Så låste sig förhandlingarna
– Nu är det uppenbart att det bara handlar om en maktkamp inom LO-förbunden om vilket förbund som ska sätta lönenivån i Sverige. Vad Byggnads vill är att deras höglöneförbund ska dra ifrån ännu mer. De bryr sig inte om att det sker på de kvinnodominerade låglöneförbundens bekostnad.
Så sa Sveriges Byggindustriers ordförande Ola Månsson efter att Byggnads avvisat ett andra medlarbud igår, måndag.
Från den andra sidan i konflikten, från fackets utsiktspunkt, är beskrivningen en helt annan. Strejken beskrivs som ett resultat av att man inte kommit fram till att tillräckligt diskutera annat än just lön, så som ordning och reda samt satsningar på mångfald och jämställdhet. Och facket menar att det beror på att Sveriges Byggindustrier låst sig vid lönefrågorna.
– Ska vi vara en framtidsinriktad bransch, möta internationell konkurrens och storslagna byggplaner så kan vi inte lämna kvinnor, ungdomar och nyanlända utanför. Och vi måste få ordning och reda i branschen, sa Byggnads ordförande Johan Lindholm efter att det senaste medlarbudet avvisats på måndagen.
Oenighet om löneformer
Båda sidor anklagar alltså varandra för fixering vid lönefrågor. Men faktum är att både fack och arbetsgivare lyft frågor om bland annat jämställdhet och mångfald från början, men från så olika utgångspunkter att samtalet tycks ha gått omkull innan det kommit igång.
Den 22 februari bytte Byggnads och Sveriges Byggindustrier yrkanden med varandra, alltså önskemål om det nya avtalet. Byggnads begärde då bland annat att medel ur produktionen avsätts för partsgemensamt arbete för ökad mångfald och jämställdhet. Andra fackliga krav gick ut på att stärka prestationslönens ställning i avtalet.
Sveriges Byggindustrier ville i stället ta bort prestationslönen som huvudlöneform, alltså ge löneformen en svagare ställning. Som skäl till detta nämndes bland annat just frågor om mångfald och jämställdhet. Resonemanget gick ut på att ackord skapar ett tryck som kan stöta bort personer som inte passar i normen. Men facket menar att ackordet snarare skapar en delaktighet som ökar säkerheten och tryggheten, det är uteslutet för Byggnads att försöka uppnå mångfald via försvagat ackord. Här tycks det ha uppstått en låsning som gjort det svårt att komma vidare.
Sveriges Byggindustrier ville också införa en ny anställningsform, med lägre lön, för långtidsarbetslösa och nyanlända. Även det var uteslutet för Byggnads del.
”Villkorar med månadslöner”
En uppmärksammad konfliktyta som var känd redan innan yrkandena växlades gäller nivån på löneökningarna. Byggnads krav ligger på 3,2 procent, medan Sveriges Byggindustrier har hävdat att man ska anpassa sig till den konkurrensutsatta industrins nivå, som nu ligger på 2,2 procent.
När Byggnads varslade om den nu utbrutna strejken den 30 mars uppgav de att de velat lyfta frågor om ordning och reda, samt om en konkret satsning för mångfald och jämställdhet i förhandlingarna. Men att arbetsgivarna enbart pratat lönefrågor.
– BI villkorar allt för att i stället tvinga fram månadslöner. Det kan vi aldrig gå med på, sa Byggnads avtalssekreterare Torbjörn Hagelin i ett uttalande den fjärde april.
Beskrivningarna av vem som varit ansvarstagande eller inte går än en gång isär. Sveriges Byggindustrier uppgav i samband med varslet att de under en längre tid sökt samförstånd kring byggbranschens framtida utmaningar utan resultat.
”Säger nej till jämställdhet”
Efter att Byggnads varslat tillsatte Medlingsinstitutet medlare som skulle hjälpa parterna framåt. Ett första medlarbud förkastades i lördags. I budet fanns en löneökning i nivå med industrins. Prestationslönen fanns kvar som huvudlöneform, men förhandlingsordningen gällande lön var ändrad. En styrgrupp skulle inrättas för samverkan för integration, mångfald, jämställdhet och bättre arbetsmiljö.
Byggnads sa nej.
– Nu säger Byggnads nej till en låglönesatsning, en förbättrad jämställdhet, integration och en förbättrad arbetsmiljö, sa Sveriges Byggindustrier förhandlingschef Mats Åkerlind.
Han uppgav att detta skedde trots att arbetsgivarna gått facket tillmötes i ackordsfrågan. Men Byggnads hävdade att den ändrade förhandlingsordningen i medlarbudet innebar ett totalangrepp på lönesystemen.
Ett andra nej
Under de följande dagarna poängterade Byggnads också sina krav på hur satsningar på att öppna branschen för kvinnor, nyanlända och lärlingar ska finansieras.
– Det gör man inte gratis och medel för det ska tas ur produktionen. Det är ett sätt att tillsammans ta ansvar för byggbranschens bästa, sa Byggnads ordförande Johan Lindholm.
Under måndagseftermiddagen kom så ett andra medlarbud. Det förslaget var en ren förlängning av det gamla avtalet, med ett lönepåslag i nivå med industrins.
Byggnads sa nej igen. Sveriges Byggindustrier menar att Byggnads härmed åter visat att man endast är intresserad av lönenivån och de krav som man drivit på en högre löneökning än industrins. Medan Byggnads alltså i stället pekar på att medlarbudet saknade satsningar på bland annat mångfald och rekrytering.