info

Vill du söka artiklar i papperstidningen?

Använd sökfunktionen i e-tidningen. Öppna e-tidningen

Annons
Bluebeam 980×240 V49-50 PC

Så fuskar utländska företag – ger 40 kronor i lön

För att få slut på byggfusket måste våra attityder förändras. Det slår BI:s Catharina Elmsäter-Svärd fast.
– Hur vi kan ändra värderingar är den absolut svåraste utmaningen just nu, säger hon i anslutning till ett seminarium om organiserade brott inom bygg.

Catharina Elmsäter-Svärd hoppas på en attitydförändring när det gäller svartjobb. Foto: Mostphotos/Anders G Warne

På dagens seminarium ”Nolltollerans! Så rensar vi byggbranschen från organiserad brottslighet” började Anna-Lena Norberg, journalist och föreläsare på Stoppa fusket, med att måla upp den dystra bilden av hur utländska byggföretag fuskar i Sverige.

– Vi har granskat väldigt många utlandsregistrerade företag. Jag tror vi är upp i 500 eller 600 företag. Många av dem betalar inte skatt eller sociala avgifter här i landet, säger hon.

Läs också Svartjobbsbankomaten – så här funkar den

Norberg förklarade hur svårt det är för facken att kontrollera att arbetare från andra länder får lön.

– Det finns flera hundra tusen utländska arbetare här. Det är en omöjlighet att hålla koll på dem. Speciellt om arbetarna inte är med i facket, säger Anna-Lena Norberg, som berättar hur byggföretag från de baltiska länderna fuskar.

För det första registrerar sig företagen ofta inte i det obligatoriska utstationeringsregistret. För det andra kan arbetarna ha 40–50 kronor i lön.

– Resten är traktamente. Lönen är alltså lägre än traktamentet, säger Norberg.

Sveriges Byggindustriers vd Catharina Elmsäter-Svärd deltog i den efterföljande paneldebatten om hur man ska komma åt dåliga villkor och svartjobb. Enligt henne finns det en nyckelfaktor som måste förändras.

– Den absolut svåraste utmaningen just nu är: Hur ändrar vi vår attityd och våra gemensamma värderingar? Det kan finnas enskilda företag, inte minst i högkonjunktur, som väljer att betala lägre kostnader för att klara sin affär. Men man gör sig själv en björntjänst. Risken är att man inte har någon affär alls längre fram, säger Elmsäter-Svärd.

Hon tror även att privatpersoners inställning till svartjobb gör skillnad i det större perspektivet.

– Kanske har era grannar någon gång köpt in en svart tjänst, för att de tänkte att det blev lite billigare och att det ändå borde funka.

– Men om människor känner till att deras grannar köper svart skapas det en bild av att det är så det går till. Det är också den bilden som politiken fångar upp. Risken finns att man snabbt går mot lagstiftning, som egentligen slår fel mot företagandet i stort.

arrow_forward Senaste nytt
Annons
Byggnadsarbetaren 250×600 V49-50