info

Vill du söka artiklar i papperstidningen?

Använd sökfunktionen i e-tidningen. Öppna e-tidningen

Annons
Annons

När svaren från de ansvariga kommer, undrar vi: Pratar vi verkligen om samma bygge?

Årets sämsta bygge 2025, kvarteret Johanna
Dammigt på kvarteret Johanna. Foto: Privat

När Byggnadsarbetaren varje år sätter sig ner för att utse Sämsta bygget är det en diger lunta som sätts på bordet. Innehållet i pappershögen representerar så klart inte hela byggbranschen, den fungerar alldeles utmärkt på väldigt många håll. Men där i luntan finns ändå alldeles för mycket nedslående i ett Sverige vars ambition i generationer varit att tillsammans skapa arbetsplatser där folk trivs, inte stressas sönder, blir schyst bemötta, respekteras och lyssnas på. Arbetsplatser där man inte ser på byggnadsarbetaren som ett verktyg som gjort sitt och snabbt behöver bytas ut, eller städaren som en trasa redo att vridas ut igen och igen. Arbetsplatser där människor överlever.

Det är folk som jobbar skyddslösa med asbest, last som gång efter annan svingas över gubbar på marken, mängder med byggjobbare som blir blåsta på det de har rätt till, ”svartlistningar i branschen” om du snackar för mycket och förstås, de otaliga fallriskerna. Ja, ni känner till allt det där.

Under den här perioden leker jag ofta med tanken hur en ”kontorsråtta” hade tolererat det som sker på många byggen.

Jag ser en välklädd revisor hosta sönder sina lungor och i panik försöka skaka av sig dammet från den smutsiga kostymen. Hennes papper är oläsbara, svarta av sot.

Där går en arkitekt på väg till den nedpissade toaletten. Han måste ta med sig eget toapapper till jobbet för att arbetsgivaren inte beställt städning och fyllt på.

Jag ser mig själv gå till kopieringsrummet. På vägen dit tvingas jag hoppa över ett hål som plötsligt bildats. Det är tillräckligt stort att falla igenom och när jag tittar noggrannare ner i hålet ser jag att det är ett fall på åtminstone tio meter ner. När jag säger det här till min chef, att så här kan vi väl inte ha det, himlar hon bara lite lätt med ögonen, suckar, och säger att det är dags att jobba. Vi ligger efter i arbetet.

Har vi blandat ihop något? Är vi i fel stad? Finns det två kvarteret Johanna i Göteborg?

Årets sämsta bygge 2025, kvarteret Johanna
Bild från bygget av kvarteret Johanna. Foto: Privat

Desperation, frustration och ilska

Redaktionen har pratat med mängder av personer som befunnit sig på kvarteret Johanna under de senaste åren. Det är desperation, frustration och en jävla ilska. Genomgående finns en stor besvikelse över att deras varningar inte lyssnats på. Ett tag har det blivit bättre men sen …

När vi sett bilder och lyssnat på alla berättelser var det förstås dags att också få NCC:s syn på byggarbetsplatsen. Men när min kollega fick de första svaren från storbolaget började vi undra om vi pratade om samma bygge. Har vi blandat ihop något? Är vi i fel stad? Finns det två kvarteret Johanna i Göteborg?

”Vi har varit i kontakt med projektledningen som inte alls känner igen bilden av brister i arbetsmiljön”.

”Vi har inte funnit några belägg för problematik med damm”.

För andra året i rad tilldelas NCC den skamliga (och extremt dammiga) trofén. Ställs den upp på kontoret?


LÄS MER: Här är Årets sämsta bygge: ”Alla som jobbar här kommer dö i förtid”
LÄS MER: NCC och Hufvudstaden: ”Delar inte bilden av byggarbetsplatsen”


Tomasz Pozar, redaktionschef Byggnadsarbetaren

Om inte ni på NCC kan behandla byggjobbare schyst, vem ska då göra det?

Bygget av Nya Campus Borlänge. Foto: Tom M Kronestedt

I oktober gick Byggföretagen ut med en uppmaning till Skatteverket. Myndigheten ”måste lägga betydligt mer resurser på kontroller av arbetsplatser och företag. Alldeles för många schysta företag utsätts för osund konkurrens.”

Nästan hälften av branschorganisationens 4 000 byggföretag anser sig behöva fajtas med skattefuskande företag. Det är en häpnadsväckande siffra som borde få varje politiker som säger sig värna om Sverige att undra: Hur mycket skattepengar försvinner egentligen i byggsektorns svarta hål? Hur många lärartjänster döljer sig där? Hur mycket vård?

Jag vet att det finns många bra personer i Byggföretagen, som jobbar stenhårt med de här frågorna. Men ett tips till denna maktspelare är trots allt att kika på sina egna medlemsföretag först. Vad sägs om att börja i styrelsen där flera av de största bolagen är representerade? Bolag som med ena handen visar stopptecken inför fusk, men vars andra hand öppnar dörren åt oseriösa underentreprenörer.

Efter mina sju år här på Byggnadsarbetaren är jag (helt ärligt) chockad över läget. Och likt många av de polacker som kommer hit och jobbar var jag invaggad i tron att våra klassiska samhällsbyggare står över fusket, att de fungerar som en motpol till det skumrask som ätit sig in i sektorn.

Om inte aktörerna som varje år vinner landets största byggkontrakt kan se till att allt går rätt till och att byggjobbare blir behandlade schyst, vem ska göra det då? Om inte ni, varför någon annan?

Det går inte att förstå på ett annat sätt än att det görs med öppna ögon. Och man hoppas att resten av oss tittar bort.

Jag kan sitta på ett seminarium ena dagen där en storspelares hr-avdelning slår sig för bröstet om vilka fantastiska insatser mot fusket som görs, för att veckan efter få ett tips om att samma aktör bygger hus med krigsdrabbade ukrainare som lurats på lönen. Det går inte att förstå på ett annat sätt än att det görs med öppna ögon. Och man hoppas att resten av oss tittar bort.

Årets sämsta bygge 2024 är en nedslående och sorglig berättelse. På det skattefinansierade NCC-bygget i Borlänge serveras en buffé av dåligheter. Byggjobbare som efter trogen tjänst ersätts av bemanningspersonal. Byggjobbare som inte får rätt ersättning. Byggjobbare som tvingas lämna jobbet på lösa grunder. Byggjobbare som nedvärderas. Byggjobbare som nekas rätt arbetskläder. Byggjobbare som inte får prata med facket. Byggjobbare som är rädda för konsekvenserna om man pratar med journalister …

När tipsen och vittnesmålen strömmat in från mentalt utbrända och taskigt behandlade byggnadsarbetare har ansvariga på NCC lagt locket på. Under året har bolaget konsekvent vägrat låta oss prata med ledningen. Det har inte spelat någon roll att det är vi skattebetalare som bekostar bygget. Först nu har vi haft möjlighet att ställa våra frågor i en intervju.

Om inte ni på NCC, så vem?


Tomasz Pozar, redaktionschef Byggnadsarbetaren

Annons
Annons

Senaste byggnyheterna!

Få vårt nyhetsbrev

Anmäl dig