Svårt lungskadade byggjobbare – ska köksskivorna stoppas även i Sverige?

Kvartskomposit finns i bänkskivor för kök och badrum och i stänkskydd till kök. De hanteras framför allt i stenhuggerier och på verkstäder där de bearbetas och poleras, för att sedan monteras i kök. Skivorna har blivit allt populärare i Sverige.

Men materialet har en allvarlig baksida. Så allvarlig att Australien fattat beslut om ett totalförbud. För i snabb takt har unga stenarbetare insjuknat i en mycket aggressiv form av lungsjukdomen silikos.

Vissa har blivit dödligt sjuka, några har tvingats byta lungor.

– Jag tycker att Australien gör helt rätt som förbjuder materialet, det borde vi också göra, säger stenarbetaren Thomas Tjäderbäck medan han förbereder ett hugg i kalkstenen på det historiska huset i Örebro, som han renoverar.

– Det här är natursten, det är något helt annat.

Thomas kom först i kontakt med kvartskomposit för ett tiotal år sedan. Han reagerade direkt över doften som uppstod när han skar i och bearbetade skivorna. Det var en kemisk doft, lite som när man jobbar med epoxi, beskriver han.

Thomas läste på och förskräcktes. Om riskerna, om hur utländska kollegor snabbt blivit svårt sjuka, om anklagelser mot tillverkare om att mörka farorna. Han själv har jobbat med sten sedan han var 14 år.

– Som stenhuggare och stenarbetare vet vi ju att kvarts i natursten är farligt. Men det här materialet är ju konstgjort och skivorna jag jobbade med hade en kvartshalt som var långt högre än i natursten. Halten låg på 95 procent, säger han. I granit som jag jobbar med varierar ofta innehållet mellan fem och 15 procent.

Normalt sett använde han vattenbegjutning för att få ner dammhalterna men då han bearbetade sten med kvartskomposit vågade han inte lita på att kvartsen försvann i luften, ens med vatten. Han ökade på skyddet och fick de flesta av sina arbetskamrater att också använda halvmasker i silikon med P3-filter.

Själv bytte Thomas jobb för fyra år sedan. Kvartskompositen var en starkt bidragande orsak.

– Skivorna blev allt populärare. Vi fick jobba med dem mer och mer. När de kom försökte jag lyfta frågan om riskerna i branschen och vid kontakter med Arbetsmiljöverket. Men det blev ingen reaktion. Nu jobbar jag inte med det materialet alls.

Australien gör helt rätt som förbjuder materialet, det borde vi också göra.

Vill kartlägga kvartskompositen

Men varför har arbetare blivit så sjuka av kvartskomposit och varför går det så fort? Maria Albin är professor och överläkare vid Arbets- och miljömedicin i Stockholm. Hon är allvarligt oroad över larmrapporterna.

– Det beror på materialets egenskaper. Halten av kvarts kan vara mycket högre än i vanlig sten. Dessutom visar forskning att partiklarna är mindre, vissa är i nanostorlek och därmed farligare än hos natursten. Till det kommer olika kemikalier, säger hon.

Maria Albin var med när farorna med asbest avslöjades. Ett populärt material som visade sig vara livsfarligt. Nu vill hon att kvartskompositen och dess användning i Sverige kartläggs omgående, att företagen tar stöd av sin företagshälsovård för att minimera exponeringen, samt att de som jobbar med materialet använder maximalt skydd tills man vet att rätt skydd är på plats.

Kvarts är farligt eftersom det påverkar lungorna. Den som andas in dammet riskerar att få allvarliga lungsjukdomar som silikos eller lungcancer, som i värsta fall kan vara dödliga. Dammet är förrädiskt, det är de minsta, osynliga partiklarna som gör mest skada.

”Känner oro”

– Jag är flåsigare och har fått sämre kondition.

Jonny Persson från Norrköping jobbade som stenarbetare och plattsättare på ett stenhuggeri i 18 år. Först monterade han skivor på byggen och sedan högg han till skivor på verkstaden. Han vet hur riskabelt kvarts är.

2017 på ett vanligt lungfunktionstest, spirometri, upptäcktes att han hade en lägre lungfunktion och han tvingades att omedelbart sluta med sitt jobb. Han hade fått astma och kronisk luftrörskatarr av dammet han utsatts för genom åren. Läkarna förbjöd honom att jobba i dammiga miljöer.

Han jobbade mest med natursten men de senaste fyra åren på stenhuggeriet kom kvartskompositen, som han hanterade alltmer eftersom efterfrågan ökade.

– Vi tyckte att det var ett jättebra material, lätt att bearbeta, hållbart och lättare än sten.

Han hade samma skydd som mot kvarts i stenskivorna, vattenbegjutning men inte andningsskydd. Men om det är just kvartskompositen som ligger bakom hans försämrade lungfunktion vet han inte.

– Det enda vi reagerade på var att vattendimman luktade kemikalier, säger Jonny Persson vars berättelse du kan läsa mer om här.

”Sätter inte igång en utredning”

I Australien bedömde varken politiker eller experter att det var möjligt att ha en säker nedre gräns för kvartskomposit. Från 1 juli i år förbjuds materialet. Men hur är det i Sverige? Det har inte varit någon exploderande ökning av silikosfall, men kan det finnas en fördröjning?

Byggnads vill att användningen kartläggs snabbt av Arbetsmiljöverket. Branschorganisationen Sveriges Stenindustriförbund inväntar också myndighetens analys. Men enligt Pernilla Pehrson Niia, regionchef på Arbetsmiljöverket, startas ingen särskild utredning om kvartskomposit.

– Vi följer kunskapsläget noga, men sätter inte igång en enskild utredning om detta. Vi riktar våra insatser och inspektioner där skaderiskerna är som störst och vi har inte fått in några ökade antal anmälningar om olycksfall om skador i samband med kvartskomposit. Här ser vi i dag ingen stor skadebild.

Johan Torstensson Aas, arbetsmiljöombudsman på Byggnads, är kritisk till att ingen särskild utredning görs av verket.

– Vi har tillräckligt med indikationer från Australien om att detta är livsfarligt och då kan man inte vänta med att utreda riskerna för svenska byggnadsarbetare tills ännu fler dör.

Han lutar alltmer åt ett förbud:

– Kvarts i den form som redan finns i natursten och som vi jobbar med orsakar över hundra dödsfall per år. Vi behöver inte ha ännu farligare material.

Man kan inte vänta med att utreda riskerna för svenska byggnadsarbetare tills ännu fler dör.

Kai Marklin, ordförande för Sveriges Stenindustriförbund, har besökt många medlemsföretag. Han menar att de följer Arbetsmiljöverkets regler.

– Det viktiga är att när man sågar och slipar i det materialet ska man använda vatten. Det binder dammet.

Han tillägger att vid eventuell torrkapning används andningsskydd.

En fråga är hur arbetsmiljön varit på de utländska arbetsplatserna, om torrkapning  utan skydd kan ha lett till många skador.

”Extra åtgärd”

Ute i landet funderar företag och anställda över skyddet efter larmet i Australien. På Granit & Marmor i Norrköping använder man nu ett andningsskydd vid sidan av vattenbegjutning för de manuella jobben med skivor av kvartskomposit. Vidare överväger de luftmätningar.

– Vi sa att vi använder andningsmask som en extra åtgärd fast vi arbetar vått. Vi gör det tills riskerna är mer utredda, säger verkstadschefen Victor Månsson. Han har själv jobbat med kvartskomposit i cirka tio år.

De landade i filtermasker med P3-filter.

–  Vi pratade om vi skulle ha silikonmasker men killarna tyckte att dessa var lättare att jobba i.

Företaget bearbetar både natursten och kvartskomposit. Skivorna skärs till i en stor maskin med vattenbegjutning men viss manuell tillpassning krävs.

Volodymyr Hrebeniuk startar kapmaskinen som sprutar vatten och drar på sig ett andningsskydd. Han ska jobba med en köksskiva kvartskomposit.

– Att man använder vatten gör jobbet säkrare. Jag har arbetat med kvartskomposit i Ukraina, men då var det torrkapning. Här är det renare i luften.

Tycker förbudet är fel väg

Till de mest populära skivorna hos svenska köksföretag hör Silestone från spanska Cosentino, som även säljs av Ikea, och Caesarstone från Israel.
I Australien fasas Ikeas skivor ut på grund av förbudet.

Pierre Wernlundh är vd och regional chef för Skandinavien på Cosentino.

Företaget tycker förbudet i Australien är fel väg, men är för ökade regler om skydd.

Han skriver i ett mejl att företaget informerar stenhuggerierna om de bästa säkerhetsrutinerna, samt att man långsiktigt arbetar för att sänka kvartshalten i sina produkter.

Gå med i Facebookgruppen Arbetsmiljö på bygget och få de senaste nyheterna i ditt flöde.