Rövarband bygger borg
Mitt i Helvetesgapet står betongaren Bosse Frisk och väntar på armeringsjärn. Han pekar högerut och förklarar:
– Här ska Borkarövarna hålla till.
Han gör en svepande rörelse med armen över det armeringsinfattade valvet.
– Och här Mattisrövarna.
Vi är i Vimmerby, Småland, känt för tre saker: öl, ostkaka och så förstås Astrid Lindgren. I år är det 30 år sedan hon kom ut med sin sista stora berättelse, den om Ronja Rövardotter. En händelse som hennes efterlevande tänker fira genom att bygga en helt ny Ronja-attraktion på nöjesparken Astrid Lindgrens värld i Vimmerby.
Avancerat bygge
Det är inte något litet rumpnisse-projekt som planeras. Här är några av publikmagneterna som ska möta besökarna nästa sommar:
* En helt ny Mattisborg med sex torn och förmågan att dela sig under ett konstgjort åskväder. Den rörliga delen byggs på en förstärkt betongplatta som förses med skenor. På skenorna gjuts en stålkonstruktion i två våningar. Vikten på stålkonstruktionen beräknas bli cirka 50 ton. Borgen utrustas även med rörliga väggar som sänks ner och blottlägger en scen där berättelsen om Ronja spelas upp.
* Ett anlagt vattenfall, ”Glupafallet”, med en fallhöjd på tio meter som kommer att mynna ut i en nyanlagd sjö komplett med fiskar och biotop.
Fallet drivs av en pumpstation som pumpar 40 kubikmeter vatten i timmen vid fullt ös.
* Alltihop kryddas med mängder av pyroteknik, ljudeffekter, snömaskiner och andra specialeffekter som behövs för att levandegöra Astrid Lindgrens berättelse.
Kostnad: 30 miljoner kronor enligt Peab:s egna uppgifter.
Men än så länge krävs ganska mycket fantasi för att föreställa sig hur allt ska bli när det är klart. Helvetesgapet, som vi står i, är än så länge inte mycket mer än nakna betongplattor och armeringsjärn.
Grävaren gräver Glupafallet
Betongaren Bosse Frisk pekar på två platsgjutna betongrör ställda på höjden. De utgör basen för två av de sex tornen som Mattisborgen ska utrustas med. På en höjd bakom honom går anläggarna Peter Berglund och P-O Sjögren och dirigerar grävaren på den plats där Glupafallet ska rinna ner. En bit in bland träden skymtar stålkonstruktionen som ska bli Vargklämman, passagen som i berättelsen måste passeras för att komma in i borgen.
I maj ska alltihop vara klart. En riktigt tuff utmaning för alla inblandade. Arbetarna är indelade i två skiftlag som kör elvatimmarspass i fyradagarsintervall. Varannan helg får de långledigt. Trots pressen verkar gubbarna på gott humör. Det gnabbas och pikas hela tiden:
– Snacka inte med anläggarna. Dom bara ljuger, hörs över arbetsplatsen när anläggare Wainer Johansson ska till att svara på en fråga från Byggnadsarbetaren. Wainer bara garvar.
– Motsättningarna mellan byggarna och anläggarna låter värre än vad de är, säger han.
Fixar grillkvällar
Wainer är tillsammans med kollegan Peter Bergström en av de riktiga trivselgubbarna på borg-bygget. Varje onsdag trotsar de den stränga kylan och fixar grillkväll uppe bland turiststugorna, som under byggtiden tjänar som arbetarbostäder.
– Det ser ut lite som Bronx där uppe då, folk som står och kurar och värmer sig vid eldarna, säger Wainer Johansson.
Wainer och Peter har blivit ganska avancerade utomhukockar.
– Vi har grillat karré och lax och grejer. De andra kör mest med korv. De kanske tycker om det, säger Peter Berglund.
Vinterkylan ja.
Den har påverkat byggen i hela landet, Mattisborgen i Vimmerby är inget undantag. Värst har det varit för just Wainer, Peter och de andra anläggarna. Det finns liksom ingen tid att vänta ut tjälen innan man börjar gräva när allt ska vara klart i maj. En lösning på problemet har varit att hälla lastbilslass med stora värmebricketter över marken, som fått ligga över natten. Och där snackar vi grillkväll. En natt blev det så varmt att färgen på toalettbyggnaden började krulla sig.
– Peter och jag fick sitta eldvakt. Men det gick bra, vi hade ett paket köttbullar och några folköl. Men vi var uppe väldigt länge, säger Wainer Johansson.
Avancerad matematik
Bygget av Mattisborgen är egentligen uppdelad på två arbetsplatser. Man håller sig med en liten ”sattelit” i form av två arbetsstationer. En för kapning och bockning av armeringsjärn och en för byggandet av de specialformar som krävs för att få till bland annat de sex torn som Mattisborgen ska ståta med. Eftersom det är så trångt på själva byggplatsen har dessa båda stationer placerats i tält, halvannan kilometer bort, en bit utanför själva parken.
– De brukar glömma bort oss ibland när det är genomgångar, säger snickaren Lasse Johansson, från Nybro.
Det är han och unge kollegan Johan Ohlsson, blott 22, som snickrar form. Den som kikar in i deras tält får lite känslan av båtbygge. En fjärdedels tornform ligger med öppningen upp, på en vagn gjord av hakiställning.
Det krävs riktigt avancerad matematik för att få ihop dem, eftersom tornens ytterväggar ska kona inåt från 450 millimeter tjock betong i basen, till 120 millimeter i toppen. Det har varit en hel del räkning med pi, diagonaler och omkretsar, om man säger så:
– Men jag gillar matte så har det har varit kul, säger Johan Ohlsson.
Prydliga högar
En annan lurig grej med formarna är de prefabricerade bågarna som snickras ihop med ett visst överlapp och håller samman hela konstruktionen. Eftersom formen konar är det olika omkrets på samtliga bågar så det är grymt viktigt att ta rätt bågar vid rätt tillfälle. Johan och Lasse har lagt dem i prydliga högar längst in i hörnet.
– Man får inte packa upp för många åt gången heller, för då ökar risken att ta fel, säger Lasse.
Dagarna går och snart är det dags för Ronja Rövardotter att utstöta sitt vårskrik. Om du är på plats i Vimmerby den dagen, skänk en tanke åt rövarbandet som gjorde alltihop möjligt.