info

Vill du söka artiklar i papperstidningen?

Använd sökfunktionen i e-tidningen. Öppna e-tidningen

Annons
Byggnads 980×240 v21

Sprängmedel livsfara i bergmassor

Grävmaskinister och andra på bygget riskerar livet vid grävning i bergmassor efter en sprängning. Sprängmedel som inte detonerat är i många fall så känsligt att det kan explodera om en grävskopa slår emot. - Det är som att spela rysk roulette, säger arbetsmiljöinspektör Ingvar Bergh.

Faran ligger ofta dold i bergmassorna efter sprängningen. Flera allvarliga explosioner har inträffat när grävskopor slagit emot så kallade dolor, sprängämnen som odetonerade finns kvar efter sprängningen.
– De senaste 15 åren har man använt sprängmedel som är farligare. Det har lett till att vi har fått fler olyckor och tillbud, säger Ingvar Bergh, arbetsmiljöinspektör i Stockholm.
Som han ser det ligger problemen i de allt farligare sprängmedlen i kombination med en bristande utbildning bland maskinförarna. De vet i många fall inte hur stora risker de utsätts för. Faran gäller också andra yrkesgrupper på bygget, som befinner sig i närheten av en grävmaskin som gräver i bergmassorna efter en sprängning.
Det kan vara rörläggare, betongarbete, snickare, med flera.

Ett sprängmedel har utmärkt sig genom att vara inblandat i de flesta av olyckorna. Det kallas cord, pentylstubin eller detonerande stubin. Pentylstubin används som kontursprängmedel för att få en jämn och snygg kant. Det är vanligt vid arbeten med tunnlar men används också vid anläggningssprängningar. Pentylstubin går snabbt att arbeta med, är effektivt och dessutom billigt. Nackdelen är att det också är oerhört känsligt. Det räcker med att en grävskopa slår emot odetonerat sprängmedel som blivit kvar, för att det ska explodera. Samma typ av olyckor kan hända med kvarbliven dynamit, även om det inte exploderar lika lätt.

Vid byggandet av Botniabanan detonerade 60 dolor under två år i samband med utlastning, sönderknackning av sprängt berg med hydraulhammare eller under krossning.
– Två tredjedelar av dolorna var att hänvisa till detonerande stubin, så kallad pentylstubin, berättar Stig Adolfsson, arbetsmiljöverkets sakkunnige på sprängarbeten.
Egentligen ska det inte bli några dolor, men de kan aldrig undvikas. Orsaken till att sprängämnet blir kvar kan vara att berget är ojämnt, handhavandefel eller farbrikationsfel.
Flera av de sprängningar som skett på grund av kvarblivna sprängämnen, har lett till allvarliga personskador. I augusti i år omkom ägaren till en markentreprenadfirma. Han avled av skador han fått vid en sprängolycka i Huddinge, söder om Stockholm. En maskin kom åt odetonerat sprängämne i bergmassorna och vid explosionen slungades sten iväg, som träffade mannen som fick svåra skallskador.
En tid senare stoppade Skanska användningen av pentylstubin på en arbetsplats i Stockholm. Detta efter ett tillbud där en grävmaskinskopa slagit emot kvarblivet sprängämne i bergmassor. En sten flög iväg och träffade en sprängarbetare som skadades lindrigt.

När grävmaskinisten sätter skopan i massorna ser han i allmänhet inte om det finns några dolor.
– Vi är riktiga minröjare och det är inte meningen, säger grävmaskinisten Nils-Erik Pohjanen, som skadades vid en olycka vid Botniabanan 2005 och måste sys med 40 stygn i ansiktet.
Han håller med Stig Adolfsson och Ingvar Bergh som båda anser att grävmaskinisterna måste få in information om sprängmedlen i sin utbildning och att informationen om sprängmedel måste nå ut till dem som idag är ute på fältet.

Att förbjuda pentylstubin anses inte möjligt idag. Det är godkänt i EU och det skulle ses som ett handelshinder att förbjuda det. Däremot överväger arbetsmiljöverket att begränsa användningen, i de nya föreskrifterna för sprängning som tas fram. Försök görs också för att påverka tillverkarna att ta fram ofarligare sprängmedel.

Annons
EHRAB 250×600 v21 version A
EHRAB 250×600 v21 version C
EHRAB 250×600 v21 version B

Du läser: Sprängmedel livsfara i bergmassor