info

Vill du söka artiklar i papperstidningen?

Använd sökfunktionen i e-tidningen. Öppna e-tidningen

Annons
Annons

Retroaktiv lön, en seg stridsfråga

En knäckfråga i lönekonflikterna mellan Byggnads och NCC i Västsverige var retroaktiviteten, om strandade projekt kan få ny lön från byggstart. Byggnads stred för detta i avtalrörelsen 2012. Vi har kollat hur det gick för arbetsgruppen som då tillsattes.

När löneförhandlingarna om ett projekt strandat centralt menar arbetsgivarsidan, bland annat i de tidigare tvisterna mellan Byggnads och NCC i Västsverige, att förhandlingsmöjligheterna är uttömda på ett sätt som innebär att lönen inte kan sättas om bakåt i tiden. Byggnads däremot menar att det även efter strandade förhandlingar är möjligt med uppgörelser som ändrar lönen från byggstart. Arbetarna på de strandade byggena på NCC i Västsverige blev i slutänden utan retroaktiv ersättning.
Detta är ingen ny fråga. I 2011 års verksamhetsberättelse skriver Byggnads att Sveriges Byggindustrier under det gånga året ensidigt beslutat att företagen inte ska betala ut retroaktiv lön vid strandade förhandlingar. Det beskrevs som ett grundskott mot prestationslönesystemet.
Frågan stod högt upp på Byggnads dagordning i avtalsförhandlingarna i slutet av 2011 och början av 2012.
– Byggnads kan aldrig acceptera att våra medlemmar drabbas av att BI ensidigt bryter ingångna avtal och gällande praxis, sa Byggnads dåvarande avtalssekreterare Torbjörn Johansson gällande retroaktivitetsfrågan då Byggnads avtalskrav presenterades.


Klipp från Byggnadsarbetarens bevakning om nya byggavtalet 2012.

”Vi ändrar inte uppfattning”

I slutänden ledde avtalsförhandlingarna till att det skapades en arbetsgrupp gällande lönebildning. Frågan om de retroaktiva lönerna skulle behandlas i arbetsgruppen efter avtalsrörelsen.
Men 2015 utgör frågan om retroaktivitet alltså ännu dynamit vid lönetvister. Vi frågade Byggnads avtalssekreterare Torbjörn Hagelin hur det gått för arbetsgruppen från 2012. Han konstaterar att det inte har hänt speciellt mycket i frågan.
– Den finns ju en överenskommelse om att vi ska titta över den. Men vi har inte kommit på plats. Vi har inte haft möjlighet att ta tag i den diskussionen.
Beror det på att ni står så långt ifrån varandra?
– Det är väl en anledning. Vi hävdar ju byggavtalet och att det är från byggets start och det tänker ju inte vi ändra uppfattning om.

Vill endast förhandla om det återstående

Mats Åkerlind, förhandlingschef på Sveriges Byggindustrier, säger att frågan om retroaktivitet inte hanterats i någon arbetsgrupp.
Han säger att då man förhandlat om lönen både lokalt och centralt utan att enas har man gjort vad man kan för att komma överens.
– Då hamnar man ju i stupstocken. Sen kan man ju naturligtvis fundera över om man ska låta den vara för evigt eller om man ska ta upp en förhandling. Då är ju det ett nytt läge och man kan betrakta återstoden av arbetsplatsen som en ny arbetsplats och försöka hitta en lösning för den, säger han.
Däremot vill ett stort antal företag inte diskutera lönen för tiden innan överenskommelsen då det finns strandade centrala förhandlingar.
Byggnads har ju menat att ni på BI ändrade inställning 2011, att man tidigare gjorde retroaktiva överenskommelser. Håller du med om den historieskrivningen?
– Jag vet inte om det är vi som gjort det, det är ju våra medlemsföretag som är lokala förhandlare. Flera företag har tyckt att det är inte rimligt med kanske missnöjesyttringar som påverkar produktionen, och sen ska man i alla fall inte ta konsekvenserna av det. Därför har de här företagen bestämt sig för att inte acceptera annat än att diskutera arbetsplatsen som en ny förutsättning. Jag tycker det är rimligt.

Jenny Berggren
Annons
Annons
Annons
Annons

Du läser: Retroaktiv lön, en seg stridsfråga