info

Vill du söka artiklar i papperstidningen?

Använd sökfunktionen i e-tidningen. Öppna e-tidningen

Annons
Brandskyddsföreningen 980×240 V34

Yrkesbeviset het fråga för parterna

Det är okej att betala utländska arbetare 88 procent av lönen om de saknar svenskt yrkesbevis. Kortet som skulle vara en kvalitetsgaranti har blivit en lönepressare. Vi reder ut framtiden för yrkesbeviset.

I september kom domen från Arbetsdomstolen, AD. Den som slog fast att byggbolag kan fortsätta betala 88 procent av lönen till utländska byggnadsarbetare. Orsaken är att de saknar svenskt yrkesbevis.
Hantverkare har i hundratals år hållit ihop för att skydda det egna skrået. Murar har byggts genom utbildning och goda yrkeskunskaper. Efter slutförd lärlingstid har yrkesskickligheten ofta bekräftats via en utmärkelse. Något slags intyg som bland annat hjälpt till att säkra lönenivån för yrkesarbetarna.
Under tidiga medeltiden handlade det om snickarsven och murarsven. Sedan tog systemet från Tyskland med gesällbrev över på 1500-talet. Då fick endast medlemmar i respektive yrkesämbete ägna sig åt hantverket. Dagens moderna version, yrkesbeviset, har mejslats fram sedan kollektivavtalets födelse i början av 1900-talet. Rent fysiskt har det transformerats från guldbokstäver med snickarglädje på inramat finpapper till ett plånboksvänligt plastkort. Men intyget har också gått från att ha varit till för att skydda och hålla upp löner till att bli ett hot.

AD avslog enhälligt stämningen

Det var den 14 september som fallet avgjordes i AD. Det som handlade om arbetare på det irländska byggbolaget ICDS. Företaget betalade 88 procent av lönen och hänvisade till byggavtalet som säger att arbetare utan yrkesbevis ska ha en lägre lön. Byggnads stämde ICDS med motivet att irländarna hade yrkeskompetens från hemlandet och därmed borde få full lön trots att de inte hade svenskt yrkesbevis. Men de sju ledamöterna i AD avslog enhälligt stämningen. Domstolens uppfattning var att bolaget inte brutit mot byggavtalet.
– Jag tycker att det var en olycklig prövning som vi tvingades till. Vi stämdes ju av Byggnads i ett ärende som handlade om ifall företaget agerade diskriminerande genom att följa Byggavtalet. Ett avtal som vi tecknat gemensamt med Byggnads, säger Mats Åkerlind, förhandlingschef på Sveriges Byggindustrier, BI.

Var eniga om lön för de utan yrkesbevis

Byggindustrins yrkesnämnd, BYN, är ansvarig för yrkesutbildningen och nämnden styrs av det partsgemensamma yrkesutbildningsavtalet. BYN:s uttalade mål är att försörja byggindustrin med ”välutbildade och kompetenta yrkesarbetare”. De delar årligen ut några tusen yrkesbevis till byggnadsarbetare. En som fått ett är Byggnads ordförande Johan Lindholm.
– Det var oerhört stort. Ett mål efter alla lärlingstimmar.
På den tiden – i mitten av 1980-talet – när Johan Lindholm var grön som träarbetare på Skanska såg arbetsmarknaden inte ut som i dag. Svenskar dominerade på bygget och de flesta hade full lön.
– Det fanns en del som var i utanförskap som inte hade någon yrkesutbildning. Bland annat folk som stod på rensbackarna där de eldade och rensade virke. Många av dem hade säkert 88 procent av lönen då, säger Johan Lindholm.
Byggnads och BI var vid den här tiden eniga om hur lönesättningen skulle se ut för arbetare utan yrkesbevis. 88-procentsfrågan var inget bekymmer.

En ny arbetsmarknad växer fram

Samtidigt började det hända saker ute i Europa. EU:s inre marknad tog alltmer form och arbetare fick möjlighet att jobba i andra länder på ett nytt sätt. Så småningom även i Sverige. Något som innebar att normen med svenska byggnadsarbetare på svenska byggen började falla isär.
Inledningsvis var omfattningen inte så stor. I slutet av 1990-talet kom de flesta från Polen och Byggnads målsättning då var att skapa lika bra förutsättningar för de polska byggnadsarbetarna att tjäna pengar som det fanns för de svenska.
Trots det – de polska arbetarna landade över lag på 88 procent av lönen.
– Det var svårt. Så fort de var i kontakt med facket så innebar det en biljett hem, säger Johan Lindholm.

Snabb förändring

Åren därefter gick omställningen snabbt. Antalet bolag som anställde byggnadsarbetare som jobbade för den lägre lönen eskalerade. Det gick så långt att Johan Lindholm, då mätningsförståndare på Byggettan, fick hembesök under kvällstid av löneingenjörer från de stora byggbolagen under infrastrukturjobben i samband med bygget av Södra länken i Stockholm. Förutom att de berättade om att de tänkte lägga ut jobb på olika utländska företag så ställde de en fråga: Är det okej att arbetarna får 88 procent av lönen? Någonstans där började facket inse att de utländska byggnadsarbetarna utan yrkesbevis måste få full lön. De hade ju trots allt utbildning och yrkeserfarenhet med sig från hemlandet och klarade uppenbarligen av att driva stora infrastrukturprojekt.
– Problemet fanns tidigare men i mycket mindre skala. Så när vi märkte att arbetsgivarna satte i system att utnyttja arbetarna och enbart erbjuda 88 procent av lönen så var vi tvungna att agera. Det naturliga här är väl att arbetsgivaren får bevisa motsatsen, inte vi, säger Johan Lindholm.

Facket vill se en förhandlingslösning

Men det var alltså först i år som frågan drevs till sin spets i samband med att AD avgjorde fackets stämning mot ICDS. Men där blev det alltså nobben. Det är fortfarande 88 procent som gäller. Frågan är hur framtiden för yrkesbeviset ser ut efter domen?
– Nu försöker vi förhandlingsvägen hitta en lösning med vår motpart. Går inte det måsta vi titta på andra lösningar, säger Johan Lindholm.
Huvudspåret för facket nu är alltså att komma överens med BI förhandlingsvägen. Lyckas det inte kommer Byggnads växla över till ”andra lösningar”, vilket konkret innebär en ny tur i den juridiska världen. Det kan ske genom att få domstolen att pröva om arbetsgivarnas tillämpning av 88-procentsregeln bryter mot EU-rätten, något som AD inte tog ställning till i den aktuella domen.

Avtalet måste anpassas till verkligheten

Vad finns det då för förhandlingslösningar i sikte? Eftersom parterna har en pågående dialog vill ingen säga för mycket, men de tyckts vara eniga om att yrkesutbildningsavtalet i viss mån måste anpassas mer till den verklighet som råder i dag. Mats Åkerlind delger, trots förhandlingsläget, en del personliga åsikter.
– Jag önskar att yrkesbeviset inte var någon slutända, utan att det var möjligt att hålla på att utbilda sig under längre tid, få en längre karriär och därmed få en längre möjlig löneutveckling.
Han kan även tänka sig en annan form av yrkesbevis som är anpassat till att allt fler på bygget blir specialiserade.
– Ett yrkesbevis kan kanske vara smalare och vara ett intyg på att en person klarar av en viss arbetsuppgift – till exempel armering. Men det innebär inte att den personen ska ha en lön som utgår med 100 procent. Om yrkesbeviset reformeras så måste även ersättningssystemet ses över, säger Mats Åkerlind.

Förbättrad kontakt med utländsk arbetskraft

På Byggnads vill de inte se en bukett av nya yrkesbevis i byggbranschen.
– En del av vår yrkesstolthet är att utbildningen är väldigt bred. Allt ska diskuteras, men nya smalare yrkesbevis är inget som vi driver.
Facket vill i stället se större informations- och arbetsinsatser för att hjälpa fler av de utländska arbetarna till yrkesbevis.
– Vi måste komma ut mer på arbetsplatser där det finns utländska byggnadsarbetare och förklara mer vad som krävs. Och vi måste skapa verktyg så att alla får rätt förutsättningar för att kunna få ett yrkesbevis. Det kommer nog även krävas större insatser när det gäller själva valideringsprocessen och utfärdandet av erkännande intyg. Men det här är saker vi kommer att diskutera med arbetsgivarna, säger Johan Lindholm.
Förhandlingarna om ett nytt yrkesutbildningsavtal lades på is när Byggnads gick till AD med 88-procentsfrågan. Nu när domen fallit samtalar parterna igen. Målet är att hitta en lösning före nästa avtalsrörelse.

Så funkar yrkesbeviset
– Vad som krävs för att få ett svenskt yrkesbevis styrs av yrkesutbildningsavtalet.
– Det finns flera vägar att gå för att få yrkesbeviset. Den absolut vanligaste är den via byggprogrammet på gymnasiet och sedan lärlingstimmar på bygget.
– Vuxna som kommit in i branschen senare i livet och fått flera år på bygget kan få ett yrkesbevis genom att få yrkeskunskaperna godkända genom ett teoriprov.
– Med ett yrkesbevis i handen har man enligt avtalet rätt till full lön.
– De som inte har svenskt yrkesbevis ska enligt avtalet ha en lön som motsvarar högst 88 procent av full lön.

arrow_forward Senaste nytt