Byggnads fick sista ordet i infekterad strid
Det blev Byggnads som gick segrande ur den rättsliga striden med företagaren Henrik Gustavsson. Högsta domstolen fastställer Hovrättens dom och Gustavsson ska nu betala 2,7 miljoner kronor till Byggnads.
Det är en komplicerad historia som började redan 2006 då Henrik Gustavssons företag HGS Linköping AB försattes i blockad av Byggnads. Förbundet ville att Gustavsson skulle teckna kollektivavtal för bolagets tre anställda, men företagaren vägrade. Han menade att Byggavtalets bestämmelse om att Byggnads fick ta ut granskningsarvoden stred mot Europakonventionen, eftersom det kunde gå till förbundets allmänna fackliga verksamhet.
Granskningsarvodet användes till att granska att arbetsgivare betalade ut rätt lön. Sådana bestämmelser finns inte längre.
2007 slog Europadomstolen fast att Byggnads inte får ta ut granskningsavgifter för anställda som inte är med i facket. En tid efter blockaden gick HGS Linköping AB i konkurs. Men 2011 åtog sig organisationen Centrum för rättvisa Gustavssons fall och riktade ett miljonkrav mot Byggnads.
I december 2017 förlorade Byggnads i tingsrätten och dömdes till skadestånd på 140 000 kronor för kränkning av Europakonventionen. Men fackförbundet överklagade och vann i hovrätten.
– Det här är en stor seger för alla som värnar den svenska modellen och en rejäl förlust för de som vill förstöra den. Hovrättens dom innebär att frågan om stridsåtgärders lovlighet ska prövas och avgöras inom det arbetsrättsliga systemet, sa Torbjörn Hagelin, avtalssekreterare på Byggnads.
Högsta domstolen har nu fastställt hovrättens dom.
Trots miljonsmällen säger Henrik Gustavsson till webbsidan F+ att han är nöjd med att ha vunnit en moralisk seger – nämligen att Högsta domstolen i en mellandom 2015 slog fast att ett fackförbund kan hållas ansvarigt för en stridsåtgärd som kränker grundläggande rättigheter.
– Det hjälpte inte mig hela vägen men den domen kan förhoppningsvis hjälpa någon annan företagare, säger han.