info

Vill du söka artiklar i papperstidningen?

Använd sökfunktionen i e-tidningen. Öppna e-tidningen

Annons
Byggnadsarbetareförbundet

Bygget ska bli klimatneutralt – så påverkas du

År 2045 ska byggbranschen vara klimatneutral. Men vad innebär omställningen i det dagliga arbetet? Byggnadsarbetaren besöker ett innovativt bygge som tagit några steg på vägen mot ett hållbart samhälle.

Golvläggaren Reine Landström tycker att yrket har blivit tyngre med ökat miljöfokus. Foto: Tomas Ohlsson samt Mostphotos (montage).

Tåget saktar in någon kilometer från Göteborg och tågvärdens utrop i högtalarna är tidstypiskt. ”Hoppas att ni återkommer till oss snart för att resa klimatsmart.” Miljöfrågan genomsyrar hela samhället, så även bygg- och fastighetsbranschen. Varje byggbolag med självaktning har numera en hållbarhetschef och – åtminstone på pappret – höga miljöambitioner. Sektorn står för 21 procent av Sveriges totala växthusgasutsläpp.

Men hur ser miljöarbetet ut i praktiken och vad säger byggnadsarbetarna själva om den nödvändiga omställningen?

I dagarna flyttar de första hyresgästerna in i ”Sveriges intelligentaste byggnad” vid högskolan Chalmers i Göteborg. Intelligent därför att A Working Lab är ett kontorshus i trä, med innovation som ledord och konstruerat för att avge mindre utsläpp i alla led.

När vi besöker huset i juni har arbetet gått in i sitt slutskede och en god stämning genomsyrar arbetsplatsen. Entreprenören Byggdialog är ett från början värmländskt bolag och kanske är det den sjungande dialekten hos vissa anställda som skapar gemyt.

”Trähuset” på Chalmers-området i Göteborg. Foto: Tomas Ohlsson

Sommaren 2017 togs första spadtaget och bygget har haft höga miljöambitioner sedan start, från materialval till energibesparing. Stommen är av korslimmat trä istället för betonghåldäck. En miljövänligare betong, delvis baserad på slaggprodukter, har använts till källarplanet. Inför byggstart installerades solceller på grannbyggnadens tak, vilket har bidragit till byggelen. Till och med färgen på fasaden har anpassats:

– Den röda färg vi först tänkte använda var det kadmium i och det är inte nedbrytningsbart, så vi fick välja en annan nyans. Den är lite mer faluröd nu. Det är sådana avvägningar vi har behövt göra, berättar Patrik Strömberg, projektingenjör på Byggdialog.

En stor del av branschens miljöpåverkan kommer från uppvärmning, men tillverkningen av byggmaterial är också resurskrävande så miljötänket måste in redan i planeringsstadiet. Byggherren Akademiska hus vill få certifieringen Miljöbyggnad guld, vilket innebär att en rad kriterier måste uppfyllas.

En stomme i trä ger mindre koldioxidutsläpp än traditionellt byggande. Foto: Tomas Ohlsson

En certifiering betyder inte att ett bygge är helt miljövänligt. Grävmaskinerna här går exempelvis på diesel. Men A Working Labs klimatpåverkan väntas bli 15–20 procent mindre än om man använt traditionella material.

– Vi har vägt in miljöpåverkan hela tiden. När det gäller armering valde vi det företag som gav minst koldioxidutsläpp. Det var inte billigast, men bäst för miljön. Alla material måste vara miljögodkända i Byggvarubedömningen*, säger Patrik Strömberg.

De största förändringarna för branschen ligger ofta före byggskedet, men omställningen skapar nya utmaningar även för byggnadsarbetarna. Att uppföra ett hus med trästomme medför andra sätt att arbeta. Materialet har många fördelar, men har också lett till ökad arbetsbelastning, med tidskrävande slipningsmoment och en ständig kamp mot fukten.

– Under vintern var det mycket jobb med att hålla ytorna rena och hålla träet torrt före slipning, berättar Patrik Strömberg.

Minskningen av betong håller ner kvartsdammet, men även träpartiklar kan medföra hälsorisker.

– Trädamm lär också vara cancerframkallande. Men det är väl nästan allt egentligen, säger skyddsombudet och träarbetaren Mattias Högberg lättsamt.

Golvläggaren Reine Landström från Göteborgsfirman Asmundssons golv tycker att yrket har förändrats med den ökade miljöanpassningen.

– Vi kryper mycket mer på knäna och får lägga ner mer kärlek, eller vad man ska kalla det, på mattorna. De behöver mer hugg för att fästa. Det kan ju vara jag som blivit gammal men jobbet är tyngre med miljömattor och nya lim som fäster sämre, säger Reine Landström som har 38 år bakom sig på samma firma.

Vi följer med till plan tre i sexvåningshuset och Reine visar en nylagd korkmatta.

– Förr limmade vi golvet och la på plattorna direkt. Nu har de tagit väck plasten så det blir fler moment. Och råkar vi tappa en mattbit så fastnar den. Vi får hacka loss, limma om, vänta. Ja, det har hänt några gånger, skrattar Reine Landström.

Det är inte heller självklart att miljövänligare mattor alltid är bättre.

– En del sorter avger farliga gaser vid uppvärmning. Så det kan vara bättre för miljön men sämre för hälsan, konstaterar Reine Landström.

För andra yrkesgrupper innebär omställningen inte så stor skillnad. Rörmontörerna Niklas Svantesson och Christian Skogstad på LG Contracting tycker att miljötänket märks mer i detaljer, som blyfria ventiler eller lite mer avfallssortering.

– Men trä är lättare att skruva och borra i när vi gör upphängningar, säger Niklas Svantesson.

Rörmontören Niklas Svantesson tycker att miljötänket märks i detaljer, som blyfria ventiler och mer avfallssortering. Foto: Tomas Ohlsson

Christian Skogstad framhåller ett annat perspektiv: att ett ökat hållbarhetsfokus kan ge fler jobb.

– Energiåtervinning kräver nya typer av installationer och det är positivt för oss, säger han.

Patrik Strömberg har tagit med oss på en rundtur på bygget och på taket beundrar vi både utsikten och de nyinstallerade solcellerna, som ska generera runt 150 megawattimmar per år. Nere på fast mark igen pekar projektingenjören på tvåhjulingarna som står här och var utanför bygget.

– Det här är ju en annan aspekt. Många tar elscootern till jobbet numera, säger Patrik Strömberg och går tillbaka till kontoret i den miljöklassade byggboden.

Göteborg är en stad som vill vara i framkant när det gäller hållbarhet, även inom byggsektorn. Vid det omfattande projektet Hisingsbron några kilometer från högskoleområdet är målet att minska de fossila utsläppen med tio procent jämfört med standardutförande. Här används bland annat slaktavfall som bränsle. Ännu längre går landets första fossilfria förskola Hoppet som ska börja byggas på Hisingen i höst. Här får inga fossila ämnen användas, varken vid materialtillverkning eller på byggarbetsplatsen – inte ens i maskiner eller transporter.

Träarbetaren Oscar Persson hakar i för automatiken till dörren som senare ska på plats. Foto: Tomas Ohlsson

Ett realistiskt riktmärke för en bransch som ska bli klimatneutral om 25 år? Marianne Hedberg, miljöexpert på Sveriges Byggindustrier, har svårt att föreställa sig att större infrastrukturprojekt skulle kunna bli helt fossilfria. Men hon tror att branschmålet är inom räckhåll.

– Men vi måste jobba konstruktivt. Vi kan inte fortsätta med byggbranschens elfte bud, ”så här har vi alltid gjort”, säger hon.

Marianne Hedberg anser att branschen har blivit bra på att sortera avfall. Nästa steg är att inte ge upphov till avfall genom att öka återbruk och återvinning. Precis som på bygget i Göteborg lyfter hon fram vikten av rätt material redan i byggskedet.

– Då får man också en säkrare arbetsmiljö, mindre farligt avfall och bättre förhållanden vid rivning. Ju bättre val vi gör här och nu, desto enklare får vi det i framtiden.

Kommer den enskilda byggnadsarbetaren att behöva arbeta på andra sätt i framtiden?

– Alla kommer att behöva ändra sina metoder på olika sätt, säger Marianne Hedberg. Det kan handla om att snickaren behöver kunna välja lim med minsta möjliga miljöpåverkan för det aktuella arbetsmomentet, en typ för torrt och varmt och, troligen, en mindre miljöbra för kallt och fuktigt. Det kan handla om nya monteringssätt, som att skruva i stället för att limma, så att demontering blir enkel vid framtida rivning.

– Företagen har ett stort ansvar för att alla får tillräcklig kunskap att ändra sina arbetssätt. När miljökraven började komma var de bara till besvär. Den inställningen har ändrats hos väldigt många. De som lär sig och tar till sig ny kunskap ser att omställningen är till nytta för alla.

* Byggvarubedömningen är en branschgemensam standard för miljöbedömning av varor.

Annons
AKH 640×240 V47-48
arrow_forward Senaste nytt
Annons
Bluebeam 250×600 V46-48 PC