I Norge dömdes Rhodia strängast
Rhodia Norge AS fick betala 1,5 miljoner norska kronor i böter och den norska leverantören, Paus&Paus AS fick betala 1 miljon kronor. Det blev de mest kännbara bestraffningarna efter användningen av Rhoca Gil för att täta Romerikesporten på Gardemoenbanan i Norge.
Bötesbeloppen i Norge grundas helt på att de båda företagen lämnat bristfällig och vilseledande information om riskerna vid hantering av Rhoca Gil.
I Norge var Peabägda Scandinavian Rock Group, SRG, entreprenör och NSB Gardemoenbanen byggherre. SRG klarade sig helt utan straff eftersom den bötesföreläggande myndigheten, Ökokrim, ansåg att entreprenören vilseletts av informationen om Rhoca Gil.
Byggherren NSB fick böta 750 000 kronor för att man inte sökt tillstånd för att använda medlet.
Skillnaderna mellan Norge och Sverige i det rättsliga efterspelet förklarar Hallandsåsåklagaren Claes Lindblom med att brotten är olika.
– Jag har förstått att innehållsdeklarationerna i Norge inte såg likadana ut som de som fanns att tillgå i Sverige, säger han.
Den norske vd:n för Rhodia fick betala 30 000 kronor i böter på grund av bristerna i produktdatabladen. Bötfällandet av Rhodias vd är en av få likheter med det rättsliga efterspelet i Sverige, där svenska Rhodias vd dömts till dagsböter på totalt 60 000 kronor.
Användningen av det akrylamidbaserade tätningsmedlet i Romerikesporten skedde parallellt med, men i långt mindre skala än i Hallandsåsen. Under sommaren och hösten 1997 injekterades totalt 320 ton Rhoca Gil i den norska tunneln medan Skanska pumpade in 1 405 ton i Hallandsåsen.
23 tunnelarbetare i Norge arbetade med injektering. 20 av dem kom i direktkontakt med Rhoca Gil och tre av dem hade förhöjda värden av akrylamid i blodet när de testades med samma metod som användes för att testa tunnelarbetarna i Hallandsåsen.
Vid den första undersökningen uppgav en fjärdedel av de 23 undersökta att de hade stickningar och domningar i händer och fötter. Hälften hade hudbesvär och 40 procent kände sig onormalt andfådda och led av yrsel. Sju av de 23 hade nedsatt ledningsförmåga i nervbanorna vid klinisk undersökning.
Samtliga besvär hade upphört när gruppen undersöktes igen efter tolv månader.