Vvs-montörer känner sig åsiktsregistrerade
Det är vvs-företaget NVS Installation AB, med huvudkontor i Malmö, som skickat ut ett brev till samtliga 1 200 montörer. Frågan lyder om man som anställd ger sitt samtycke för företaget att lämna ut person- och löneuppgifter till Byggnads, för att facket ska kunna granska lönerna. Något som Datainspektionen i slutet av förra året beslutade att facket inte får göra för anställda som inte är med i Byggnads. Men de anställda på NVS ska också svara på om de är med i facket eller inte, och uppge namn och personnummer. Något som fått ett tiotal vvs-montörer att höra av sig till huvudskyddsombudet på NVS, Gunnar Wigenstam.
– De är väldigt upprörda och känner sig åsiktsregistrerade, säger han.
Personalchefen på NVS Ann-Charlotte Södergren tycker det hela är ”storm i ett vattenglas”.
– Vi hade överläggningar med Byggnads, och de ville inte lämna över de här uppgifterna till oss. Då kom vi överens om att göra så här. Det är vår skyldighet som arbetsgivare att ta reda på vems uppgifter vi kan lämna ut till facket. Vi gör det för att kunna följa kollektivavtalet.
Roger Klangeryd från Byggnads har suttit med och förhandlat med NVS. Enligt honom har parterna aldrig varit överens om att Datainspektionens beslut gäller vvs-montörer som är medlemmar.
– De får gärna skriva till oorganiserade, men våra medlemmar ska de hålla sig borta ifrån. Det här är på gränsen till åsiktsregistrering, säger han.
NVS är inte ensamma om brevet. Enligt Roger Klangeryd är flera vvs-företag på väg att skicka ut liknande brev till sina anställda.
Hur ska arbetsgivaren ta reda på vilkas uppgifter de får lämna ut till er?
– De skulle till exempel kunna skicka ut ett brev till samtliga anställda och inleda med ”Till dig som inte är med i Byggnads”. De hade aldrig behövt blanda in våra medlemmar.
Enligt föreningsrätten finns det inget som säger att frågan om fackligt medlemskap inte får ställas. En kränkning blir det först när en anställd upplever någon form av kritik på grund av att man är med i facket. Inte heller är det ett intrång i den personliga integriteten enligt personuppgiftslagen.
– Det här är snarare ett försök från arbetsgivarens sida att göra rätt efter vårt beslut. Många företag fortsätter ju utan samtycke. Arbetsgivarna sitter i en rävsax här. De riskerar skadestånd från oorganiserade om länsrättens dom ger oss rätt. Och de riskerar att bryta mot kollektivavtalet om de inte lämnar ut uppgifterna. Sedan kan man ju tycka att det är lite småtokigt formulerat och kan uppfattas som åsiktsregistrering. Men det är det inte eftersom det finns ett skäl att ställa frågan, säger Agneta Runmarker på Datainspektionen.
Länsrätten i Stockholm har i veckan fått in ytterligare ett yttrande i fallet mellan Byggnads och Datainspektionen. Exakt när domen kommer vet man därför inte, men innan året är över tror ärendets handläggare Lisa Norberg på länsrätten.