Trött på Janssons frestelse? Överraska svärmor med världens bästa julbord
Vad vi ställer på julbordet skiljer sig dramatiskt åt i olika länder. Måltidsforskare Richard Tellström, känd från SVT:s Historieätarna, har koll på varför.
– En grundläggande skillnad är om man är protestant eller katolik. För katolikerna är julafton slutet på julfastan och därför äter de fisk eller vegetariskt. Jesus födelse firas med en fest på juldagen då katolikerna äter kött, fågel eller liknande. Protestanter har ingen julfasta och äter julmaten på julafton. Många protestanter firar även på juldagen, exempelvis i England och USA.
Varför äter man mer vegetariskt i Ryssland och Polen?
– I Ryssland är man ännu mer sträng med fastan och firar jul efter nyår, den 7 januari. Polen är strängt katolskt. Man kan vara olika hård med fastan, och då finns det de som äter vegetariskt.
Finns det andra influenser än det religiösa i julmatsfirandet?
– Julen är en kristen högtid, men maten skiljer sig världen över. Man äter den festmat som är specifik för just det landet, exempelvis sniglar, ostron och champagne i Frankrike. Julmaten är också mer påkostad och mer inriktad på kött än man äter till vardags, exempelvis stekar och helfågel.
Här är ett axplock från julborden runt om i världen
Italien:
En viktig del på det italienska julbordet är fisken, exempelvis makrill, ål, ansjovis och lutfisk. Italienarna äter också pasta i olika former och i norra delarna erbjuds mycket kött. Som dessert äter italienarna ofta struffoli, gjorda av friterade degbollar som blandats med honung och garneras med florsocker och strössel.
Frankrike:
Sniglar, ostron, kastanj, gås, gåslever, rökt lax, musslor, hummer och ugnsrostad anka eller kalkon är grunden i fransmännens julmåltid. Till dessert äter man La Büche de Noel, en slags rulltårta som tillagas så att den ser ut som en stubbe. Julkakan kan fyllas med choklad, kaffe eller kastanj och garneras med florsocker.
Island:
På julafton äter islänningarna för det mesta kassler, men ripa, kalkon, ren, kyckling och gås förekommer också. På juldagen dominerar det rökta fårköttet som serveras med potatis, ärter och vitsås.
Ryssland:
Jul firas den 7 januari, eftersom man går efter den julianska kalendern. På julbordet dukas tolv rätter fram, en för varje apostel. Man äter mycket fisk och vegetarisk som exempelvis rödbetssoppa, frukter, bröd, bönor och potatis. Huvudrätten Kutja är en gröt gjord på bär, honung, vete, vallmofrön, olika nötter och russin.
Polen:
Julafton är den största familjehögtiden och bör innehålla tolv köttfria rätter. Man dukar till en extra person, eftersom en oväntad gäst alltid är välkommen. Maten består av olika sorters sill, svampsoppa, rödbetssoppa, stekt karp, surkål, piroger, samt pasta med vallmo och honung. Till efterrätt äter man kompott av torkad frukt och kutia, en söt kornpudding.
Ghana:
Julmiddagen, är utöver att gå i kyrkan, den mest populära jultraditionen i Ghana. Lamm, biff och kyckling är vanliga huvudrätter och en pudding, gjord av plommon, är en vanlig efterrätt. Man äter också en soppa, Okra Soup, som är gjord på gröna grönsaker, biff och fisk.
Peru:
Här äter man kalkon stoppad med biff och jordnötter, dekorerad med färska körsbär och ananas. Kalkonen serveras med ugnsrostad potatis och äppelsås. Till efterrätt äter peruanerna russin, mandlar, marsipan och gärna en kopp varm choklad.
Filippinerna:
I Filippinerna börjar julen med att man från den 16 december och nio dagar framåt går i morgon- eller kvällsmässa. Julmaten har influenser från Kina, Spanien och USA och julmiddagen består av helstekt gris, ugnsstekt fylld kyckling eller kinesisk skinka och edamerost.