Skärpta a-kasseregler i regeringens förslag
Regeringen vill införa en rad, hårt kritiserade, förändringar i a-kassan. Till att börja med vill den nya majoriteten sänka ersättningsnivåerna. I dag är grundregeln att en arbetslös person får 80 procent av sin lön, upp till ett tak på 680 kronor om dagen. Den som har tjänat mer än 18700 kronor i månaden slår i taket, men kan under de första hundra dagarna få sin dagersättning höjd till max 730 kronor. Regeringen vill ta bort den möjligheten.
I planerna ingår även en successiv sänkning av ersättningen, till 70 procent efter 200 dagar och till 65 procent efter 300 dagar. Det drabbar främst dem som har haft låga löner. Den som har tjänat över 21000 kronor i månaden kan fortsätta slå i taket på 680 kronor och alltså behålla samma ersättning som tidigare när nivån sänks till 70 procent.
Regeringen vill vidare ändra kvalifikationskraven för ersättning. Idag ska man vara medlem i a-kassan sedan ett år. Under halva det året ska man ha jobbat 70 timmar i månaden, eller sammanlagt 450 timmar. Regeringen vill höja kraven till 80 respektive 480 timmar. Från fackligt håll har detta kritiserats för att personer som arbetar deltid kan förlora rätten till ersättning.
Nu baseras ersättningen på hur mycket personen har arbetat under det halvår då han eller hon kvalificerat sig för a-kassa enligt kraven ovan. I fortsättningen ska a-kassorna titta ett helt år bakåt och räkna ut hur mycket personen i fråga har jobbat i snitt. Det kan innebära att någon som har jobbat heltid ett halvår och inte jobbat resten av året får hälften så mycket som i dag i ersättning. Det är dock inte klart vad detta innebär för exempelvis en person som får en halvårslång anställning direkt efter att ha gjort slut på en a-kasseperiod på 300 dagar. Enligt statssekreteraren Eva Uddén Sonnegård ska regeringen se över detta, med utgångspunkten att det alltid ska löna sig att ta ett arbete. Den som har dagar kvar på a-kasseperioden som inletts tidigare under året får fortsätta ta av de dagarna.
Möjligheten att kvalificera sig till a-kassa via studier ska tas bort enligt regeringens förslag. Den tid som är överhoppningsbar på grund av studier, sjukdom eller föräldraledighet ska kortas från sju till fem år. Det betyder att tidigare inarbetad rätt till a-kassa upphör efter fem år för den som är borta från arbetsmarknaden av något av dessa skäl.
Slutligen vill regeringen höja a-kasseavgifterna med max 300 kronor, vilket Byggnadsarbetaren tidigare har skrivit om. Riksdagen ska rösta om förslagen kort före jul. Med undantag för vissa övergångsregler föreslås förändringarna träda i kraft från årsskiftet.