Stupstockstvist gav 6000 mindre i lön
Byggnads ville ha en lön på 30 000 kronor i månaden och arbetsgivaren 29 000 kronor, för de anställda på Wäst-Bygg i Borås. När parterna inte kom överens strandade förhandlingarna. När en löneförhandling strandar börjar stupstocken att gälla, det vill säga avtalets lägsta timlön. Stupstocken är tvingande och måste därför följas.
Wäst-Bygg valde dock att inte följa stupstocken utan gav de anställda den lön de tyckte var rätt, det vill säga 29 000 kronor. När Byggnads nyligen kom på avtalsbrottet hotade man Wäst-Bygg med ett vite på 400 000 kronor om de inte sänkte lönen med 6000 kronor, till stupstocksnivån.
Torbjörn Johansson, chef för lönefrågor på Byggnads centralkontor, förklarar förbundets agerande:
– Stupstocksregeln kan man tycka vad man vill om, men den är tvingande. Det finns två sätt att göra upp löner. Antingen ingår man avtal, eller så bestämmer arbetsgivaren vilken lön som ska gälla.
Torbjörn Johansson menar att Wäst-Bygg har försökt att köpa de anställda och försätta facket i dålig dager.
– När arbetsgivaren gör som den vill ser facket svagt ut.
Wäst-Byggs vd, Jörgen Johansson, säger att det inte finns någon taktik bakom den lön de satt.
– Vi vill värna om våra anställdas ekonomi. Det har varit semester och de anställda är i behov av pengar. Vi ville ge en lön på 29 000 kronor men Byggnads krävde 30 000 kronor. När vi inte kom överens valde vi en bättre lön än stupstocken.
Är det taktik att ni sätter en lön som är högre än stupstocken men lägre än den som Byggnads kräver?
– Det finns ingen taktik bakom den lön vi satt, säger han till tidningen Byggnadsarbetaren.