Får du jobba på ett säkerhetsklassat bygge?

Säkerhetsskyddslagen reglerar hur organisationer och myndigheter ska skydda säkerhetskänslig verksamhet och information – bland annat genom att säkerhetspröva personal.

Vad som kontrolleras vid säkerhetsprövningen beror på vilken säkerhetsklass din anställning placeras i. I lagen fastställs tre nivåer av säkerhetsklassning, där 1 är den högsta nivån.

Statens Fastighetsverk är myndigheten i Sverige som förvaltar den största andelen statliga fastigheter. I myndighetens stall ingår ett flertal skyddsobjekt, som ambassader och regeringsbyggnader. Om du skulle få jobb vid ett av deras säkerhetsklassade byggen skulle du troligtvis placeras i säkerhetsklass.

– Vilken säkerhetsklass man placeras i beror på vilka skyddsvärden och byggnader man får tillgång till. Generellt är det ovanligt att placeras i säkerhetsklass 1, säger Fredrik Gustavsson, säkerhetschef på Statens Fastighetsverk.

Säkerhetsprövningens delar

Vid en säkerhetsprövning görs alltid en grundutredning innehållande en bakgrundskontroll, en säkerhetsprövningsintervju och en registerkontroll.

– Men först måste personen som ska säkerhetsprövas samtycka till det, säger Fredrik Gustavsson.

I grundutredningen och bakgrundskontrollen ombeds man styrka sina kunskaper via betyg eller intyg. Medborgarskap och civilstånd kontrolleras, och ens vänskapskrets kan också bli föremål för granskning.

– Det handlar om att få en personlig kännedom om pålitlighet, lojalitet och eventuella sårbarheter för den här personen, säger Fredrik Gustavsson.

Vad skulle kunna vara en sårbarhet?

– Om man till exempel har hamnat i ekonomiska trångmål och har skulder hos Kronofogden, har drog- eller alkoholproblem eller koppling till organiserad brottslighet.

Enligt Säkerhetspolisens vägledning i personalsäkerhet kan även behov av att hemlighålla personliga förhållanden eller personlighetssyndrom av narcissistisk eller antisocial form vara en sårbarhet.

Fredrik Gustavsson understryker dock att man kan placeras i säkerhetsklass även om man tampas med olika problem.

– Jag har varit med om flera som tagit upp olika saker, men det behöver inte alltid innebära ett säkerhetsproblem. Det varierar från fall till fall.

Ens sociala medier kan också bli föremål för granskning.

– Man tittar på hur personen exponeras på internet, och där ingår sociala medier.

LÄS MER: Säkerhetshotet: De bygger vid skyddsobjekten – men arbetar illegalt

Säkerhetsprövningsintervju

Efter grundutredningen hålls en säkerhetsprövningsintervju där man får svara på frågor om ens livssituation, ekonomiska situation och tidigare sysselsättning. Säkerhetspolisen rekommenderar även att man ställer frågor om eventuella lojalitetsband till en organisation, familjemedlem eller ett tidigare hemland som skulle kunna innebära en lojalitetskonflikt med de säkerhetsintressen som ska skyddas.

Vid säkerhetsprövningsintervjun kan arbetsgivaren bedöma om man är pålitlig genom att se hur väl ens svar stämmer överens med det som framkommit i utredningen.

– Vi vet att personers liv går upp och ner, men det är viktigt att man är ärlig och transparent med det i de här samtalen, säger Fredrik Gustavsson.

Registerkontroll

Det är Säkerhetspolisen som gör registerkontrollen. Då kontrolleras om du är dömd för ett brott eller finns med i misstankeregistret. Vid säkerhetsklass 1 eller 2 kontrolleras även din makes, makas eller sambos register. Vid säkerhetsklass 1 eller 2 görs också en särskild personutredning.

– Då kollar man på vilka ekonomiska tillgångar och skulder personen har och vilka tidigare arbetsgivare man har haft, säger Fredrik Gustavsson.

Vid säkerhetsklass 1 ingår även ett personligt samtal med Säkerhetspolisen. Syftet är bland annat att höja säkerhetsmedvetandet och beskriva risker och hot. Det är regeringen som fattar beslut om placering i säkerhetsklass 1.

Medborgarskap

För att anställas av stat, region eller kommun och placeras i säkerhetsklass 1 eller 2 krävs svenskt medborgarskap. Men enligt Fredrik Gustavsson krävs det oftast inte att byggarbetare har svenskt medborgarskap när de jobbar på SFVs byggen eftersom de alltid är anställda hos en leverantör och inte hos myndigheten.

– Men vi gör ju en bedömning av nationalitet och vilka kopplingar man har till utlandet vid grundutredningen. Så det kan ju bedömas att man inte är lämplig om man har en viss nationalitet eller vissa kopplingar.

Vilka länder skulle kunna innebära ett problem?

– Det finns länder som Säkerhetspolisen pekar ut som intressanta ur underrättelsesynpunkt. Men jag kan inte säga att något land sticker ut, utan vi måste göra en individuell bedömning.

LÄS MER: Byggnads samarbetar med Säpo: ”Vi försöker hjälpa dem att förstå företagen”

Vad händer efter säkerhetsprövningen?

Givet att det inte framkommer något som pekar på att du skulle kunna innebära en säkerhetsrisk är jobbet ditt. Exakt vad som skulle kunna sätta krokben för ett jobb på Statens Fastighetsverks byggen är, enligt Fredrik Gustavsson, inte helt enkelt att slå fast.

– Det varierar från fall till fall, men generellt sett så är kopplingar till organiserad brottslighet eller länder som utgör ett säkerhetshot mot Sverige ett hinder.

Uppgifterna som framkommer i säkerhetsprövningen omfattas av sekretess och ska enbart hanteras av utvalda personer. De som utför säkerhetsprövningen har tystnadsplikt. Alla uppgifter ska även gallras efter en viss tid.

”Lite speciellt”

Skyddsombudet Jonas Säf jobbar som snickare vid ett av Kriminalvårdens byggen. Innan han fick jobbet behövde han gå igenom en säkerhetsprövning.

– För min del kändes det inte jättekonstigt. Men även om jag vet att jag inte har någonting i min bakgrund eller i släkten så kändes det ju lite speciellt.

I säkerhetsprövningen ingick en bakgrunds- och registerkontroll, men han behövde inte gå igenom en intervju. Han är inte helt säker på vilken säkerhetsklass han är placerad i, men säkerhetstänket på arbetsplatsen skiljer sig en del åt från hur det varit på andra ställen han jobbat på. Ett exempel är att man inte får ha med sig sin privata mobiltelefon in på bygget.

– I början var det väldigt ovant med att man hela tiden måste tänka på vad man gör och vad man säger. Man får inte berätta om saker och ting eftersom det är mycket som är hemligt. Och sen är det ju fotoförbud.

I samband med att Jonas Säf och hans kollegor började på jobbet fick de en utbildning i vilka regler de har att förhålla sig till. Bland annat råder tystnadsplikt för de som jobbar vid bygget.

– Nu har jag varit med så länge i svängen så jag vet ju vad jag inte får säga, men i början kunde det vara svårt när någon frågade.

Hade du kunnat tänka dig att fortsätta jobba på säkerhetsklassade byggen?

– Ja, men i framtiden. Nu hade det varit skönt att få komma till ett vanligt bygge igen där det är lite enklare med lagar och regler.

Bättre snack i bodarna

Snickaren Hans har tidigare jobbat vid ett av Försvarets byggen. Han är inte heller säker på vilken säkerhetsklass han var placerad i, men i säkerhetsprövningen ingick bland annat en intervju.

– För mig kändes det inte konstigt alls, jag har inget att dölja. Och jag hade kunnat tänka mig att göra det igen om det skulle vara så.

Väl på bygget fick de varken åka i egna bilar eller ha telefonen påslagen.

– Det blev socialare i bodarna när ingen satt och ugglade i sina telefoner. Det var lite som förr när man jobbade.

Hans har hunnit fylla 67 och har ett långt yrkesliv bakom sig, till sommaren ska han pensionera sig. För ungefär 30 år sedan gjorde han ett jobb på ett fängelse, men minns inte att de fick gå igenom någon säkerhetsprövning då.

– Säkerhetsprövningsintervju var det inte, men om det kollade upp något bakåt vet jag inte. Men jag tror inte det. Putin är ju i gång så det är väl högre krav idag.

Få de senaste byggnyheterna – direkt i din mail! Prenumerera på ”Byggnadsarbetarens nyhetsbrev”.

Gå med i Facebookgruppen Arbetsmiljö på bygget och få de senaste nyheterna i ditt flöde