info

Vill du söka artiklar i papperstidningen?

Använd sökfunktionen i e-tidningen. Öppna e-tidningen

Annons
Brandskyddsföreningen 980×240 V38

Därför älskar snickarna att bygga trähus

Bättre för lungorna och lättare lyft. Dessutom är det klimatsmart. Nu är flerbostadshus med trästomme på frammarsch på allvar.

Stomlaget i Skövde hjälps åt att fästa staget till träpelaren. De längsta pelarna är 29 meter. Foto: Mikael Ljungström

Niklas Askebjer är van att böja bak nacken och titta rakt upp i himlen. Den här dagen finns det inte mycket att se – det småregnar och är disigt vitt. Men det är inte heller utsikten Niklas tittar efter. Han är kranförare och en viktig kugge i ”stomlaget”, den grupp på fyra man som ser till att alla balkar och pelare i trä hamnar på plats när Peab bygger höghus med limträstomme i Frostaliden i Skövde.

Nedersta två våningarna och hisschaktet är i betong, och runt huset reser man ställningar i stål, så kallade svajramar. Resten av delarna är i trä och det är dessa stomlaget är ansvariga för att få på plats. De längsta pelarna är 29 meter, så det gäller att hålla tungan rätt i mun när de ska lyftas.

Läs också Kolla in världens högsta träskrapa

Än så länge har Niklas Askebjer, som är relativt ny som kranförare, inte gjort några misstag.

– Peppar, peppar. Alla jag har pratat med säger att det bara är en tidsfråga innan man gör någon tabbe, säger han.

Erik Anderberg och Daniel Persson står beredda att ta emot pelarna som Niklas vinschar upp och fäster dem med provisoriska stag i aluminium. Sedan fyller de på med tvärgående träbalkar mellan pelarna där golven ska läggas.

Snickarna kallar träkonstruktionen för plockepinnet eller skelettet. Så här i den inledande fasen kan man nästan missa att det är ett trähus. Hisschaktet i betong och svajramarna i stål dominerar intrycket och när vi är på besök är bara några få pelare resta. Men det går fort att få upp trästommen jämfört med ett betonghus.

Läs också Småhusbyggandet går ner – men fler lägenheter i trä

– Det är som ett stort pussel vi håller på med. Vi sätter upp hela huset med pelare och balkar, det går på knappt en vecka nu för hela skelettet. Första huset tog över två veckor, säger Victor Ahlin, lagbas.

En vecka senare är redan en stor del av stommen på plats. Foto: Mikael Ljungström

Huset de jobbar med nu är det femte av sex punkthus som Peab bygger åt Skövdebostäder i Frostaliden, ett område där alla höghusen har trästomme.

För killarna i stomlaget är det här en ny erfarenhet.

– Det är en utmaning och ett unikt sätt att bygga på. Vi har haft en grundkurs om hur allt är upplagt och konstruerat. Annars har jag knappt jobbat med limträ tidigare, så det är nytt för oss alla och de första husen har varit lärohus, säger Victor Ahlin.

Att mycket är nytt för snickarna är inte så konstigt, för det byggs fortfarande ganska få flerbostadshus med trästomme i Sverige. Men även om trähusbyggandet inte är så stort i jämförelse med betonghus kan man ändå se en kraftig ökning över en tioårsperiod.

– Mitt intryck är att det har diskuterats mycket i branschen och politiskt, och att man ser klimatfördelar och har ambitioner från skogsindustrin. Men det är en innovation, det tar tid innan det sprids, säger Leif Gustavsson, professor i byggteknik vid Linnéuniversitetet.

Sveriges största trähöghusområde
  • När Frostaliden står klart kommer det att vara Sveriges största bostadsområde bestående av höghus med trästomme: 370 lägenheter, 100 bostadsrätter och 270 hyresrätter.
  • Byggherrar är Skövdebostäder, Götenehus, Jättadalen samt Brunnen Bostad.
  • Frostaliden kommer att bestå av tolv höghus, alla på 7–8 våningar.
  • Bygget startade år 2016, de sista lägenheterna ska vara färdiga år 2020.

Fortfarande tillverkas inte prefabricerade element i samma takt som det byggs, och en av entreprenörerna i Frostaliden blev tvungen att köpa in stommar från Österrike. Men tillverkningsindustrin börjar komma ikapp.

– Det finns i dag en vilja att bygga mer hållbart, och det finns en upparbetad industri som inte fanns för 20 år sedan. I Sverige hade vi ett förbud mot höghus i trä över tre våningar som berodde på stora stadsbränder för hundra år sedan. I och med vårt inträde i EU blev vi tvungna att vara materialneutrala. Då insåg man att man borde kunna bygga höga hus i trä bara man kan göra dem säkra, säger Gustav Edgren, Trä- och Möbelföretagen.

Victor Ahlin gillar att jobba med trästomme. Han tycker att det är roligare och mindre stressigt än betong. Foto: Mikael Ljungström

En stor fördel med trähus är alltså klimataspekten. Ny forskning visar att byggandets klimatpåverkan är mycket större i förhållande till driften än man tidigare trott. Det innebär att byggprocessen har stor miljöpåverkan på ett hus även utslaget på en beräknad livscykel på femtio år. Och där är materialval väldigt viktigt. En studie från Svenska miljö-
institutet, IVL, och Sveriges Byggindustrier visar att koldioxidutsläppen kan minskas med en tredjedel under byggfasen när man bygger flerbostadshus med trästomme jämfört med stomme i betong.

Att Skövdebostäder, som Peab bygger åt, ger sig in i träbranschen är också till stor del av miljömässiga skäl.

– En orsak är att vi vill vara med och utveckla ny teknik för att på sikt göra byggnation bättre och billigare. Ett annat skäl är givetvis miljömässigt. Trä binder koldioxid och det här är ett väldigt bra sätt att använda våra naturresurser, säger Dan Sandén, vd för Skövdebostäder.

Det är jätteroligt, mycket bättre än betong.

Daniel Persson, skyddsombud.

Snickarna i stomlaget i Frostaliden ser andra miljömässiga fördelar med att bygga i trä, nämligen att arbetsmiljön blir bättre än på byggen med betongstomme.

– Man får bort allt kvartsdamm som påfrestar lungorna något extremt och man slipper tunga lyft, så det är jättebra, tycker Victor Ahlin. Det är också stressigare med betong, det är ett schema man måste följa varje dag.

Att arbetsmiljön är bättre håller skyddsombudet Daniel Persson med om.

– Vi jobbar på ett sätt som sparar kropparna mycket mer. Sedan är det jätteroligt, det är mycket bättre än betong. Allt är mycket enklare. Är det så att du måste skruva i en skruv någonstans behöver du inte ta fram din borrmaskin och borra i betongen. Det är något visst med trä, det är ett levande material, säger han.

Och att det är roligare att jobba med trä är snickarna rörande ense om. Men sedan är det det där med att skruva. Varje hus innehåller nämligen någonstans mellan 30 000 och 40 000 skruvar.

Om några dagar, när balkarna är på plats, kommer det att vara dags för stomlaget att montera golven som kommer i färdiga kassetter. Då lär det bli en hel del trötta ryggar, för det blir mycket krypa på knä och skruva. Varje kassett ska fästas med över 200 skruvar.

Dessutom ska kassetterna hissas upp en och en. Så vad kranföraren Niklas Askebjer ska göra när golven läggs är det ingen tvekan om.

– Då får han gå och stirra uppåt hela dagarna, säger Daniel Persson.

arrow_forward Senaste nytt
Annons
Bluebeam 250×600 V38-39 desktop