Här byggs väggar av papper: ”Som att kapa en kraftigare toarulle”

Material i byggbranschen har länge handlat om trä, betong, armering, plåt … Det har varit svårt för uppkomlingar att ta plats. Men sedan klimatfrågan tog fart har det börjat hända saker. Det forskas på bred front i jakten på nya material som minskar påverkan på miljön.

Det senaste exemplet: reglar av papp. Peab har testat reglarna på ett projekt på universitetsområdet i Umeå där bolaget bygger nya tentasalar och kontor.

– Jag var lite skeptisk till en början, men nu så här i efterhand är jag positiv. De är enklare att kapa än trä- och plåtreglar. Och sedan är de riktigt lätta, säger Peabsnickaren Jonas Jakobsson.

Mindre utsläpp

Pappreglarna är ihåliga. De är tillverkade med återvunnet papper och framställningen minskar koldioxidutsläppet med 90 procent jämför med en traditionell stålregel.

Reglarna är typgodkända och uppmärksammades 2021 i tv-programmet ”Draknästet”. Vd:n för Wood Tube, Tobias Söderbom Olsson, presenterade sin produkt och plockade hem en investering på två miljoner kronor.

Som en toarulle

Tillbaka till Umeåbygget. Innerväggar monterades i tio rum. För att kapa pappreglerna använde snickarna en vanlig cirkelsåg. Ett moment som gick smidigare jämfört med en traditionell träregel.

– Det kniper inte när man sågar. Det är som att köra av en toapappersrulle som är lite kraftigare, säger Jonas Jakobsson.

Själva proceduren med att stolpa upp väggarna känner alla snickare igen. Först stålskenor med gummilist i golv, tak och väggslut för att klara ljudkraven. Sedan lyfts reglarna in i skenorna och vrids på plats.

– Om man bara använder plåtreglar nyper man fast regeln i skenan, men pappreglarna måste skruvas fast. Det tar lite längre tid, men det har ändå funkat bra då vi använt gipsskruvdragaren så det behövs inte någon mer maskin, säger Jonas Jakobsson.

Känsliga för fukt

Innerväggarna i Umeå byggdes med dubbel gips på varje sida och pappreglarna monterades med c/c-mått 45 cm. Att få gipsskruvarna att dra i pappreglarna var inget problem utan det ”drog hur bra som helst”.

På minussidan finns att reglarna måste plockas in inomhus direkt vid leverans då ”de är känsliga för fukt”.

– En annan sak är att reglarna inte är lika stabila i sidled som en trä- eller stålregel. De vi satte på plats var långa, 3,7 meter. Så vi monterade det första lagret gips liggande. Då var det enkelt att komma åt och mäta in stolparna på c/c 45 så att de blev raka.

Bättre arbetsmiljö

Oskar Renström är kvalitets-, miljö- och arbetsmiljösamordnare på Peab i Umeå. Han säger att det är viktigt att byggbranschen testar nya material för att föra utvecklingen framåt.

– Byggbranschen har ofta haft svårt att ta till sig nya innovationer, men det går inte längre – även vi måste gå framåt.

Han tittar främst på två saker när det testas nytt. Det ena är att materialet verkligen är bra för miljön och sänker koldioxidutsläppen och det andra är att det leder till bättre arbetsmiljö.

– Som arbetsmiljöansvarig har jag mycket fokus på hur det fungerar för dem som jobbar ute på bygget. Att det är en enkel och trevlig produkt att arbeta med och att den inte ger några förslitningsskador. Det är viktigt att tänka på helheten, säger Oskar Renström.

Får nya material vara dyrare än tidigare om de är mer miljövänliga och bättre för arbetsmiljön?
– Ofta i ett tidigt skede när vi testar så kostar det extra, men det är inga stora pengar jämfört med vad man kan spara när det gäller hälsan hos byggnadsarbetare i form av färre sjukskrivningar. Det är inte pengar vi tänker på utan hur vi kan förbättra arbetsmiljön.

I testet av pappreglarna ser Oskar Renström flera arbetsmiljöfördelar. Reglarna är lätta, de blir inget damm från sågspån och yrkesarbetarna får inte några stickor som det lätt blir från träreglar. Allt det där bidrar till färre sjukskrivningar.

Text: Tomasz Pozar

Isolera med tång

Det inleddes som en idé på event för entreprenörer och fortsatte sedan som ett UF-företag på gymnasiet. Ungdomarnas idé? Tång som isoleringsmaterial.

– Vi såg problemet med att vi har mycket tång som vi inte gör något av och det ville vi implementera i en ny bransch och då föll det på byggbranschen, säger William Khzouz, en av entreprenörerna till Ungföretagsamhet.se

Tillsammans med Janna Naser driver han i dag Alga Insulation. Projektet har rönt mycket uppmärksamhet och backats ekonomiskt. Steget från forskning till klar produkt
i Sverige beräknades förra året till runt två år.

Bygga med lera

I Uppsala Östra Sala har arkitekturfirma Kaminsky Arkitektur ritat ”Sveriges första stora referensprojekt i lera” som byggs av ETC Bygg. Här kommer bland annat lerskivor att ersätta gipsskivor. Även HSB tittar på att använda lera framgent.

– Det finns uppgifter om att cirka 25 procent av jordens befolkning bor i hus med någon slags lerkonstruktion. Många självbyggare använder materialet och i länder som Tyskland och Österrike används lera även i större, standardiserade byggprojekt, men i Sverige är lera fortfarande mycket ovanligt i stora byggnationer, säger Emma Sarin, projektchef för HSB Living Lab.

Armera med textil

Lättare konstruktioner med betydligt mindre miljöpåverkan. Tekniken att armera betong med textil finns redan. Ett så kallat textilarmeringsnät, som består av trådar med tusentals kontinuerliga fibrer, gjuts in i betongen. Chalmers har nu tagit fram en metod som ”underlättar beräkningsarbetet vid komplexa konstruktioner”.

– Väldigt mycket av den betong vi använder i dag har funktionen av ett skyddande lager för att förhindra att stålarmeringen rostar. Om vi i stället kan använda textilarmering kan vi minska cementåtgången och dessutom använda mindre betongmängder, säger Karin Lundgren, professor i betongbyggnad vid institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik på Chalmers.

Få de senaste byggnyheterna – direkt i din inbox! Prenumerera på Byggnadsarbetarens nyhetsbrev.