Här sker miljardsatsning på elnätet – byggs ut i rekordfart

Stig Olsson kommer med ännu ett lass grus i skopan. Han tippar det bredvid fundamentet till kraftledningsstolpen. Då tar Fredrik Persson över med sin grävskopa. Försiktigt lägger han ut gruset runt stolpen. Det sista arbetsmomentet måste göras för hand. Med spade och kratta föser Stig och Fredrik in gruset under stolpen. Det gäller att få till en liten upphöjning i mitten, så att regnvatten och tinande snö rinner bort från stolpen.

– Vi har gått igenom varenda stolpe och lagt ut grus kring fundamenten. Vi började i juni längst österut och har jobbat oss fram hit sedan dess, berättar Stig.

”Hit” ligger en bit väster om Överkalix, omkring fem mil från startpunkten vid gränsen mot Finland. Detta är en av de sista uppgifterna under projektet som pågått i snart två år.

– Jag har jobbat med lite olika saker vid bygget. Allt ifrån snöröjning till att gräva för stolparna. Allra mest har det handlat om att bygga vägar.

– Det har varit ett bra jobb. Det är ett intressant projekt, som inte liknar något jag jobbat med tidigare. Jag bor i Överkalix, så jag har haft nära till jobbet. Det är inte så vanligt att det är så i det här yrket, säger Fredrik.

Trampar – 30 meter upp

Om Stig och Fredrik ägnade sig åt ett ganska traditionellt markarbete finns det också arbetsuppgifter som är mer speciella för ett kraftledningsbygge. Några mil längre västerut står en skåpbil och en skylift uppställda vid en av kraftledningsstolparna. 30 meter upp i luften, precis under ledningen sitter en person på en form av cykel och trampar sig fram meter för meter.

– De senaste sju dagarna har vi jobbat med att sätta upp plastbitar som ska skrämma bort fåglar från ledningarna. Vi började längst västerut i Messaure och nu har vi tagit oss fram till stolpe 316, berättar Paweł Łozowski, en i gruppen av polska arbetare som vi träffar.

Det här arbetslaget är anställt av det kanadensiska företaget Victor Energy, som är en av huvudentreprenörerna vid bygget. De har jobbat med Aurora Line i ungefär ett år. Dessförinnan var de på projekt i Tyskland och Polen.

Medan vi pratar med Paweł har hans kollega 30 meter över marken försiktigt förflyttat sig till skyliftens korg.

Hur är det att jobba på så här hög höjd?

– Det är normalt. Det är sådant vi är vana att jobba med. Men det är bra att alltid vara lite rädd, då är man också försiktig hela tiden. Här finns inget utrymme för att försöka vara en tuffing och ta risker, säger Paweł Łozowski.

Jobbat ihop med Finland

Syftet med Aurora Line är att förstärka förbindelsen mellan det svenska och finska elnätet. På den svenska sidan sträcker sig ledningen 18 mil från Messaure vid Stora luleälv till gränsen mot Finland strax söder om Övertorneå. Samtidigt har 20 mil ny ledning byggts på den finska sidan. Det är ett stort projekt. Totalt investerar Svenska kraftnät 4,5 miljarder kronor, som mest har 550 personer arbetat här under de två år som projektet har pågått.

– När vi ser tillbaka på bygget av Aurora Line tror jag att vi kommer att vara ganska imponerade över att det var möjligt att bygga en så lång sträcka så snabbt och samverka med bygget på den finska sidan. Så här snabbt har det aldrig tidigare byggts i Sverige, säger Christer Eneroth, projektledare för den östra delen av Aurora Line.

Med tanke på det osäkra världsläget tror han att det är bra med en stärkt förbindelse mellan elnäten i Sverige och Finland. Det ger lite större marginaler om någon del av nätet skulle slås ut.

– I dag skickas elen i huvudsak från Sverige till Finland. Men i takt med att industriprojekten som är en del i den gröna omställningen kommer igång kan det också bli vanligare att el skickas från Finland till Sverige, konstaterar Christer Eneroth.

Aurora Lines entreprenad för mark- och anläggning har upphandlats som en entreprenad i samverkan. Det innebär att beställaren Svenska kraftnät jobbar nära tillsammans med de företag som fått uppdraget att bygga.

– Tiden och arbetet vi lägger ner på att bygga relationer och skapa ett gott samarbete medför att vi på ett mer självklart sätt har det gemensamma målet för ögonen och lättare undviker tjafs och bråk, menar Eneroth.

Satsar miljarder

På den östra delen av bygget har det svenska företaget Nyab fått ansvaret för markarbetena. Företaget har främst anlitat arbetskraft som bor i närområdet. Det är något som projektledaren tycker är bra.

– Det är roligt att Svenska kraftnät och entreprenören på det sättet kan bidra till lokalsamhället, säger han.

– Dessutom är det en fördel att entreprenörer från närområdet ansvarat för vägarna. De känner till vägförhållandena och förstår hur besvärligt det kan vara under vårförfallet.

Men med de många stora industriprojekt som är på gång i norra Sverige har det inte varit lätt att få tag på tillräckligt många förare och maskiner. Parallellt med bygget av Aurora Line har bland annat arbetet på Stegras stålverk i Boden gått på högvarv.

Utbyggnaden av elnäten har bara börjat. Allt fler bilar och andra fordon drivs med el. Klimatomställningen av industrin kräver mycket el och utvecklingen inom it-området gör att det byggs fler serverhallar. Regeringen räknar med mer än en fördubbling av elanvändningen under de kommande 20 åren. I takt med att elanvändningen ökar krävs det också fler ledningar. Svenska kraftnät ansvarar för stamnätet, huvudlederna i elnätet. För tio år sedan investerade den statliga myndigheten några miljarder årligen. Nu ligger nivån runt tio miljarder och 2030 pekar prognoserna mot omkring 20 miljarder i årliga investeringar.

– Jag började jobba för Svenska kraftnät 2016. Då var vi ungefär 500 anställda. Nu är det omkring 2 000, så det har varit en otroligt snabb tillväxt av verksamheten, säger Christer Eneroth.

Siktar på att halvera tiden

Det krävs också stora investeringar i regional- och lokalnäten. En prognos från konsultbolaget Sweco pekar på att det totalt krävs investeringar på runt 900 miljarder fram till 2045.

För att klara den snabbt ökande efterfrågan siktar Svenska kraftnät på att halvera tiden för att genomföra stora projekt i elnätet.

– Det har gått bra så här långt. Vi påbörjade initiativet med halverade ledtider i slutet av 2021, så de projekt vi påbörjat är inte färdiga ännu. Men vi ligger bra till för att nå eller komma nära målet att halvera tiderna. För de projekt som är igång borde vi kunna komma ned till sju till åtta år, säger Maria Jalvemo, som leder Svenska kraftnäts program i Norrbotten och Västerbotten.

Men det finns en komplikation. Det finns stora osäkerheter när det gäller hur snabbt elektrifieringen kommer att utvecklas. I Svenska kraftnäts långsiktiga marknadsanalys ligger elanvändningen 2045 från 204 till 347 terrawattimmar beroende på vilket scenario man väljer. Särskilt kännbar är osäkerheten i norra Sverige där många av de mest elkrävande industrierna planeras.

– Det är klart att det ställer till det för oss. Många av industriprojekten hade så utmanande tidsplaner att vi aldrig hade kunnat klara det. Till exempel siktade Stegra från början på att komma igång med produktionen i stålverket i Boden redan i slutet av 2024. Nu har det blivit vissa förseningar och då är vi ganska väl synkade.

– De stora industriprojekten har ofta en ganska optimistisk kalkyl från början. Men sedan händer det saker längs vägen. I min värld är det inget konstigt med att det blir så. Det är väl bra att det finns ett driv att komma igång med de nya industrierna, säger Maria Jalvemo.

Har stört renarna

En ny högspänningsledning orsakar oundvikligen ett märkbart ingrepp i naturen. Själva ledningsgatan är 42 meter bred. För renskötseln i området har bygget orsakat problem.

– Det har varit en så omfattande byggnation att det är svårt att föreställa sig. Framför allt har det varit mycket tung trafik i området. När bygget pågick som mest intensivt kom det lastbilar med bara två, tre minuters mellanrum, säger Hanna Persson från Gällivare sameby.

– En annan aspekt är att det är stora områden där det inte varit tyst medan bygget pågår. Vi har sändare på renarna, så vi har sett hur de har blivit bortknuffade från de områden där det bullrat.

Det som också oroar de berörda samebyarna är att den väg som byggts längs ledningen ökar tillgängligheten till området även när bygget av ledningen är avslutat.

– Såklart orsakar våra projekt störningar för renskötseln, särskilt under byggfasen, men vi försöker minimera störningarna. Vi anpassar byggtiden så att vi inte ska störa kalvningsperioden. Vi har också en chattgrupp där vi informerar om vad vi gör för tillfället. Vi kan också betala för stödutfodring, transport av renar och det extraarbete som kan uppstå för samebyarna, säger Maria Jalvemo.

Vi har sändare på renarna, så vi har sett hur de har blivit bortknuffade från de områden där det bullrat.

”Mer folk i affärerna”

Bygget av Aurora Line är inne i sin slutfas. En stor del av det arbete som återstår handlar om återställning. Strax utanför Överkalix är en grävmaskin i arbete.

– Nu återställer vi ytor som använts som upplag. Vi lastar bort grus och försöker att se till att det ska likna den omgivande skogsmarken så mycket som möjligt, säger grävmaskinisten Mattias Persson.

– Jag har varit med sedan dag ett i det här bygget. Det började med snöröjning. Sedan blev det vägbyggen och grävning för fundament och nu är det återställningsarbeten vi jobbar med.

– För en liten ort som Överkalix har bygget av Aurora Line varit bra. Det märks att det har varit mer folk i affärerna i samhället under den här tiden, konstaterar Mattias.

Även projektledaren Christer Eneroth kommer snart att kunna avsluta arbetet med projektet Aurora Line, men han vet redan vad som väntar härnäst.

– Mitt nästa projekt är Letsi-Svartbyn. Det är ungefär tio mil och 1,5 miljarder. Det kommer jag att börja med parallellt med att jag avslutar arbetet med Aurora Line, säger han.

Få de senaste byggnyheterna – direkt i din inbox! Prenumerera på Byggnadsarbetarens nyhetsbrev.

Arne Müller