. Räknar man även med personer som varit misstänkta i samma ärenden som utpekade gängmedlemmar rör det sig om 123 företag, cirka 4 procent av samtliga företag som finns i det nationella tillståndsregistret för explosiva varor (NATEV).

LÄS ÄVEN: Så stjäls sprängämnena till gängkriget

– Alla de här olika brottsuppläggen är ju allvarliga på olika sätt. Men sammantaget så tycker vi att det allvarligaste är att det ställs så lite krav på vilka som får driva företag i Sverige idag. Du kan ha begått grova brott i närtid, ha omfattande skulder eller ha hur många konkursade företag som helst bakom dig – och ändå sätta dig eller en potentiell målvakt i ett företag. Och det här utnyttjas ju såklart, säger Li Hammar.

Vissa av de här bolagen behöver inte ha någonting alls med byggbranschen att göra.

Men att det finns mängder av byggbolag med kopplingar till organiserad kriminalitet betyder inte att det nödvändigtvis kryllar av gängkriminella ute på landets byggen.

– Det är egentligen omöjligt att säga utifrån den här studien. Vissa av de här bolagen kan ju vara helt legala, men har under en period haft en nätverkskriminell i styrelsen. Andra är verksamheter där man blandar en legal och en illegal verksamhet. Och vissa av de här bolagen behöver inte ha någonting alls med byggbranschen att göra – det är bara en gammal branschkod som ligger och skräpar och så används de på helt andra sätt, säger Li Hammar.

Fler fysiska kontroller behövs

Brå föreslår i sin rapport en lång rad åtgärder för att göra det svårare för kriminella att använda företag som brottsverktyg. Bland annat fler näringsförbud, att begränsa användandet av målvakter och minska försäljningen av skalbolag. Men också fler myndighetskontroller:

– Och då räcker det inte att sitta vid sitt skrivbord och försöka tolka datauppgifter. Det är fler fysiska kontroller som behövs för att på djupet kunna ta reda på om en verksamhet bedrivs på ett legitimt sätt, säger Li Hammar.