info

Vill du söka artiklar i papperstidningen?

Använd sökfunktionen i e-tidningen. Öppna e-tidningen

Annons
Festool 980×240 v15
TEKNIK

Höjd skatt på dieseldrivna firmabilar – men trögt för alternativen

För att nå klimatmålen i lätta lastbilsklassen behöver de laddbara bilmodellerna bli fler och laddplatserna byggas ut. Men hur vägen till mer eldrivet ska se ut finns det delade meningar om.

Dags för grönare firmabil? Vägen dit kan vara krokig. Foto: Anders Myrdal, Mostphotos

På svenska vägar rullar det i dag cirka 600 000 lätta lastbilar. Av dem är cirka 90 procent dieselbilar, 8 procent bensinbilar och 1,5 procent gasbilar. Knappt en procent är elbilar. Men trots att siffrorna ur ett klimatperspektiv är låga så finns det ljusglimtar.

Hur det ser ut för personbilar – med betydligt fler modeller av både elbilar och laddhybrider att välja mellan – är ett mått på hur övergången kan se ut framöver för de lätta lastbilarna. Andelen nyregistrerade laddbara personbilar ökade med 116 procent under 2020 till och med november. De laddbara personbilarna är nu populärare än både bensin- och dieselbilar.

För lätta lastbilar är siffrorna av förklarliga skäl betydligt lägre. Av de omkring 30 000 lätta lastbilar som nyregistrerades samma tid är drygt 1100 eldrivna, det vill säga bilar som till hundra procent drivs med el. Få elbilsmodeller att välja mellan, endast en tillgänglig plug-in-hybrid, höga inköpspris och kort räckvidd är några förklaringar bakom de blygsamma siffrorna.

Den första april i år kommer bonus-malussystemet (se faktaruta) att justeras ytterligare. Syftet är att öka försäljningen av miljöanpassade fordon med låga koldioxidutsläpp genom att premiera dem med en bonus. Fordon med högre koldioxidutsläpp belastas däremot med ”malus” – de får  högre skatt de första tre åren efter registrering. Bakom detta står regeringen och samarbetspartierna.

Bonus eller malus – så funkar det

BONUS– till bilar med låga utsläpp
Personbilar och lätta lastbilar med utsläpp av koldioxid på upp till 70 gram per kilometer premieras med en bonus på maximalt 60 000 kronor. Dessutom får gasbilar en bonus på 10 000 kronor.

MALUS – förhöjd fordonsskatt
Fordon med högre utsläpp av koldioxid än det som anges ovan belastas med högre skatt – malus. Det innebär en förhöjd fordonsskatt under de tre första åren för bensin- och dieseldrivna personbilar klass I och II, lätta bussar och lätta lastbilar.

Miljökraven på transportbilar

  • I Sverige ska klimatpåverkan från transportsektorn minska med 70 procent till år 2030. 2045 ska nettoutsläppen av koldioxid vara noll. De bindande kraven inom EU innebär att koldioxidutsläppen från nya lätta lastbilar ska minska med 15 procent till år 2025 och med 31 procent till år 2030 jämfört med 2021.

 

Anders Norén, Bil Swedens tekniska chef, tycker att styrmedlen utvecklas i fel riktning.

Anders Norén.

– Det riskerar att bromsa upp den positiva utvecklingen under 2021. Det gäller inte minst lätta lastbilar, där försäljningen går trögt. Justeringen kommer innebära kraftiga skattehöjningar för lätta lastbilar och att försäljningen kommer att minska och därmed också förnyelsen, menar Anders Norén.

Nyregistreringarna av lätta lastbilar har minskat med cirka 40 procent under 2020. Mellan januari och augusti 2020 minskade registreringarna av lätta lastbilar i Sverige mest i hela EU. En viktig förklaring är rådande pandemi, men även att det svenska bonus-malussystemet slår hårt mot lätta lastbilar.

– Systemet tar inte hänsyn till transportnyttan, utan är helt anpassat till personbilar och deras utsläppsprestanda, säger Anders Norén.

Bonus-malus infördes den första juli 2018. Den första april 2021 kommer fordonsskatten för lätta lastbilar att ha ökat med 250 till 700 procent.

Anders Norén reflekterar också över att många biltillverkare har godkänt HVO100 som drivmedel i sina bilar, men att de i dag inte omfattas av den lägre skatten som E85 (etanol) och CNG (gas) har, vilket han anser att de borde göra. HVO100 är en förnybar diesel från biomassa som minskar klimatpåverkan med upp till 90 procent.

Finansdepartementet svarar att biodrivmedel som HVO100 redan är befriade från energi- och koldioxidskatt: ”HVO100 utanför reduktionsplikten har lägre skatt än diesel med ungefär 4,7 kronor per liter om hänsyn inte tas till mervärdesskatten”.

Angående Bil Swedens farhåga om att försäljningen av lätta lastbilar kommer att bromsas ännu mer efter nya bonus-malus svarar finansdepartementet så här:

”Systemet avser ge en tydlig signaleffekt och styra mot val av fordonsteknik som inte bidrar till koldioxidutsläpp eller ger låga koldioxidutsläpp”

Man nämner även att regeringens föreslagna skatterabatt för investeringar i inventarier kan innebära att fler trots allt satsar på att köpa ny hantverksbil under 2021.

Något som talar för att fler inom bygg kommer att följa personbilstrenden är att en stor utveckling av elbilar sker just nu. Ett tiotal eldrivna lätta lastbilar är tillgängliga i dag, men ytterligare minst 15–20 laddbara modeller släpps de närmaste åren.

→ LÄS MER: Sex heta bilar med klimatbonus på 60 000 kronor

Mats Möller som driver en elfirma i Båstad köpte förra året in en eldriven lätt lastbil till företaget – en Renault Kangoo Z.E.

– Det var mest för att visa upp att vi som elfirma har en elbil. Den betalade sig från första dagen jag hade den, för den rullar så jädra billigt. Medan dieseln kostar 700–800 kronor varje vecka betalar jag bara för elen när jag laddar elbilen.

Mats Möller köpte in en Renault Kangoo Z.E. till firman ifjol. Den rullar billigt, men inte tillräckligt långt, tycker han. Foto: Anders Myrdal, Renault

Problemet är räckvidden, tycker han.

– Om jag ska köra längre sträckor använder jag dieselbilen. För mig funkar det oftast med elbilen, men för mina anställda skulle det inte funka eftersom de kör längre än vad jag gör. På en laddning kan jag köra max 15 mil om jag snålkör. Då kvittar det om det är billigt att ladda.

Fotnot: Bil Sweden är branschorganisation för tillverkare och importörer av personbilar, lastbilar och bussar.


Vilka krav har du för att köpa en 100 procent eldriven elbil?

KENNETH ÖDFJÄLL, plåtslagare, Ödfjälls Plåtslageri AB:
Det första jag tänker på är naturligtvis räckvidden och tillgång till laddning. För att det ska funka smidigt så borde laddning kunna ske vid ett vanligt 230-volts-uttag och med snabbladdning 15 minuter på mackar. En annan tanke är ju vad som händer med elpriset ju fler som skaffar elbil och var produceras elen när nu Sverige stänger ner kärnkraften?”


HÅKAN JUNGSAND, plattsättare, Kakelproffsen i Söderort AB:
”För mig behöver en elbil klara upp emot 15-20 mil på en laddning. Och jag är självklart beredd att betala lite mer för en elbil för att göra nytta för miljön och för plånbokens skull. Om jag betalar 200 000 kronor för en dieseldriven bil är jag nog villig att lägga omkring 350 000 kronor med klimatbonusrabatt på 60 000 kronor för en eldriven bil.”


KRISTIAN OLSSON, hantverkare, Svets Smide Montage i Jönköping AB:
”Räckvidden är viktig för mig. Nyligen var jag nere i Malmö och jobbade med en enkel resa på 35 mil. Då faller hela grejen med elbil. Det vore skillnad om jag åkte fram och tillbaks till samma ställe varje dag. Och vad händer när man sätter en kärra bakom bilen? Då minskar räckvidden rejält. Priset är också en avgörande faktor.”


Plus och minus för eldrivet jämfört med diesel

+ Bra miljöval
+ Lägre driftskostnad
+ Lägre skatt
+ Starkare miljöprofil för företaget
+ Lägre servicekostnad
+ Bättre arbetsmiljö

Högt inköpspris/leasingkostnad
– För få tillgängliga laddplatser
– Ej för byggare på landsorten med dålig tillgång till laddning
– Dåligt val för byggare som har behov av släp

Anders Myrdal, reporter
Annons
Bluebeam 250×600 v13-18 desktop

Du läser: Höjd skatt på dieseldrivna firmabilar – men trögt för alternativen